Följ oss

Nyheter

Centralbanker och fonder drev upp efterfrågan på guld

Publicerat

den

Guld

Under det första halvåret 2019 såg vi hur centralbanker och fonder drev upp efterfrågan på guld. Den totala efterfrågan på guld uppgick till 1 123 ton under det andra kvartalet 2019. Detta var en ökning med åtta procent jämfört med samma period året innan. För det första halvåret 2019 steg efterfrågan till sin högsta nivå på tre år, totalt 2 181,7 ton. Det var framförallt centralbankerna som köpte guld, men också många börshandlade fonder.

Guldtacka på guldmynt

Köp av centralbanker och kraftiga ETF-inflöden var drivkrafterna bakom guldefterfrågan under första halvåret 2019. Tillväxten i efterfrågan på smycken under det första halvåret var till stor del en produkt av en mer positiv miljö för indiska konsumenter.

Förändringar i investeringar i tackor och mynt var mycket prisrelaterad. I och med att guldpriset nådde en nivå som denna ädelmetall inte handlats till på flera å var det många investerare som valde att ta hem vinster och detaljhandelsinvesteringarna minskade.

Teknologisektorn minskade under perioden sin användning av guld på grund av utmanande globala förhållanden. Utsikterna för denna del av efterfrågan kommer att etablera sig över det nuvarande golvet under kommande kvartal betraktas som låg. En fast tillväxt i både gruvproduktion och återvinning ledde till en ökning med två procent i guldtillförseln under det första halvåret 2019.

Efterfrågan på guld

De globala guldreserverna fortsätter att öka

Guldmarknaden i stort har utvecklats väl, och det finns en rad händelser som är värda att uppmärksamma.

Globala officiella guldreserver fortsätter att öka i snabb takt som en följd av att ett stort antal länder ökar sina innehav.

Kraftiga inflöden om 67 ton från i första hand europeiska börsnoterade fonder ledde till att dessa nu äger 1 184 ton guld. Storbritanniens kommande utträde ur den Europiska Unionen, Brexit, har lett till stora köp av andelar i ETFer med fokus på guld.

Guldpriserna i USA steg över 1 400 USD för första gången sedan 2013 och har sedan dess passerat även 1 500 USD

Centralbanker köpte 224,4 ton guld under andra kvartalet 2019. Detta gjorde att de totala köpen under det första halvåret uppgick till 374,1 ton. Det är den största nettoökningen för under första halvåret i globala guldreserver under minst 19 år. Köpen har gjorts av en rad olika länder, men det är värt att notera att många tillväxtmarknadsländer har agerat på köpsidan.

Gulduppbackade ETFer ökade sina innehav med 67,2 ton under andra kvartalet till en sexårshögsta nivå på 2 548 ton. De viktigaste faktorerna som drev inflöden till sektorn var fortsatt geopolitisk instabilitet, förväntningar på lägre räntor och det stigande guldpriset i juni.

En stark återhämtning på Indiens smyckesmarknad drev upp efterfrågan under andra kvartalet med 12 procent till 168,8 ton. En mycket aktiv bröllopssäsong och festivalförsäljning ökade efterfrågan, innan prisökningen i juni ledde till minskade köp. Den indiska efterfrågan fick den globala efterfrågan på smycken att stiga med två procent y-o-y till 531.7t.

Investeringar i tackor och mynt sjönk under andra kvartalet med 12 procent till 218,6 ton. Kombinerat med den svaga försäljningen under Q1 2019 slutade H1-summan på den lägsta nivån på tio år, 476,9 ton. Det var en minskning på 29 procent jämfört med året innan. Kina stod för en stor del av den globala nedgången under Q2 2019.

Guldförsörjningen ökade med 6 % under andra kvartalet till 1 186,7 ton. Guldgruvorna stod för en rekordhög produktion om 882,6 ton under andra kvartalet. Samtidigt ledde den kraftiga uppgången av guldpriset till en återhämtning av guldåtervinningen med nio procent. Totalt slutade denna siffra på 314,6 ton. Summerat ledde detta till att utbudet av guld under det första halvåret 2019 nådde en nivå om 2 329,9 ton, den högsta nivån sedan 2016.

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen

Publicerat

den

Lundin Mining är bolaget i Lundin-sfären som satsar stort på Vicuña-projektet i Argentina. Det ska lyfta Lundin Mining till att bli en av de tio största kopparproducenterna i världen skriver Affärsvärlden och upprepar sin köprekommendation för aktien.

”Även om en framgång inte är på förhand given tror vi att Vicuña har goda chanser att bli bra. Vi förnyar vårt köpråd för Lundin Mining”

Enligt Lundin Minings ledning kommer man att klara att finansiera sin del av investeringarna i Vicuña genom det löpande kassaflödet som man förväntar sig ska bli omkring 5 miljarder dollar kommande fem år i kombination med lån.

Fortsätt läsa

Nyheter

Sommarvädret styr elpriset i Sverige

Publicerat

den

Starkt lysande sol

Många verksamheter tar nu ett sommaruppehåll och ute värmer solen, det är gott om vatten och vinden blåser. Lägre efterfrågan på el och goda förutsättningar för kraftproduktionen höll ner elpriserna under juni.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) i elområde 1 och 2 (Norra Sverige) blev för juni 3,05 respektive 4,99 öre/kWh, vilket är rekordlågt och de lägsta på minst 25 år.

– Elpriset påverkas av en rad faktorer men vädret väger tyngst. På sommaren minskar efterfrågan på el och många verksamheter har ett uppehåll. Detta tillsammans med goda förutsättningar inom kraftproduktionen påverkar elpriset nedåt, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.

Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket vatten som finns lagrat ovanför kraftstationerna, ligger över normal nivå, särskilt i norra Skandinavien. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden är just nu 82 procent av installerad effekt.

– De goda nordiska produktionsförutsättningarna gör elpriserna mindre känsliga för förändringar i omvärlden, säger Jonas Stenbeck.

Priserna på olja och gas kan dock ändras snabbt med anledning av en turbulent omvärld. På kontinenten har efterfrågan på gas sjunkit och nytt solkraftsrekord för Tyskland sattes på midsommarafton med en produktion på 52,5 GW.

– Många av de goda elvanor vi skaffade oss under elpriskrisen verkar leva kvar och gör nytta även på sommaren. De svenska hushållens elförbrukning under 2024 var faktiskt den lägsta detta millenium, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisJuni 2024Juni 2025
Elområde 1, Norra Sverige     24,04 öre/kWh    3,05 öre/kWh  
Elområde 2, Norra Mellansverige     24,04 öre/kWh    4,99 öre/kWh  
Elområde 3, Södra Mellansverige     27,27 öre/kWh    22,79 öre/kWh  
Elområde 4, Södra Sverige     62,70 öre/kWh    40,70 öre/kWh  
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära