Nyheter
Bättre digitala minneskretsar med hjälp av ädelgasen xenon

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.
För 25 år sedan kunde ett minneskort till en kamera hålla 64 megabyte information. Idag kan samma fysiska storlek på minneskorten hålla 4 terabyte – över 60 000 gånger mer information.
En elektronisk lagringsplats, som tillexempel ett minneskort, skapas genom att hundratals tunna lager av omväxlande ett elektriskt ledande och ett isolerande material varvas. Sedan etsas mängder av mycket små hål igenom lagren. Avslutningsvis fylls hålen med ett ledande material. Då används en teknik där ångor av olika ämnen används för att skapa tunna materiallager.
I varje punkt där de tre olika materialen möts i hålen skapas minnesceller. Tillsammans bildar minnescellerna ett digitalt minne. Ju fler mötespunkter desto mer information kan lagras i minne. Det innebär att fler lager med tunnare hål och fler hål leder till fler minnesceller. Men det gör det också svårare att fylla hålet.
– Problemet är att få ner materialet i hålen och belägga ytan inuti hålet jämt. Man vill inte att det blir mer material vid öppningen på hålet – det kloggar igen öppningen och man kan inte fylla resten av hålet. Molekylerna som bär med sig atomerna för materialet måste kunna komma hela vägen ner i botten, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet.
För att förstå utmaningen kan man jämföra hålen som ska fyllas med världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai, på 828 meter. Hålen som ska fyllas är 100 nanometer i diameter och 10 000 nanometer djupa. Förhållandet är alltså 100 till 1. Om samma förhållande skulle gälla för Burj Khalifa som för hålen skulle tornet endast vara åtta meter brett i basen.
Det forskarna vid Linköpings universitet nu gjort är att tillsätta en tung ädelgas, xenon, under själva beläggningsprocessen vilket gjorde att materialet fick samma tjocklek i botten som i toppen av ett hål.
Den idag vanligaste metoden för att lyckas med det är att sänka temperaturen rejält. Då går de kemiska reaktionerna långsammare, men det leder också ofta till att materialet får sämre egenskaper. Genom att tillsätta xenon kunde forskarna använda tillräckligt hög temperatur för att få riktigt bra materialkvalitet.
– Vi vet inte exakt hur det faktiskt fungerar än. Vi tror att xenongasen hjälper till att ”knuffa” ner molekylerna i hålet. Det var ett genidrag av min doktorand Arun Haridas Choolakkal. Han hade studerat några grundläggande formler för hur gaser rör sig och lade fram hypotesen att detta borde funka. Tillsammans satte vi upp ett antal experiment för att testa, och det funkade, säger Henrik Pedersen.
Forskarna har tagit patent på tekniken och sedan sålt patentet vidare till ett företag i Finland som nu har ansökt om patent i flera länder.
– Det var ett sätt att hålla patentet levande och företaget har resurserna att utveckla det vidare. Jag tror att tekniken har en god chans att bli branschstandard, säger Henrik Pedersen.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet samt via den svenska regeringens strategiska satsning på forskning inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet.
Competitive co-diffusion as a route to enhanced step coverage in chemical vapor deposition, Arun Haridas Choolakkal, Pentti Niiranen, Samira Dorri, Jens Birch, Henrik Pedersen, Nature Communications 15, 10667 (2024), publicerad online 11 december 2024. DOI: 10.1038/s41467-024-55007-1
Nyheter
Efterfrågan på LNG ökar med 60 % till 2040 – ännu större investeringar i exportkapacitet krävs nu

Den globala efterfrågan på flytande naturgas (LNG) väntas öka med cirka 60 % fram till 2040, till stor del drivet av den ekonomiska tillväxten i Asien, utsläppsminskningar inom tung industri och transport samt effekterna av artificiell intelligens, enligt Shells LNG Outlook 2025. Nuvarande LNG-produktion och produktionsanläggningar under konstruktion räcker inte, kapaciteten måste expanderas för att möta efterfrågan.

Branschprognoser uppskattar nu att efterfrågan på LNG kommer att uppgå till 630-718 miljoner ton per år 2040, vilket är en högre prognos än förra året.
Den globala LNG-handeln ökade med endast 2 miljoner ton under 2024, den lägsta årliga ökningen på 10 år, till 407 miljoner ton på grund av begränsad utveckling av nya leveranser. Mer än 170 miljoner ton ny LNG kommer att finnas tillgänglig 2030, vilket kommer att bidra till att möta en starkare efterfrågan på gas, särskilt i Asien, men tidpunkterna för uppstart av nya LNG-projekt är osäkra.
”Uppgraderade prognoser visar att världen kommer att behöva mer gas för kraftproduktion, uppvärmning och kylning, industri och transport för att nå målen för utveckling och minskade koldioxidutsläpp”, säger Tom Summers, Senior Vice President för Shell LNG Marketing and Trading.
”LNG kommer även i fortsättningen att vara ett förstahandsval eftersom det är ett pålitligt, flexibelt och anpassningsbart sätt att möta den växande globala efterfrågan på energi.”
Kina ökar sin importkapacitet av LNG avsevärt och har som mål att bygga ut gasledningar för 150 miljoner människor fram till 2030 för att möta den ökande efterfrågan. Indien går också vidare med att bygga naturgasinfrastruktur och lägga till gasanslutningar för 30 miljoner människor under de kommande fem åren.
Inom den marina sektorn kommer en växande orderbok för LNG-drivna fartyg att leda till att efterfrågan från denna marknad ökar till mer än 16 miljoner ton per år 2030, en ökning med 60 % jämfört med föregående prognos. LNG håller på att bli ett kostnadseffektivt bränsle för sjöfart och vägtransporter.
Europa kommer att fortsätta att behöva LNG under 2030-talet för att balansera den växande andelen väderberoende energikällor i energisektorn och för att trygga energiförsörjningen.
En betydande tillväxt i LNG-försörjningen kommer från Qatar och USA. USA kommer att utöka sin ledande ställning som världens största LNG-exportör och potentiellt nå 180 miljoner ton per år 2030, vilket motsvarar en tredjedel av det globala utbudet.
Nyheter
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige

First Nordic Metals är ett prospekteringsbolag från Kanada med fokus på guld i Sverige. Bolaget är sedan tidigare börsnoterat på TSX Venture i Kanada, men nu ska även en parallellnotering av aktierna göras på First North i Stockholm. Tidsplanen är att noteringen ska bli av under mars.
Nyheter
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr

Sällsynta jordartsmetaller har seglat upp som en av världens mest eftertraktade grupper av råvaror, inte minst sedan den största producenten Kina har börjat använda dem som ett geopolitiskt vapen. Det är nu viktigt för länder att säkra tillgången på dem. En av Europas största fyndigheter finns i Norra Kärr, på höjderna ovanför Vättern och Gränna, som drivs av Leading Edge Materials.
I slutet av mars kommer EU att offentliggöra en lista på prioriterade gruvprojekt som får både extra resurser och ett snabbspår i koncessionsansökan. Norra Kärr är ett av 170 projekt som det har skickats in ansökningar för.
-
Nyheter3 veckor sedan
Belgien gör en u-sväng, går från att lägga ner kärnkraft till att bygga ny
-
Nyheter4 veckor sedan
Fondförvaltare köper aktier i kanadensiska guldproducenter när valutan faller
-
Nyheter4 veckor sedan
Prisskillnaden mellan råoljorna WCS och WTI vidgas med USA:s tariffkrig
-
Nyheter3 veckor sedan
Priset på arabica-kaffebönor är nu över 4 USD per pund för första gången någonsin
-
Nyheter4 veckor sedan
På lördag inför USA tariff på 25 procent för import från Kanada, olja kan dock undantas
-
Nyheter4 veckor sedan
Virke, råvaran som är Kanadas trumfkort mot USA
-
Nyheter2 veckor sedan
Glansen är tillbaka på guldet
-
Analys3 veckor sedan
The Damocles Sword of OPEC+ hanging over US shale oil producers