Nyheter
Centralbanker och fonder drev upp efterfrågan på guld
Under det första halvåret 2019 såg vi hur centralbanker och fonder drev upp efterfrågan på guld. Den totala efterfrågan på guld uppgick till 1 123 ton under det andra kvartalet 2019. Detta var en ökning med åtta procent jämfört med samma period året innan. För det första halvåret 2019 steg efterfrågan till sin högsta nivå på tre år, totalt 2 181,7 ton. Det var framförallt centralbankerna som köpte guld, men också många börshandlade fonder.

Köp av centralbanker och kraftiga ETF-inflöden var drivkrafterna bakom guldefterfrågan under första halvåret 2019. Tillväxten i efterfrågan på smycken under det första halvåret var till stor del en produkt av en mer positiv miljö för indiska konsumenter.
Förändringar i investeringar i tackor och mynt var mycket prisrelaterad. I och med att guldpriset nådde en nivå som denna ädelmetall inte handlats till på flera å var det många investerare som valde att ta hem vinster och detaljhandelsinvesteringarna minskade.
Teknologisektorn minskade under perioden sin användning av guld på grund av utmanande globala förhållanden. Utsikterna för denna del av efterfrågan kommer att etablera sig över det nuvarande golvet under kommande kvartal betraktas som låg. En fast tillväxt i både gruvproduktion och återvinning ledde till en ökning med två procent i guldtillförseln under det första halvåret 2019.

De globala guldreserverna fortsätter att öka
Guldmarknaden i stort har utvecklats väl, och det finns en rad händelser som är värda att uppmärksamma.
Globala officiella guldreserver fortsätter att öka i snabb takt som en följd av att ett stort antal länder ökar sina innehav.
Kraftiga inflöden om 67 ton från i första hand europeiska börsnoterade fonder ledde till att dessa nu äger 1 184 ton guld. Storbritanniens kommande utträde ur den Europiska Unionen, Brexit, har lett till stora köp av andelar i ETFer med fokus på guld.
Guldpriserna i USA steg över 1 400 USD för första gången sedan 2013 och har sedan dess passerat även 1 500 USD
Centralbanker köpte 224,4 ton guld under andra kvartalet 2019. Detta gjorde att de totala köpen under det första halvåret uppgick till 374,1 ton. Det är den största nettoökningen för under första halvåret i globala guldreserver under minst 19 år. Köpen har gjorts av en rad olika länder, men det är värt att notera att många tillväxtmarknadsländer har agerat på köpsidan.
Gulduppbackade ETFer ökade sina innehav med 67,2 ton under andra kvartalet till en sexårshögsta nivå på 2 548 ton. De viktigaste faktorerna som drev inflöden till sektorn var fortsatt geopolitisk instabilitet, förväntningar på lägre räntor och det stigande guldpriset i juni.
En stark återhämtning på Indiens smyckesmarknad drev upp efterfrågan under andra kvartalet med 12 procent till 168,8 ton. En mycket aktiv bröllopssäsong och festivalförsäljning ökade efterfrågan, innan prisökningen i juni ledde till minskade köp. Den indiska efterfrågan fick den globala efterfrågan på smycken att stiga med två procent y-o-y till 531.7t.
Investeringar i tackor och mynt sjönk under andra kvartalet med 12 procent till 218,6 ton. Kombinerat med den svaga försäljningen under Q1 2019 slutade H1-summan på den lägsta nivån på tio år, 476,9 ton. Det var en minskning på 29 procent jämfört med året innan. Kina stod för en stor del av den globala nedgången under Q2 2019.
Guldförsörjningen ökade med 6 % under andra kvartalet till 1 186,7 ton. Guldgruvorna stod för en rekordhög produktion om 882,6 ton under andra kvartalet. Samtidigt ledde den kraftiga uppgången av guldpriset till en återhämtning av guldåtervinningen med nio procent. Totalt slutade denna siffra på 314,6 ton. Summerat ledde detta till att utbudet av guld under det första halvåret 2019 nådde en nivå om 2 329,9 ton, den högsta nivån sedan 2016.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |

