Följ oss

Nyheter

Christian Kopfer ger sin syn på råvarumarknaden när 2026 inleds

Publicerat

den

Christian Kopfer

När USA riktar militärt fokus mot Venezuela väcks frågor långt bortom landets gränser. Hur påverkas råvarumarknaden, börsen och i förlängningen spararna? Enligt Handelsbankens råvaruanalytiker Christian Kopfer är reaktionerna hittills mer dämpade än vad rubrikerna kan ge sken av, men osäkerheten ligger som ett tunt lager över marknaderna.

Trots den dramatiska utvecklingen i Venezuela har oljepriset knappt rört sig. Brentolja handlas kvar runt 60 dollar fatet, vilket kan tyckas förvånande givet landets enorma oljereserver. Förklaringen är att Venezuela i dag står för en relativt liten del av det globala oljeutbudet. På kort sikt finns det dessutom kapacitet i andra producerande länder att kompensera för eventuella störningar. Därför uteblir den akuta prischocken. På längre sikt ser Kopfer dock en potential: om amerikanska bolag får möjlighet att investera i venezuelansk oljeproduktion kan utbudet öka betydligt. Men sådana förändringar sker över år, inte veckor.

Däremot har guldpriset reagerat snabbare. I takt med att den geopolitiska risken stiger söker sig investerare till klassiska trygghetsplaceringar. Guldets uppgång på omkring två procent speglar just denna flykt till säkerhet. Samtidigt spelar ränteläget en avgörande roll. Förväntningar om lägre räntor gör guldet mer attraktivt, eftersom lägre räntor ofta hänger samman med ökad penningmängd och ett gradvis urholkat valutavärde. Kombinationen av geopolitisk oro och ränteförväntningar har därmed gett guldet ny lyster.

För aktiemarknaden är råvarupriserna en viktig signal, men effekterna är tudelade. Ett stigande oljepris kan pressa kostnaderna för industrin, medan högre metallpriser i stället gynnar gruv- och råvarubolag. Just nu visar energisektorn styrka, något som blev tydligt på New York-börsen mot slutet av förra veckan. Samtidigt varnar Kopfer för att kraftigt stigande råvarupriser kan skapa ett nytt inflationstryck. I ett sådant scenario riskerar centralbankerna att svara med högre räntor, vilket i sin tur kan bli en motvind för börsen.

Sambandet mellan råvaror, inflation och räntor är därför centralt för investerare att följa. Olja och livsmedel utgör betydande delar av inflationskorgarna. Om priserna stiger brett kan det tvinga centralbankerna att strama åt penningpolitiken snabbare än väntat. I nuläget är situationen relativt stabil, men den geopolitiska osäkerheten gör marknaden ovanligt vaksam.

När blickarna riktas mot 2026 ser Kopfer både vinnare och förlorare bland råvarorna. Stål och industrimetaller bedöms ha fortsatt medvind, drivet av stark efterfrågan, produktionsbegränsningar och den globala omställningen mot grön teknik. Oljepriset kan få kortsiktigt stöd av geopolitik, men pressas på längre sikt av övergången till förnybara energikällor. Guld väntas behålla sin roll som trygg hamn så länge osäkerheten består. Samtidigt kan jordbruksråvaror bli mer volatila, inte minst om väderfenomen som El Niño påverkar skördarna.

Sammanfattningsvis är marknadsreaktionerna hittills behärskade, men under ytan byggs spänningar upp. För sparare handlar det mindre om snabba kast och mer om att förstå de långsiktiga sambanden, mellan geopolitik, råvaror, inflation och räntor, som gradvis formar både börs och ekonomi.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Christian Kopfer om läget för oljan

Publicerat

den

Råolja

Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.

Christian Kopfer kommenterar läget för olja
Fortsätt läsa

Nyheter

Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala

Publicerat

den

Koppar från Boliden

Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.

Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.

Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.

Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.

Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.

Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.

I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.

Fortsätt läsa

Nyheter

Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord

Publicerat

den

Fat med olja

När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.

När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.

Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

Dated brent-oljepris
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära