Följ oss

Nyheter

Chefer och storägare säljer sina aktier i Northland Resources

Publicerat

den

Northland Resources produktion

Northland ResourcesEn av cheferna i Northland Resources, IT-chefen Patrick Harlin, tvingades som en följd av den kraftiga nedgången att sälja de aktier han hade belånat. Den 30 januari sålde hans bank av 15.900 aktier till en genomsnittskurs på 1,32 NOK. Efter denna försäljning hade Harlin kvar 300 aktier och 100.000 teckningsoptioner. Uppenbart är att det inom bolaget har funnits en tro på bolaget, även om det saknats kunskaper om att bedöma framtiden i tillräcklig omfattning.

Northlands enskilt största ägare, det kanadensiska fondbolaget Deans Knight Capital Management, lät under tisdagen den 29 januari publicera ett pressmeddelande som sade att deras aktieinnehav nu understeg fem (5) procent. Fondens innehav uppgick vid årsskiftet till knappa sju procent av kapitalet i Northland Resources.

Jakten på pengar fortsätter

Flera av aktieägarna i Northland Resources är både bekymrade och upprörda över företagets höga skuldsättning, men också över de räntor som betalas på obligationslånen.

Teckningstiden för Northland Resources nyemission är förlängd till måndagen den 4 februari, något som inte ger en bra signal, speciellt som det är en riktad emission via en book building-process och inte en företrädesemission. En stor poäng med en riktad emission via book building är annars att den går snabbt och inte ställer till krångel.

En nyemission kommer kortsiktigt att rädda Northland, men det behövs mer för att få ordning på bolagets finanser. Flera av de personer vi varit i kontakt med kräver att Northland Resources förhandlar med innehavarna av obligationerna som i vissa fall får så pass mycket som tolv procent i ränta.

Northland Resources produktionAtt obligationsinnehavarna inte är så pass sugna på att omvandla sina lån till aktier är ganska självklart. Obligationerna ger ränta, en direktavkastning till skillnad från aktierna. De sistnämnda kan emellertid ge innehavarna en möjlighet till en kursuppgång, men risken är betydligt högre än för obligationerna. Om, och detta är endast ett om, vi har inga uppgifter som tyder på detta, Northland går i konkurs så kommer obligationsinnehavarna att ha en starkare ställning än aktieägarna. I händelse av konkurs betalar konkursboet först av skulderna, sedan får aktieägarna dela på det som eventuellt blir över.

Problemet är emellertid vad som händer då obligationerna, i detta fall både den mycket höga räntan och den totala skuldsättningen, hotar företagets överlevnad. Obligationsinnehavarna vill inte utan att bli kompenserade för detta, ge upp sin bättre sits, men har företaget råd med detta?

I Northlands fall så säger flera fonder, till exempel norska Holberg Fondene, att det finns ägare som är beredda att skjuta till kapital, men inte så länge de nya medlen kommer att gå till att gynna obligationsinnehavarna. Holberg Fondene har meddelat att de kommer att avstå från att skjuta till nya pengar – om inte skulderna minskar.

Anders Antonsson, Northlands ansvarige för investeringsfrågor, har hävdat att utsikterna är positiva och att ledningen tror att Northland Resources kommer att få in kapitalet, men att investerarna vill ha mer tid för att göra sin hemläxa, framförallt att göra nya analyser baserat på de nu kommunicerade uppgifterna.

Vi är emellertid av den uppfattningen att om det skall komma in pengar till Northland så kommer det att krävas betydande förändringar i bolagets ledning och kapitalstruktur. Vi bedömer att det kommer vara minst en ledande befattningshavare som kommer att tvingas damma av sin meritförteckning och att ägarbilden kommer att ha förändrats dramatiskt innan dammet har lagt sig. Vi tror också att kraven på hur Northland sköter sin framtida informationshantering kommer att öka från aktieägarna i syfte att förhindra att en situation som denna skall upprepas.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära