Nyheter
Brittiska myntverket ökar produktionen med 100 procent
Efter att den Europeiska centralbanken i förra veckan höjde sin styrränta med de förväntade 0,25 procenten trots den europeiska skuldkrisen kunde vi se hur guldpriset handlades marginellt högre i euro. Vi kunde vid samma tidpunkt också ta del av att ledningen för Bank of England beslutade sig för att behålla sina räntor på den historiskt låga nivån 0,5 procent, vilket fått effekten av att guldet handlades ned marginellt.
En fortsatt hög efterfrågan på en finansiell fristad, en så kallad ”safe haven” fortsätter på grund av den europeiska skuldkrisen, riskerna för att detta skall fortsätta sprida sig i de finansiella systemen, hot om en ökad inflation och en reell verklighet av negativa realräntor. Officiell statistik visar att den officiella inflationen nu överstiger räntorna i Storbritannien, vilket innebär att sparare och de som lever på fasta inkomster får se sina besparingar och inkomster urholkas av ökande levnadskostnader.
Guld och silver förblir undervärderade ur ett långsiktigt historiskt perspektiv, men framförallt från ett inflationsrensat perspektiv. Se det utmärkta diagrammet ovan, som visar att guld i dag handlas till 75 procent av sin inflationsjusterade topp 1980.
Brittiska Royal Mint rapporterade nyligen att de under det första halvåret 2011 producerade dubbelt så många silvermynt jämfört med 2010, medan guldproduktionen steg med mer modesta 8,9 % jämfört med 2010 års nivåer.
The Royal Mint, etablerat på 1400-talet, använde 36.219 uns guld jämfört med 33.266 uns 2010, enligt uppgifter som Bloomberg News har erhållit efter en begäran enligt Freedom of Information Act. Användningen av silver mer än fördubblades till 324.421 uns under samma period av vilka The Royal Mint producerar Britannia-mynt och samlarmynt för vidareförsäljning till allmänheten. 324.421 ounces silver är till dagens priser, 36 USD per troy ounce, värt mindre än $ 12 miljoner dollar, vilket för många riktigt förmögna personer bara är växelpengar.
Bank of Englands räntor från 1700 till dags dato
Detta visar att intresset för silver som en investering och bevarare av rikedomar ökar men det är fortfarande litet jämfört med de pengar som spenderas på konsumtionsvaror eller jämfört med de belopp som placeras i kontanter, obligationer, aktier, valutor och andra tillgångsslag. Silvertackor är förbehållet en liten men aktiv minoritet av människor. Detta håller emellertid på att förändras, men att äga silver eller guld, är inte något som är för alla – inte ännu i alla fall.
The Royal Mint flyttade till Llantrisant i Wales från London Tower Hill 1968 och tillverkar mynt, inklusive 22-karats 2011 brittiska Sovereign Proof, med en vikt om 7,99 gram (0,26 troy ounce) och kostar cirka 400 GBP, motsvarande 644 USD.
Sovereigns är 22-karats guldmynt som håller en renhet om 91,6%. Försäljningen av dessa mynt ökade dramatiskt i början av den finansiella krisen och har varit fortsatt stark de senaste åren. Ökningen av skatt på kapitalvinster i Storbritannien i juni 2010 ledde till en ytterligare ökad efterfrågan på Sovereigns i Storbritannien på grund av de är ” rikets mynt ” eller legala betalningsmedel och därför inte omfattas av brittiska reavinstskatter.
Brittiska Sovereigns är populärare igen, bland annat då det stigande priset på guld gör att ett ounce-mynt och -tackor blivit allt för dyrt för många köpare. Många köpare nämner också att de uppskattar likviditeten i Sovereigns, men också att det går att sälja mindre mängder guld (kvartsounce jämfört med hela ounce) vid behov.
Sovereigns används också som en rent finansiell försäkring och är mycket populära bland dem som köper sina ädelmetaller för att skydda sig mot finansiella spridningseffekter och en ekonomisk kollaps. Vi har noterat att premien på Sovereigns och mynt och tackor av ädelmetall förblivit mycket låg. Detta är typiskt för sommarmånaderna när premierna normalt sjunker på grund av en liten nedgång i likviditeten som uppstår när folk tar semester.
Men de låga premierna är förvånande med tanke på omfattningen av den fortsatta finansiella och ekonomiska krisen och den mycket stora mängden inköp av Sovereigns från Grekland.
Intressant nog har King Edward Sovereigns i synnerhet varit svåra att köpa i större volym de senaste dagarna. Således är det osannolikt att dessa låga premier kommer att kvarstå under en längre tid och bör utnyttjas av dem som vill samla brittiska Sovereigns och mynt eller tackor av ädelmetall.
Britannia
Britannia är ett gammalt begrepp för Storbritannien, och även en kvinnlig personifikation av ön. Namnet har sitt ursprung i latin och härstammar från den grekiska formen Prettanike eller Brettaniai, som ursprungligen utsett en samling öar med individuella namn, inklusive Albion eller Storbritannien.
Sedan 100 före Kristus har namnet Britannia kommit att användas specifikt om Storbritannien, och när romarna 43 f Kr påbörjade sin erövring av ön valde de att kalla provinsen för Britannia, som kom att omfatta de delar av ön som fanns söder om Kaledonien, dagens Skottland. Samtidigt benämnde romarna de keltiska invånarna i provinsen som britter. Under det andra århundradet av romerskt styre kom Britannia att bli personifierad som en gudinna, beväpnad med en treudd och sköld, bärande en officershjälm.
Det latinska namnet Britannia överlevde det romerska tillbakadragandet från Britannien under det femte århundrandet, och gav ön det namn som det har än i dag, både på engelska där namnet är Great Brittain, Storbritannien och på walsiska där landet heter Prydain.
Efter århundraden av sjunkande användning, återupplivades den latinska formen under den engelska renässansen som en retorisk anspelning på en brittisk nationell identitet. Speciellt efter unionen av England och Skottland sedan 1707, kom hon att bli en personifikation av den krigiska Britannia och användes som en symbol för brittisk imperialistisk makt och enhet. Hon har konsekvent förekommit på brittiska mynt sedan dess, även om hennes utseende har ändrats genom åren.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna



