Följ oss

Nyheter

Centralbanker fortsätter att köpa guld på dessa nivåer

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

Efter ett rekordår 2022 är centralbankerna fortfarande mycket intresserade av att köpa guld i början av 2023, enligt World Gold Council (WGC). I januari i år köpte centralbankerna 31 ton guld, en månatlig ökning med 16 procent sade WGC i ett mail under veckan. Därmed fortsätter centralbankerna att handla mellan 20 och 60 ton guld per månad för tionde månaden i rad.

De flesta av köpen gjordes av tre centralbanker som historiskt sett varit positiva till att köpa guld, Turkiet, Kina och Kazakstan. Turkiet var den största officiella guldköparen 2022, och Kina är känt för att aggressivt ha ökat sina guldköp mot slutet av förra året.

I början av årets första månad köpte Turkiet 23 ton guld, vilket gjorde att landets totala guldreserver steg till 565 ton. Kina köpte 15 ton guld i januari utöver de 62 ton som rapporterades i november och december. Detta ökade Kinas totala guldreserver till 2 025 ton. Kazakstans centralbank lade till fyra ton guld, vilket fick de totala reserverna att öka till 356 ton.

Europeiska centralbanken (ECB) rapporterade en unik ökning på två ton guld. Detta berodde emellertid på att Kroatien gick med i valutaunionen, vilket kräver att ett nytt medlemsland överför en viss mängd guld till ECB som en del av en större överföring av reservtillgångar. För att kunna göra överföringen köpte Kroatien dessa två ton på guldmarknaden i december.

En centralbank bestämde sig för att gå i en annan riktning. Uzbekistans centralbank sålde 12 ton guld i januari. Dess guldreserver ligger nu på 384 ton, vilket är 66 procent av landets totala reserver.

Fortsatt köpaptit från centralbankerna 

WGC ser denna ökning av centralbankernas aptit som fortsatt stark under hela året. ”Vi ser ingen anledning att tvivla på att centralbanker kommer att förbli positiva till guld och fortsätta att vara nettoköpare 2023”, heter det i rapporten. ”De sunda januaridata vi har hittills ger oss liten anledning, åtminstone för närvarande, att avvika från denna utsikt.”

Förra året köpte centralbankerna 1 136 ton guld vilket är den högsta nivån någonsin, motsvarande 150 procent mer än vad centralbankerna köpte under 2021.

”Geopolitisk osäkerhet och hög inflation lyftes fram som de främsta orsakerna till att äga guld”, sa WGC i sin Gold Demand Trends-rapport.

Turkiets centralbank köpte mest guld av alla centralbanker när den sökte skydd mot landets okontrollerade inflation. Under hösten 2022 accelererade Turkiets inflation till 85 procent innan den föll till 64 procent i december.

En annan höjdpunkt förra året var Kina, eftersom People’s Bank of China (PBoC) återupptog sina guldköp. Det var första gången sedan 2019 som den kinesiska centralbanken köpte guld till sina valutareserver.

Nyheter

USA ska införa 50 procent tull på koppar

Publicerat

den

Borrkärnor med koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.

USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.

När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.

Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.

Fortsätt läsa

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära