Nyheter
Chefer och storägare säljer sina aktier i Northland Resources

En av cheferna i Northland Resources, IT-chefen Patrick Harlin, tvingades som en följd av den kraftiga nedgången att sälja de aktier han hade belånat. Den 30 januari sålde hans bank av 15.900 aktier till en genomsnittskurs på 1,32 NOK. Efter denna försäljning hade Harlin kvar 300 aktier och 100.000 teckningsoptioner. Uppenbart är att det inom bolaget har funnits en tro på bolaget, även om det saknats kunskaper om att bedöma framtiden i tillräcklig omfattning.
Northlands enskilt största ägare, det kanadensiska fondbolaget Deans Knight Capital Management, lät under tisdagen den 29 januari publicera ett pressmeddelande som sade att deras aktieinnehav nu understeg fem (5) procent. Fondens innehav uppgick vid årsskiftet till knappa sju procent av kapitalet i Northland Resources.
Jakten på pengar fortsätter
Flera av aktieägarna i Northland Resources är både bekymrade och upprörda över företagets höga skuldsättning, men också över de räntor som betalas på obligationslånen.
Teckningstiden för Northland Resources nyemission är förlängd till måndagen den 4 februari, något som inte ger en bra signal, speciellt som det är en riktad emission via en book building-process och inte en företrädesemission. En stor poäng med en riktad emission via book building är annars att den går snabbt och inte ställer till krångel.
En nyemission kommer kortsiktigt att rädda Northland, men det behövs mer för att få ordning på bolagets finanser. Flera av de personer vi varit i kontakt med kräver att Northland Resources förhandlar med innehavarna av obligationerna som i vissa fall får så pass mycket som tolv procent i ränta.
Att obligationsinnehavarna inte är så pass sugna på att omvandla sina lån till aktier är ganska självklart. Obligationerna ger ränta, en direktavkastning till skillnad från aktierna. De sistnämnda kan emellertid ge innehavarna en möjlighet till en kursuppgång, men risken är betydligt högre än för obligationerna. Om, och detta är endast ett om, vi har inga uppgifter som tyder på detta, Northland går i konkurs så kommer obligationsinnehavarna att ha en starkare ställning än aktieägarna. I händelse av konkurs betalar konkursboet först av skulderna, sedan får aktieägarna dela på det som eventuellt blir över.
Problemet är emellertid vad som händer då obligationerna, i detta fall både den mycket höga räntan och den totala skuldsättningen, hotar företagets överlevnad. Obligationsinnehavarna vill inte utan att bli kompenserade för detta, ge upp sin bättre sits, men har företaget råd med detta?
I Northlands fall så säger flera fonder, till exempel norska Holberg Fondene, att det finns ägare som är beredda att skjuta till kapital, men inte så länge de nya medlen kommer att gå till att gynna obligationsinnehavarna. Holberg Fondene har meddelat att de kommer att avstå från att skjuta till nya pengar – om inte skulderna minskar.
Anders Antonsson, Northlands ansvarige för investeringsfrågor, har hävdat att utsikterna är positiva och att ledningen tror att Northland Resources kommer att få in kapitalet, men att investerarna vill ha mer tid för att göra sin hemläxa, framförallt att göra nya analyser baserat på de nu kommunicerade uppgifterna.
Vi är emellertid av den uppfattningen att om det skall komma in pengar till Northland så kommer det att krävas betydande förändringar i bolagets ledning och kapitalstruktur. Vi bedömer att det kommer vara minst en ledande befattningshavare som kommer att tvingas damma av sin meritförteckning och att ägarbilden kommer att ha förändrats dramatiskt innan dammet har lagt sig. Vi tror också att kraven på hur Northland sköter sin framtida informationshantering kommer att öka från aktieägarna i syfte att förhindra att en situation som denna skall upprepas.
Nyheter
Mjölkpriset har gått upp 80 procent på fem år – nu mår bönderna bra

Mjölkpriset i Sverige är på en historiskt hög nivå, det har gått upp omkring 80 procent på fem år. Nu känner mjölkbönderna att priset är på en nivå som fungerar för dem. Här blir Thomas Åkerlund på Brorsans Lantbruk intervjuad om utvecklingen och sin verksamhet.
Nyheter
Den viktiga råvaruvalutan USD faller kraftigt

En stor del av all råvaruhandel och -affärer prissätts i amerikanska dollar. Därför ser man exempelvis ofta att när dollarkursen går ner så går guldpriset upp, den ena förändringen tar ut den andra.
Valutor är något knepigt eftersom alla priser är relativa. För att få en bättre uppfattning om hur USD utvecklas så brukar man använda ett index som mäter USD mot ett flertal andra valutor. Ett av de vanligaste indexen är DXY.
Nedan är en graf över utvecklingen på DXY under handelstimmarna i april. Trumps agerande har fått dollarn att falla kraftigt, där framför allt tre händelser har lett till branta fall.

En svagare dollar gör att råvaror vid samma pris i dollar blir billigare för alla kunder utanför USA. För länder som importerar mycket råvaror är en svagare USD oftast positivt, som exempelvis Indien. För länder som exporterar mycket råvaror är en svagare USD oftast dåligt, som exempelvis Brasilien och Ryssland.
Det finns en stor allmän efterfrågan på guld just nu, men det får även understöd av en svagare USD. För oljeproducenter är utvecklingen desto tråkigare. Samtidigt som USD går ner så går också priset på olja i USD ner. De drabbas av en dubbel negativ effekt.
Trump har hela tiden pratat om att han vill få ner priset på USD då han anser att det är konstgjort högt, så ur det perspektivet är utvecklingen en stor framgång. Sedan var nog inte tanken att det skulle gå ner på detta sätt utan att det skulle ske genom att andra länder tvingades att skriva på avtal om att höja priset på sina valutor.
Nyheter
Ingenting stoppar guldets uppgång, nu 3400 USD per uns

Den allt större geopolitiska oron och Trumps ekonomiska kaos har gett bränsle till guldpriset. Tidigare idag tangerade spotpriset på guld 3400 USD och terminspriset var uppe på 3402 USD. Just nu finns det ingenting som stoppar guldpriset, det tillkommer hela tiden fler köpare. Vi ser dock inte bara en kraftigt uppgång det senaste året, priset har stigit kraftigt under en period på 20 år. Det är egentligen inte så konstigt, för 20 år sedan var världen väldigt mycket fattigare än idag, flera miljarder människor har fått det avsevärt bättre, och om de ekonomierna lägger en liten andel av sin ökade rikedom på guld så slår det igenom.


-
Nyheter4 veckor sedan
Danska Seaborg Technologies siktar på serieproduktion av smältsaltsreaktorer till mitten av 2030-talet
-
Analys4 veckor sedan
Brent Edges Lower After Resisting Equity Slump – Sanctions, Saudi Pricing in Focus
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriserna slaktas på samtidiga negativa faktorer
-
Nyheter4 veckor sedan
Guld kostar över 3100 USD per uns och 1 miljoner kronor per kilo
-
Analys3 veckor sedan
Tariffs deepen economic concerns – significantly weighing on crude oil prices
-
Nyheter3 veckor sedan
Två samtal om det aktuella läget på råvarumarknaden
-
Analys4 veckor sedan
Crude inventories fall, but less than API signal
-
Analys3 veckor sedan
Lowest since Dec 2021. Kazakhstan likely reason for OPEC+ surprise hike in May