Nyheter
De globala sockerpriserna kan stiga när den indiska produktionen sjunker

Sockerpriserna över hela världen kan skjuta i höjden ytterligare på grund av en nedgång i produktionen i Indien, världens största sockerproducent – och exportrestriktioner som införts av den indiska regeringen.
De globala sockerpriserna har redan stigit till nära sin högsta nivå på mer än ett decennium. Ett pound råsocker handlas för närvarande till nästan 26 amerikanska cent. Det är en kraftig uppgång från de cirka 17 amerikanska cent per pound som denna råvara handlades till i maj 2013.
Den indiska regeringen har begränsat exporten för den pågående sockerproduktionscykeln, som sträcker sig från oktober till september varje år, till 6,1 miljoner ton. Om något nytt tillstånd för export beviljas kommer det att ske i december 2023 efter att ha räknat in primärproduktionsuppskattningar för den nya säsongen från oktober 2023 till september 2024.
Kommer när produktionen minskar i Kina och Thailand
Enligt All India Sugar Trade Associations har 5,7 miljoner ton av den tillåtna kvoten redan exporterats, och resten förväntas vara utsänd senast den 25 maj. Den förväntade exportbegränsningen när taket har nåtts innebär att ytterligare indiska försändelser kommer att skickas ut först 2024. Denna frånvaro av en nyckelleverantör på den globala marknaden kommer då vid en tidpunkt då produktionen också har minskat i länder som Kina och Thailand.
Indien exporterade rekordhöga 11,2 miljoner ton socker under säsongen 2021-2022, med sändningar som skickades till länder som Indonesien, Malaysia, Bangladesh, Sudan, Somalia och Förenade Arabemiraten. Indien förväntades producera omkring 38,5 miljoner ton 2022-2023, men denna uppskattning sänktes till 36,8 miljoner ton av Indian Sugar Mills Association (ISMA) den 26 april 2023.
Dessa siffror inkluderar socker som används för etanolproduktion, vilket indikerar att den faktiska produktionsuppskattningen av sötningsmedlet bara är 32,8 miljoner ton. Detta skall ställas mot en årlig inhemsk konsumtion på cirka 27,5 miljoner ton. Minskningen av produktionen är till stor del ett resultat av väderrelaterade störningar i Maharashtra, en viktig stat som odlar sockerrör. Preliminära siffror visar att produktionen där har minskat med omkring 15 procent i den nuvarande produktionscykeln.
Begränsat utbud tvingar sockerbruken att stänga
Den 15 april uppgick Indiens sockerproduktion till 31,1 miljoner ton för innevarande säsong som började i oktober 2022, en nedgång på 5,4 procent jämfört med året innan. Många sockerbruk har stängt tidigt på grund av begränsad tillgång till sockerrör.
Sockerrör som odlas i Indien har en odlingscykel på 12 till 18 månader. Sockerrören planteras mestadels mellan januari och mars och skördas från december till mars året därpå.
Skörden kräver jämnt fördelat och lägligt monsunregn under juni och juli, följt av en torr period för mognad. Detta traditionella vädermönster har blivit oberäkneligt på grund av klimatförändringarna.
Nedgången i sockerproduktionen i Indien har ökat oron för stigande priser under sommarmånaderna som sträcker sig ungefär från april till juni, då efterfrågan toppar på grund av den ökade konsumtionen av kalla drycker och glass.
Det har förekommit spekulationer om att den indiska regeringen till och med skulle kunna begränsa exporten under den tilldelade kvoten på 6,1 miljoner ton. Tidningen Mint rapporterade den 8 maj om en ny plan för att stoppa transporter på cirka 85 000 ton som ännu inte lämnat de indiska kusterna.
Tillgångskrisen i Indien kommer när de globala sockerpriserna är på uppgång. De nådde sin högsta nivå sedan 2011 i slutet av april, då råsockret handlades till 27 amerikanska cent per pound. De har sedan dess mattats marginellt, men inflationstrycket är fortfarande aktivt.
I maj steg FAOs sockerprisindex med 17,6 procent från mars, den högsta nivån sedan oktober 2011, på grund av minskade produktionsförväntningar och resultat i Indien, Kina, Thailand och EU orsakade av torra väderförhållanden.
En långsam start på sockerrörsskörd i Brasilien, tillsammans med högre internationella råoljepriser, vilket kan öka efterfrågan på sockerrörsbaserad etanol, flaggades också som en av faktorerna.
Meir Commodities, ett sockerhandelsföretag i Mumbai, förväntar sig ett globalt underskott på cirka tre miljoner ton för säsongen 2023-2024 med tanke på bristen från leverantörer som Indien och Thailand.
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter2 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter2 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter2 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering