Nyheter
Bättre digitala minneskretsar med hjälp av ädelgasen xenon

Framtidens elektronik kan bli ännu mindre och mer effektiv genom att fler minnesceller får plats på mindre yta. Ett sätt att uppnå det är att tillsätta ädelgasen xenon vid tillverkningen av digitala minnen. Det har forskare vid Linköpings universitet visat i en studie publicerad i Nature Communications. Tekniken möjliggör en jämnare materialbeläggning även i små hålrum.
För 25 år sedan kunde ett minneskort till en kamera hålla 64 megabyte information. Idag kan samma fysiska storlek på minneskorten hålla 4 terabyte – över 60 000 gånger mer information.
En elektronisk lagringsplats, som tillexempel ett minneskort, skapas genom att hundratals tunna lager av omväxlande ett elektriskt ledande och ett isolerande material varvas. Sedan etsas mängder av mycket små hål igenom lagren. Avslutningsvis fylls hålen med ett ledande material. Då används en teknik där ångor av olika ämnen används för att skapa tunna materiallager.
I varje punkt där de tre olika materialen möts i hålen skapas minnesceller. Tillsammans bildar minnescellerna ett digitalt minne. Ju fler mötespunkter desto mer information kan lagras i minne. Det innebär att fler lager med tunnare hål och fler hål leder till fler minnesceller. Men det gör det också svårare att fylla hålet.
– Problemet är att få ner materialet i hålen och belägga ytan inuti hålet jämt. Man vill inte att det blir mer material vid öppningen på hålet – det kloggar igen öppningen och man kan inte fylla resten av hålet. Molekylerna som bär med sig atomerna för materialet måste kunna komma hela vägen ner i botten, säger Henrik Pedersen, professor i oorganisk kemi vid Linköpings universitet.
För att förstå utmaningen kan man jämföra hålen som ska fyllas med världens högsta byggnad, Burj Khalifa i Dubai, på 828 meter. Hålen som ska fyllas är 100 nanometer i diameter och 10 000 nanometer djupa. Förhållandet är alltså 100 till 1. Om samma förhållande skulle gälla för Burj Khalifa som för hålen skulle tornet endast vara åtta meter brett i basen.
Det forskarna vid Linköpings universitet nu gjort är att tillsätta en tung ädelgas, xenon, under själva beläggningsprocessen vilket gjorde att materialet fick samma tjocklek i botten som i toppen av ett hål.
Den idag vanligaste metoden för att lyckas med det är att sänka temperaturen rejält. Då går de kemiska reaktionerna långsammare, men det leder också ofta till att materialet får sämre egenskaper. Genom att tillsätta xenon kunde forskarna använda tillräckligt hög temperatur för att få riktigt bra materialkvalitet.
– Vi vet inte exakt hur det faktiskt fungerar än. Vi tror att xenongasen hjälper till att ”knuffa” ner molekylerna i hålet. Det var ett genidrag av min doktorand Arun Haridas Choolakkal. Han hade studerat några grundläggande formler för hur gaser rör sig och lade fram hypotesen att detta borde funka. Tillsammans satte vi upp ett antal experiment för att testa, och det funkade, säger Henrik Pedersen.
Forskarna har tagit patent på tekniken och sedan sålt patentet vidare till ett företag i Finland som nu har ansökt om patent i flera länder.
– Det var ett sätt att hålla patentet levande och företaget har resurserna att utveckla det vidare. Jag tror att tekniken har en god chans att bli branschstandard, säger Henrik Pedersen.
Studien finansierades av Vetenskapsrådet samt via den svenska regeringens strategiska satsning på forskning inom avancerade funktionella materiel, AFM, vid Linköpings universitet.
Competitive co-diffusion as a route to enhanced step coverage in chemical vapor deposition, Arun Haridas Choolakkal, Pentti Niiranen, Samira Dorri, Jens Birch, Henrik Pedersen, Nature Communications 15, 10667 (2024), publicerad online 11 december 2024. DOI: 10.1038/s41467-024-55007-1
Nyheter
Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans stå för 35 procent av Kinas energi 2035

