Följ oss

Nyheter

Bättre digitala minneskretsar med hjälp av ädelgasen xenon

Publicerat

den

Henrik Pedersen håller i minneskrets där ädelgasen xenon har använts.

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.

För 25 år sedan kunde ett minneskort till en kamera hålla 64 megabyte information. Idag kan samma fysiska storlek på minneskorten hålla 4 terabyte – över 60 000 gånger mer information. 

En elektronisk lagringsplats, som tillexempel ett minneskort, skapas genom att hundratals tunna lager av omväxlande ett elektriskt ledande och ett isolerande material varvas. Sedan etsas mängder av mycket små hål igenom lagren. Avslutningsvis fylls hålen med ett ledande material. Då används en teknik där ångor av olika ämnen används för att skapa tunna materiallager.

I varje punkt där de tre olika materialen möts i hålen skapas minnesceller. Tillsammans bildar minnescellerna ett digitalt minne. Ju fler mötespunkter desto mer information kan lagras i minne. Det innebär att fler lager med tunnare hål och fler hål leder till fler minnesceller. Men det gör det också svårare att fylla hålet.

– Problemet är att få ner materialet i hålen och belägga ytan inuti hålet jämt. Man vill inte att det blir mer material vid öppningen på hålet – det kloggar igen öppningen och man kan inte fylla resten av hålet. Molekylerna som bär med sig atomerna för materialet måste kunna komma hela vägen ner i botten, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet.

För att förstå utmaningen kan man jämföra hålen som ska fyllas med världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai, på 828 meter. Hålen som ska fyllas är 100 nanometer i diameter och 10 000 nanometer djupa. Förhållandet är alltså 100 till 1. Om samma förhållande skulle gälla för Burj Khalifa som för hålen skulle tornet endast vara åtta meter brett i basen.

Det forskarna vid Linköpings universitet nu gjort är att tillsätta en tung ädelgas, xenon, under själva beläggningsprocessen vilket gjorde att materialet fick samma tjocklek i botten som i toppen av ett hål.

Den idag vanligaste metoden för att lyckas med det är att sänka temperaturen rejält. Då går de kemiska reaktionerna långsammare, men det leder också ofta till att materialet får sämre egenskaper. Genom att tillsätta xenon kunde forskarna använda tillräckligt hög temperatur för att få riktigt bra materialkvalitet.  

– Vi vet inte exakt hur det faktiskt fungerar än. Vi tror att xenongasen hjälper till att ”knuffa” ner molekylerna i hålet. Det var ett genidrag av min doktorand Arun Haridas Choolakkal. Han hade studerat några grundläggande formler för hur gaser rör sig och lade fram hypotesen att detta borde funka. Tillsammans satte vi upp ett antal experiment för att testa, och det funkade, säger Henrik Pedersen.

Forskarna har tagit patent på tekniken och sedan sålt patentet vidare till ett företag i Finland som nu har ansökt om patent i flera länder. 

– Det var ett sätt att hålla patentet levande och företaget har resurserna att utveckla det vidare. Jag tror att tekniken har en god chans att bli branschstandard, säger Henrik Pedersen.

Studien finansierades av Vetenskapsrådet samt via den svenska regeringens strategiska satsning på forskning inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet.

Competitive co-diffusion as a route to enhanced step coverage in chemical vapor deposition, Arun Haridas Choolakkal, Pentti Niiranen, Samira Dorri, Jens Birch, Henrik Pedersen, Nature Communications 15, 10667 (2024), publicerad online 11 december 2024. DOI: 10.1038/s41467-024-55007-1

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Iskyla ger de högsta elpriserna på ett år – södra Sverige drabbas mest

Publicerat

den

Vinterns första riktiga köldknäpp är på väg in över Skandinavien. Det får både elförbrukningen och elpriserna att skjuta i höjden. Systempriset väntas bli runt 1 krona per kWh i snitt den närmaste veckan, medan södra Sverige tillfälligt kan få priser på upp till 5 kronor per kWh. Det visar Bixias prognos.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Hittills i år har vintern varit ovanligt mild och nederbördsrik, vilket har hållit elpriserna nere på relativt låga nivåer, mellan 30 och 50 öre per kWh. Men när ett högtryck med kall grönländsk luft sveper in över Skandinavien kommande vecka pressas elpriserna upp till det dubbla.

