Nyheter
Vattenfall och flygbolag vill bana väg för vätgas på flygplatser i Sverige och Norge
Airbus, Avinor, SAS, Swedavia och Vattenfall har undertecknat ett samförståndsavtal (MoU) för att undersöka förutsättningarna för vätgasinfrastruktur på flygplatser i Sverige och Norge.
Detta samarbete kommer att ge bättre förståelse för vätgasflyget som koncept, drift, försörjning, infrastruktur och tankningsbehov på flygplatser i syfte att underlätta utvecklingen av ett sådant system i båda länderna. Studien kommer också att identifiera metoder för att välja vilka flygplatser som ska anpassas för vätgasdrivna flygplan i båda länderna samt det tillkommande regelverket.
Detta är ett första steg i en ettårig förstudie som inbegriper två länder och fler än 50 flygplatser. Projektet återspeglar alla partners gemensamma ambition att tillämpa sin expertis för att minska flygindustrins koldioxidutsläpp och nå netto noll utsläpp till 2050.
”Vätgas sticker ut som en viktig möjliggörare i pionjärarbetet för en hållbar framtid i flygindustrin”, säger Guillaume Faury, koncernchef för Airbus. ”Norge och Sverige hör till de regionerna med högst efterfrågan på flygtransporter och har stor potential för vätgasproduktion med förnybara energislag. Jag är mycket glad över att kunna inleda detta samarbete med partners som engagerar sig helhjärtat för att ta konkreta steg mot en framtida fossilfri flygindustri. Det passar perfekt med vår strategi att bygga ut ett ekosystem med vätgas för flygindustrin i de delar av världen där det passar som bäst.”
”Vi vill möjliggöra omställningen till en fossilfri industri. Flygindustrin är idag svår att ställa och det är en stor utmaning att bryta sig loss från fossila bränslen. Detta gränsöverskridande samarbete visar dock på viljan att åstadkomma en förändring. Vi ser fram emot att bidra med vår expertis inom elmarknadens utveckling, elinfrastruktur och vätgasproduktion i Sverige”, säger Anna Borg, VD och koncernchef för Vattenfall.
Användningen av vätgas som bränsle i framtidens flygplan förväntas inte bara minska utsläppen från flygplanen avsevärt, utan kan också bidra till att minska koldioxidutsläppen från flygverksamhet på marken.
År 2020 presenterade Airbus det första ZEROe-konceptet med ambitionen att lansera världens första vätgasdrivna kommersiella flygplan till 2035. Airbus lanserade också programmet ”Hydrogen Hub at Airports” för att initiera forskning om behov av infrastruktur och fossilfri drift av flygplatser, i hela värdekedjan.
Nyheter
Oklart om drill baby drill-politik ökar USAs oljeproduktion
En framträdande del av Donald Trumps kampanj har varit drill baby drill-politik för olja. Hittills har dock inte hans vinst i presidentvalet gett någon prissignal för oljan. USA producerar redan rekordmycket olja och det är oklart om oljebolagen verkligen vill producera mer eftersom kostnaderna stiger när man försöker maximera produktionen. Ännu så länge spelar Kinas efterfrågan och OPECs produktion mer oljepriset än att USAs tillträdande president vill öka USAs produktion. Nordea-analytikern Thina Saltvedt kommenterar.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Iran’s silence hints at a new geopolitical reality
-
Nyheter2 veckor sedan
Michel Rufli förklarar vad som händer på guldmarknaden