Nyheter
Året inleds med ovanligt låga elpriser
Det milda, blöta och blåsiga vädret som inlett året gör att elpriset sjunkit. Just nu ligger priset på den nordiska elbörsen under 30 öre per kWh, det är 25 procent lägre än snittet för årstiden, trots att Ringhals 2 har avvecklats. Förra året samma tid låg elpriset över 50 öre per kWh, enligt elbolaget Bixias rapport.
Förra veckan hamnade elpriset på drygt 30 öre per kWh, och den här veckan beräknas landa på 29 öre.

– Det är många faktorer som påverka elpriset, en viktig sådan är vädret. Lågtryck, med kraftig vind och mycket nederbörd gör att elproduktionen från vindkraftverken ökar samtidigt som vattenmagasinen fylls på, vilket gör att utbudet på el ökar och då pressas priset, säger Matina Rosenberg, meteorolog och analytiker på Bixia.
I januari 2019 var priset på el rekordhögt och pendlade mellan 50 och 60 öre per kWh, stundtals 70 öre per kWh, då var också förutsättningarna annorlunda.
– Då var det kyligt i hela landet vilket gjorde att elanvändningen ökade samtidigt som den hydrologiska balansen var svag och vindkraften lägre. I år har vi redan haft ett vindkraftsrekord, vilket både beror på att det har blåst kraftigt men också att många fler vindkraftverk har installerats, förklarar Matina Rosenberg.
Enligt Bixias prognos kommer de lägre elpriserna att hålla i sig även under nästa vecka. Men i vecka 4 kan de komma att stiga igen då vi går mot stabilare, torrare och kyligare väder.
Nyheter
Christian Kopfer om läget för oljan
Christian Kopfer, analytiker på Arctic Securities, kommenterar läget på oljemarknaden till följd av kriget i Gulfen. Ännu så länge prisar marknaden in att situationen ändå löser sig, för fortsätter det 2-3 månader så går priset till 150-200 USD per fat.
Nyheter
Marknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
Johannes Grunselius, analytiker på SB1, lyfter fram koppar som den mest attraktiva råvaran i gruvsektorn just nu, och menar att det finns både starka strukturella och långsiktiga drivkrafter bakom efterfrågan. Historiskt har den globala efterfrågan på koppar vuxit med cirka 2–3 procent per år under de senaste 50 åren, men enligt honom står marknaden inför en ny fas där tillväxten kan accelerera till 3–4 procent årligen.
Denna uppväxling drivs framför allt av elektrifieringen av samhället. Koppar är en central komponent i allt från elnät och elfordon till den snabba utbyggnaden av datacenter kopplade till AI-investeringar. Det innebär att efterfrågan inte bara växer, utan gör det på ett mer strukturellt och långsiktigt sätt än tidigare.
Samtidigt pekar Grunselius på ett avgörande problem på utbudssidan. det finns inte tillräckligt med nya kopparprojekt för att möta den ökande efterfrågan. Den globala projektportföljen är otillräcklig, och det är enligt honom i praktiken “omöjligt” för industrin att öka produktionen i den takt som krävs. Slutsatsen blir att marknaden med stor sannolikhet går mot ett underskott, en global kopparbrist, inom några år.
Mot den bakgrunden blir stora nya fyndigheter extremt viktiga. Han lyfter särskilt fram Vicuna-projektet, där omkring 50 miljoner ton koppar har identifierats, motsvarande cirka två års global konsumtion. Det är den största kopparupptäckten på över 30 år och beskrivs som betydelsefull inte bara för enskilda bolag utan för hela industrin. Dessutom finns betydande inslag av guld och silver, vilket ytterligare stärker projektets ekonomiska värde.
Grunselius betonar också att kopparpriserna, trots viss nedgång från toppnivåer, fortfarande ligger på historiskt höga nivåer. Han menar att marknaden behöver börja betrakta dessa nivåer som ett “nytt normalt”, givet de starka fundamentala drivkrafterna i både efterfrågan och utbud.
Sammanfattningsvis är hans bild tydlig att kopparmarknaden står inför en period av strukturell tillväxt kombinerad med begränsat utbud, vilket skapar goda förutsättningar för fortsatt höga priser och gör koppar till en av de mest intressanta råvarorna för investerare.
I relation till koppar diskuterar Grunselius även utsikterna för Lundin Mining och Boliden.
Nyheter
Det fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
När man följer oljepriset så är det vanligtvis priset på terminen som är närmast förfall man tittar på. Den handlas på börsen, det finns en stor likviditet, har hög transparens och går till lösen inom varje månad. Det är dock bara 1-3 procent av terminerna som går till fysisk leverans, resten avvecklas finansiellt och positionen rullas vidare till nästa termin.
När marknaden börjar skaka kan det därför vara intressant att även titta på ”dated brent”, dvs spotpriset på brentolja med fysisk leverans, där leverans vanligtvis sker inom 10-25 dagar.
Terminspriset på brentolja är nu 109 USD per fat. Men dated brent-priset är 141 USD! Enligt grafen nedan är det det högsta priset någonsin. Medan andra uppgifter säger att rekordet fortfarande är juli 2008 då det var 147-148 USD. Oavsett vilket, den aktuella prisnivån är enormt hög och viljan att betala ett rejält högre pris än terminspriset tyder på att köpare upplever att det är fysisk brist på olja.

-
Nyheter2 veckor sedan40 minuter med Javier Blas om hur världen verkligen påverkas av energikrisen
-
Nyheter3 veckor sedanElpriserna fördubblas, stor osäkerhet inför sommaren
-
Nyheter4 veckor sedanMP Materials, USA:s svar på Kinas dominans över sällsynta jordartsmetaller
-
Nyheter2 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanStudsvik har idag ansökt om att få bygga 1200-1600 MW kärnkraft i Valdemarsvik
-
Nyheter2 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter4 veckor sedanMatproduktion är beroende av gödsel, Gulfkriget skapar brist
-
Analys4 veckor sedanTACO (or Whatever It Was) Sends Oil Lower — Iran Keeps Choking Hormuz