– Köldknäppen gör att elförbrukningen skjuter i höjden, vilket driver upp elpriset till de högsta nivåerna på ett år. Dåligt med vind, vilket ger låg vindkraftsproduktion både i Norden och Tyskland, bidrar också till prisökningen, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Temperaturen väntas sjunka till 5 grader under det normala redan i dag, fredag, och först i slutet av nästa vecka väntas en långsam temperaturuppgång.

Högst elpriser i syd

Högst elpriser väntas i södra Sverige, vilket beror på att höga tyska elpriser spiller över till elområde SE4. Dygnssnittet väntas ligga på 2 kronor per kWh under fredag och måndag. Även under helgen blir elpriserna ovanligt höga, men dämpas av en lägre förbrukning.

Priset är sedvanligt som allra högst under höglasttimmarna, mellan sju och tio på förmiddagen och fem och åtta på kvällen.

– När industrin drar i gång på måndag morgon kan elpriserna nå upp mot 4–5 kronor per kWh i södra Sverige. De som har timprisavtal bör ha lite extra koll på när de lägger sin förbrukning, säger Johan Sigvardsson.

Även SE3 dras med i de höga elpriserna i söder, medan situationen ser betydligt lugnare ut i norr.

– El har varit nästan gratis, runt 15 öre per kWh, i norra Sverige de senaste åtta månaderna. Den inkommande kylan kan höja priset något, men det stora vattenkraftsöverskottet håller fortfarande priserna på betydligt lägre nivåer jämfört med södra Sverige, säger Johan Sigvardsson.

Mildare väder och dämpade priser i sikte

Högtrycket väntas lätta mot slutet av nästa vecka, vilket öppnar för en återgång till mildare och blötare väder – och samtidigt lägre elpriser.

– Vårens elpris ser fortfarande ut att bli väldigt lågt, även om det kraftigt ökande gaspriset de senaste månaderna har pressat upp förväntningarna något, säger Johan Sigvardsson.

Fortsätt läsa

Nyheter

Glansen är tillbaka på guldet

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Den tyska kapitalförvaltaren DWS, med Vincenzo Vedda, Chief Investment Officer, vid pennan, har gjort en analys av guldmarknaden. Nedan är bolagets sammanfattning på svenska.

  • Gulds imponerande utveckling har lett till en kraftig ökning av efterfrågan under 2024, där inte bara centralbanker har visat stort intresse.
  • Förutom guld har även guldgruveaktier visat sig vara en potentiellt attraktiv investering, och vid vissa tillfällen till och med överträffat guldet i avkastning.
  • Vår prognos för både guld och guldgruveaktier förblir positiv.

Guld och guldgruveaktier var starka under 2024

Guld hade en imponerande utveckling under hela 2024 och steg kraftigt även under de första veckorna av det nya året, vilket resulterade i en ny rekordnotering. Med en uppgång på drygt 27 % noterade den ädla metallen sin starkaste årsavkastning sedan 2010, då den steg med 29,6 %1. Stark fysisk efterfrågan, samt gulds roll som en trygg hamn i osäkra tider, drev upp priset till rekordnivåer. Vår prognos för de kommande månaderna och för 2025 förblir också positiv.

I detta klimat kan investerare fråga sig om exponering mot guldgruveaktier är lika attraktivt, särskilt eftersom dessa aktier vid flera tillfällen överträffade guldets avkastning under 2024. Dock var den totala årsuppgången för guldgruveaktier endast 13,3 % under 2024. Vi anser att både guld och guldgruveaktier är attraktiva investeringar. Trots deras många likheter finns det dock också skillnader som bör beaktas innan ett investeringsbeslut fattas.

Utsikter

Den nuvarande drivkraften bakom guldpriset bör förbli intakt för tillfället, vilket ger guld potential att prestera väl under 2025. Särskilt en avtagande inflation och fallande räntor bör ge stöd. Om man ser på de långsiktiga tekniska diagrammen för guldpriset över flera decennier, är det tydligt att uppsidan ännu inte är uttömd och att ytterligare uppgångar kan förväntas – åtminstone ur detta perspektiv. Dock kan, som tidigare nämnts, tillfälliga motrörelser och bakslag inte uteslutas.

Vi är också positiva till guldgruveaktier. Historiskt sett har det dock visat sig att dessa aktier inte alltid är det bättre valet på grund av sina inneboende risker. Det är endast i det (ganska teoretiska) scenariot av ett guldförbud som fördelarna blir tydliga. Historiskt sett har aktier inte påverkats av sådana förbud och har fortsatt att ge investerare exponering mot guld.

I slutändan kan en bra mix av guld och gruvaktier möjliggöra för investerare att dra nytta av båda tillgångsslagen utan att vara fullt exponerade mot den ena eller den andra och deras respektive risker.

Fortsätt läsa

Nyheter

Outokumpu söker externa investerare för kärnkraftverk i Torneå

Publicerat

den

Outokumpu i Torneå, Finland

Outokumpu har undersökt möjligheten att förbättra tillgången till koldioxidsnål energi med hjälp av ny kärnteknik. Som ett led i detta arbete har bolaget genomfört en förstudie för att utvärdera möjligheten att bygga en SMR-reaktor i närheten av bolagets största rostfria produktionsanläggning i Torneå, Finland. Studien har slutförts framgångsrikt, vilket bekräftar projektets genomförbarhet och att det inte finns några betydande hinder för att bygga en SMR. Outokumpu söker nu externa parter som skulle vara intresserade av att investera i projektet och utveckla det vidare på egen hand.

Genomförbarhetsstudien inkluderade en undersökning av möjliga tekniska lösningar och gällande lagstiftning samt miljöpåverkan på den tilltänkta platsen kring Outokumpus anläggning i Torneå i Finland. Studien visade att det redan idag finns tillräcklig teknisk beredskap inom SMR-reaktorteknik, och att Torneåregionen erbjuder ytterligare fördelar för ett potentiellt SMR-projekt, såsom tillgången på havskylvatten tack vare kallare klimat. Dessutom håller Finlands kärnenergilagstiftning på att förändras på ett sätt som förväntas stödja utvecklingsmöjligheterna för kärnkraft i landet.  

”Resultaten från genomförbarhetsstudien är mycket positiva och stödjer den fortsatta utvecklingen av ett SMR-projekt. För Outokumpu är slutförandet av studien ett bevis på intresse för att säkerställa att de möjligheter som erbjuds av ny kärnteknik utforskas. Även om vi har fattat ett strategiskt beslut att inte diversifiera vår verksamhet till energiproduktion, ser vi fram emot att lämna över projektet till en partner som är intresserad av att fortsätta projektet och investera inom detta område”, säger Stefan Erdmann, Chief Technical Officer på Outokumpu.  

Att fasa ut fossila bränslen från tunga industrier är en förutsättning för att uppnå koldioxidneutralitet i Europa, och detta kräver betydande mängder ren energi. Kärnkraft spelar en viktig roll i energiproduktionsmixen i Finland genom att tillhandahålla planerbar energi och elprisstabilitet och därmed stödja industriell elektrifiering och nya investeringar i en ren omställning, såsom avskiljning och användning av koldioxid (CCUS), i de sektorer där det är svårt att minska utsläppen. Dessutom erbjuder SMR en snabbare och flexiblare lösning för att stärka Finlands energiförsörjning jämfört med traditionella, storskaliga kärnkraftsprojekt. 

”Elektricitet spelar en central roll i Outokumpus strategi för att minska koldioxidutsläppen och att säkerställa en ökad och stabil försörjning är av strategisk betydelse. Elektrifiering av produktionsprocesser för att minska utsläppen eller nya initiativ inom CCUS kräver ökade mängder el. Att delta i energiutvecklingsprojekt som SMR med ett offtake-avtal ligger i vårt intresse och det gör det dessutom möjligt för andra CCUS-partners att samlokalisera till vår anläggning i Torneå på grund av den unika möjligheten för alla partners att kombinera biogena avfallsströmmar (CO2) med koldioxidfri el för att generera nya gröna produkter som biokemikalier eller biobränslen. ” framhäver Erdmann.   

Energins andel av Outokumpus kostnadsbas är cirka 10 procent och Outokumpu är den största köparen av el i Finland.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära