Du, precis som jag, kommer säkert ihåg de gamla westernfilmerna där en suspekt figur erbjöd sig att betala ett eller flera guldmynt för en häst. Allt som oftast brukade köparen bita i guldmyntet för att bekräfta dess äkthet. Det är en av de saker som går att göra för att säkerställa guldets äkthet – givet att det saknas riktig utrustning. Sedan beror det på tänderna och deras status om du skall våga tro att den metall du hade i handen är tillräckligt mjuk för att vara äkta guld.

Denna form av test är faktiskt ganska bra eftersom guld, trots att det är bland de tyngsta metallerna, också är mycket mjukt. Om du biter till och bryter av en tand kan du vara ganska säker på att det inte är guld du har framför dig. Innan du går i väg och börjar mumsa på din myntsamling bör du emellertid ställa dig frågan varför du skall göra detta.

Delvis är det på grund av Internet. Samtidigt som nätet har blivit en oumbärlig resurs som gör att vi slipper gå tillbaka till biblioteket för långa dagars grundforskning så har det också förmågan att röra upp ett getingbo. Ett exempel på detta är den serie från Coin World som behandlar frågan om myntförfalskningar från Kina. Notera att i den intervju som Coin World genomfört med en av dessa förfalskare så föredrar denne att kalla sig själv för ”en stolt hantverkare som producerar kopior.

Problemområden

Vi ställde frågan till vår favoritåterförsäljare av ädelmetaller och undrade om det dyker upp stora mängder Eagles eller Maple Leafs som är förfalskade. Det visade sig att denne endast sett en handfull sådana under sina 30 år i branschen.

Inte för att de är svåra att göra, med modern 3-D laserteknik kan en myntstamp skapas som efterliknar originalet i detalj. Den goda nyheten för alla oss som investerar i ädelmetaller är att det är synnerligen opraktiskt. För att kunna tillverka falska guldmynt som håller en så pass hög kvalitet att de kan passera utan anmärkning så krävs det guld. Om förfalskningarna höll samma halt som originalen skulle vinstmarginalen bli så pass låg att vinsten för förfalskaren skulle bli så liten att det inte vore värt besväret. Skulle denne minska halten skulle myntets vikt bli lägre än originalmynten vilket genast skulle avslöja dem som förfalskningar.

Alternativet är att tillverka ett myntämne av en annan metall. Återigen är utmaningen att få till rätt tyngd till den rätta storleken i förhållande till vikten. Detta leder oss till de områden där förfalskningar kan vara ett verkligt problem. Det mest betydande är sällsynta mynt. Dessa kan göras med rätt guld- eller silverinnehåll och på konstgjord väg åldras så att endast en erfaren numismatiker kan skilja ut dem från originalen. På grund av den premie som sällsynta samlarmynt betingar är det lönsammare för förfalskarna att tillverka sådana mynt än vanliga bullion-mynt, så som Eagles eller Maple Leafs. Detta är en av anledningarna till att många samlare endast handlar mynt från utomstående specialister.

Guldtackor är en annan sak. Förfalskningar dyker upp på marknaden från tid till annan, och de är svåra att identifiera. Generellt sett beblandar sig förfalskare inte med de mindre tackorna, som är stämplade, numrerade och förseglade. De koncentrerar sig istället på tackor med en vikt på ett kilo eller högre. Dessa kan lätt uppblandas eller till och med urholkas och fyllas med bly eller någon annan metall. Problemet är bristen på standardvikter, vikten på en 400-ounce tacka kan till exempel variera allt från 390 gram till 420 ounce.

Som nämnts tror vi inte att det finns ett allvarligt problem med falska mynt för tillfället. Men det betyder inte att det inte finns, inte heller behöver det betyda att tekniken inte kan utvecklas för att göra dem mer lönsamma i framtiden än vad de är i dag.

Den bästa försiktighetsåtgärden är den enklaste. Etablera en relation med ett myntåterförsäljare som har byggt upp ett starkt rykte, under lång tid.

För små tackor, köp bara de som bär en stämpel från en av de mer kända, pålitliga raffinörer, såsom PAMP, Credit Suisse eller Johnson Matthey.

För större beställningar, fråga din återförsäljare om de gör analyser. Ansedda företag gör i allmänhet analyser av alla tackor som väger ett kilo eller mer. Köp inte under några omständigheter en större guldtacka på Internet eller från en privat säljare du inte känner personligen.

Om du fortfarande är orolig eller undrar över ett mynts äkthet så har vi nedan sammanställt en lista över några av de tester som du själv kan utföra.

• För guld, kan du bita i det. Men observera, du kanske inte vill fördärva ytan av den äkta varan. Silvermynt kan du släppa i golvet och de kommer att ge ifrån sig ett ringande ljud, legeringar kommer inte göra detta. Detta test är mindre bra för guld, eftersom 24-karats guld inte ringer, men det gör däremot mässing.
• Storlek och vikt är bra kontroller. Gör en lista över diametern för alla äkta mynt för jämförelse. Skaffa en våg som mäter hundradels gram. Om ett ädelmetallmynt väger för lite, eller för mycket, är sannolikheten stor att det är falskt. En praktisk lista över guldmynt, komplett med vikter, diametrar och tjocklekar finns på Only Gold.
• En bra förfalskare kan få till alla aspekter på ett förfalskat mynt, men knappast densiteten vilket du kan testa myntet för. Du kan köpa en kommersiell detektor. De är inte billiga, men kommer snabbt och enkelt testa för vikt, tjocklek och diameter.

Ädelmetaller kommer alltid att vara attraktiva för lurendrejare, precis som allt annat av verkligt värde. Men det finns fler bra säkerhetsåtgärder som redan är inbyggda i systemet. Komplettera dem med din egen kunskap och sunt förnuft, och det bör inte vara svårt att undvika att bli ett offer för bedragarna.