Den 8 september presenterade Kinas statliga energijätte National Energy Group sin nya rapport China Energy Outlook 2025–2060 vid ett seminarium i Peking. Rapporten ger en omfattande prognos för landets energibehov.
Rapporten visar att Kinas energiförbrukning fortsatt väntas öka under de närmaste tio åren och nå omkring 7,1–7,2 miljarder ton kolenheter (TCE) runt 2035, en ökning på cirka 20 procent jämfört med i dag. Kärnkraft, vattenkraft, vind och sol beräknas tillsammans nå en andel på 35 procent år 2035 och vidare till 80 procent år 2060.
Kol, olja och gas i omvandling
Trots omställningen kommer kol att spela en fortsatt stor roll på kort sikt. Konsumtionen väntas stiga till massiva 4,95–5,1 miljarder ton under den kommande femårsperioden och ligga kvar på över 4,6 miljarder ton fram till 2035. Därefter väntas gradvis nedgång i takt med att äldre gruvor fasas ut.
Oljeanvändningen har redan nått sitt maximum på omkring 730–750 miljoner ton per år. Med ökande elbilsanvändning och mognad i petrokemisk industri spås förbrukningen sjunka till cirka 700 miljoner ton 2030. Naturgas pekas ut som en viktig övergångsenergi och väntas nå en topp på nära 600 miljarder kubikmeter runt 2035.
Kraftig ökning av elbehovet
Rapporten framhåller att Kinas elförbrukning kommer att fortsätta växa stabilt. Den årliga tillväxten under 2026-2030 förväntas ligga på 4,5 procent och därefter omkring 2,9 procent. Elanvändningen spås nå 13,3 biljoner kilowattimmar 2030, 15,3 biljoner 2035 och kulminera kring 18 biljoner mellan 2050 och 2060.
Ökad självförsörjning
Rapporten betonar även vikten av energisäkerhet och självförsörjning. Kinas nuvarande primärenergisjälvförsörjningsgrad ligger på runt 80 procent och väntas stiga till över 90 procent omkring 2045.
Nyheter
ABB och Blykalla samarbetar kring kärnkraftsteknik för sjöfartsindustrin

ABB har undertecknat ett samförståndsavtal (MoU) med det svenska kärnkraftsföretaget Blykalla för att stödja och påskynda användandet av små modulära blykylda reaktorer inom sjöfartsindustrin.
Detta avtal bygger vidare på villkoren i ett befintligt samförståndsavtal mellan Blykalla och ABB som undertecknades i oktober 2024, och som syftar till att utveckla blykyld SMR-teknik för att stödja Sveriges behov av ren energi. Avtalet utökar partnerskapet och ligger i linje med den växande trenden med kärnkraft som marin kraftkälla.
Blykallas svenska avancerade blyreaktor (SEALER) är en mycket kompakt, passivt säker reaktor med inbyggda säkerhetsstrukturer vilket innebär att de inte kräver några åtgärder från operatören. Det var en av tre reaktorer som identifierades i projektet Nuclear Propulsion for Merchant Ships I (NuProShip I), som syftar till att anpassa en generation IV-SMR till kraven hos kommersiella fartyg – särskilt större fartyg. ABB:s expertis inom systemintegration samt kraftdistributions-, styr- och automationsteknik, kommer att vara avgörande för att säkerställa en framgångsrik implementering av SMR som en lösning ombord.
“Vi är glada att utöka vårt partnerskap med ABB inom detta strategiskt viktiga område. Med vår kompakta reaktordesign ser vi en unik möjlighet att leda vägen inom maritim kärnkraftsdrift – en lösning som är unikt positionerad för att möta sektorns efterfrågan på ren energi”, säger Jacob Stedman, VD för Blykalla. “Att förverkliga denna vision kommer att kräva ett ekosystem av engagerade partners, och detta samarbete är en avgörande byggsten.”
“SMR:er har betydande potential att driva minskade koldioxidutsläpp, och vårt samarbete med Blykalla kommer att bidra till att öka deras möjligheter inom maritima tillämpningar”, säger Juha Koskela, global chef för ABB:s division Marine & Ports. “Nästa generations SMR:er kommer att möjliggöra innovativa fartygsdesigner som kan bidra till att minska utsläppen jämfört med fartyg som drivs med kolbaserade bränslen. Vi är stolta över att samarbeta med Blykalla i vad som representerar ett viktigt steg på sjöfartens resa mot minskade koldioxidutsläpp.”
Nyheter
En samtal om läget för skog, papper och massa

Det är tufft för den svenska skog- och pappersindustrin, och i Kina sker produktionen till priser som inte är hållbara för många av företagen där. Analytikern Oskar Lindström på Danske Bank kommenterar läget, förklarar varför kinesiska massaterminer styr börskurserna och hur han ser på framtiden. Han kommenterar även hur det aktuella läget kring tullar, samt hur de bolagen i vår region mår.
Vi får även några kommentarer om köttmarknaden, där biffpriserna just nu är höga både här i Sverige och internationellt.
-
Nyheter3 veckor sedan
Meta bygger ett AI-datacenter på 5 GW och 2,25 GW gaskraftverk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aker BP gör ett av Norges största oljefynd på ett decennium, stärker resurserna i Yggdrasilområdet
-
Analys3 veckor sedan
Brent sideways on sanctions and peace talks
-
Nyheter3 veckor sedan
Ett samtal om koppar, kaffe och spannmål
-
Nyheter3 veckor sedan
Sommarens torka kan ge högre elpriser i höst
-
Analys3 veckor sedan
Brent edges higher as India–Russia oil trade draws U.S. ire and Powell takes the stage at Jackson Hole
-
Nyheter2 veckor sedan
Mahvie Minerals är verksamt i guldrikt område i Finland
-
Analys2 veckor sedan
Increasing risk that OPEC+ will unwind the last 1.65 mb/d of cuts when they meet on 7 September