Följ oss

Nyheter

Snabba framsteg inom viktig energiteknik visar att utvecklingen går snabbare än vad många tror

Publicerat

den

Utbyggnadstakten för vissa tekniker för ren energi – som solceller och elfordon – visar vad som kan uppnås med tillräckliga ambitioner och politiska åtgärder, men snabbare förändringar behövs omgående i de flesta komponenter i energisystemet för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050, enligt IEA:s senaste utvärdering av de globala framstegen.

IEA:s årliga uppdatering av hur utvecklingen inom ren energi går publicerades nyligen och visar på anmärkningsvärda framsteg under det senaste året. Elbilsförsäljningen nådde en rekordhög nivå på mer än 10 miljoner under 2022, en nästan tiofaldig ökning på bara fem år. Kapacitetstillskotten för förnybar el ökade till 340 gigawatt (GW), den största utbyggnaden någonsin. Som ett resultat står förnybara energikällor nu för 30 % av den globala elproduktionen. Investeringarna i ren energi nådde rekordhöga 1,6 biljoner USD 2022, en ökning med nästan 15 % från 2021, vilket visar på fortsatt förtroende för energiomställningar även i ett osäkert ekonomiskt klimat.

Övergången till ren energi sker dock i olika takt i olika regioner och sektorer. Till exempel var nästan 95 % av den globala elbilsförsäljningen 2022 i Kina, USA och Europa. Det behövs ett starkare internationellt samarbete för att sprida framstegen med elbilar och annan viktig teknik till alla regioner, särskilt till tillväxt- och utvecklingsekonomier.

Utbyggnaden av ren energi går också snabbare i vissa delar av energisystemet – såsom elproduktion och personbilar – där kostnaderna har sjunkit och tekniken redan är relativt mogen. Samtidigt krävs det fortfarande snabb innovation för att få ut ren teknik på marknaden för delar av energisystemet där utsläppen är svårare att hantera, t.ex. tung industri och långväga transporter. Positiva framsteg har gjorts på innovationsområdet under de senaste åren, men det krävs ytterligare påskyndande för att snart få ut mer utsläppssnål teknik på marknaden för dessa områden.

”Ekonomin för ren energi tar snabbt form, men ännu snabbare framsteg behövs på de flesta områden för att uppfylla internationella energi- och klimatmål”, säger Fatih Birol, verkställande direktör för IEA. ”Denna uppdatering av Tracking Clean Energy Progress belyser några mycket lovande utvecklingar, vilket understryker både behovet och potentialen för större åtgärder globalt. Den extraordinära tillväxten av nyckelteknologier som solenergi och elbilar visar vad som är möjligt.”

Även om många sektorer ännu inte är helt på rätt spår för att nå de internationella klimatmålen visar den nya analysen på avgörande framsteg under det senaste året. För första gången någonsin har den tillkännagivna tillverkningskapaciteten för batterier till elfordon nått nivåer som är tillräckliga för att uppfylla förväntade efterfrågekrav 2030 i IEA:s scenario för att uppnå nettonollutsläpp senast 2050. Detta stöds av drivkraften från viktiga industristrategier som Inflation Reduction Act i USA och EU:s industriplan Green Deal.

Solceller har uppgraderats till ”på rätt spår”, eftersom deras framsteg nu ligger i linje med milstolpar som är förenliga med ambitionen att uppnå nettonollutsläpp. Solceller genererade rekordhöga nästan 1 300 terawattimmar (TWh) under 2022, en ökning med 26 % från 2021 och den största absoluta produktionstillväxten av alla förnybara tekniker under 2022. Antalet tillverkningsprojekt i pipeline för solceller såg också en massiv tillväxt i samband med omfattande statligt stöd, särskilt i Kina, USA och Indien. Om alla aviserade projekt genomförs kommer den globala tillverkningskapaciteten för solceller att mer än fördubblas under de kommande fem åren och överträffa efterfrågan 2030 i IEA:s netto noll vid 2050-scenario.

Betydande framsteg gjordes inom byggnadssektorn – som har uppgraderats från ”inte på rätt spår” till ”större insatser krävs” i det tregradiga betygssystemet Tracking Clean Energy Progress. Regeringarna inför allt strängare energikrav och prestandanormer för byggnader, och användningen av effektiv och förnybar teknik för byggnader, som värmepumpar och kylutrustning med låga utsläpp, ökar. Under det gångna året stärktes också politiken för energieffektivitet globalt, t.ex. i Indien, där man införde ny politik för apparater, fordon, industrianläggningar och kommersiella byggnader.

Politiken går framåt i många regioner. Tidigare i år blev till exempel Indonesien det första landet i Sydostasien att upprätta en rättslig ram för avskiljning, användning och lagring av koldioxid, och Namibia släppte en vätgasstrategi i slutet av 2022.

Flera tekniker har sett viktiga genombrott inom innovation sedan de senaste uppdateringarna av IEA:s Tracking Clean Energy Progress och Clean Energy Technology Guide. Världens största batteritillverkare meddelade att man skulle börja tillverka natriumjonbatterier för elfordon, en alternativ batterikemi som kan bidra till att minska beroendet av efterfrågade kritiska mineraler. Två storskaliga demonstrationer av fastoxidelektrolysörer, en högeffektiv teknik för att producera vätgas med låga utsläpp, togs i drift tidigare i år. Det har skett positiva framsteg inom innovativ ren teknik för aluminiumraffinering och cementtillverkning – båda branscher där utsläppen är svåra att hantera. I början av 2023 togs dessutom den första transporten av flytande koldioxid (CO2) från Belgien för att lagras geologiskt utanför Danmarks kust under Nordsjön, en milstolpe för koldioxidavskiljningssektorn.

Även om framsteg kan observeras i alla de över 50 komponenter i energisystemet som utvärderas i Tracking Clean Energy Progress, är majoriteten ännu inte på en väg som är förenlig med nettonollutsläpp senast 2050. Starkare politiskt stöd och större investeringar behövs inom ett brett spektrum av olika tekniker, i alla regioner i världen, för att möjliggöra en bredare och snabbare övergång till ren energi för att hålla nettonollutsläpp till 2050 inom räckhåll.

Nyheter

Oklo som utvecklar mikro-kärnkraftsreaktorer börsnoteras när AI hungrar efter elektricitet

Publicerat

den

Kärnkraftsutvecklaren Oklo

Det amerikanska företaget Oklo utvecklar kärnkraftsreaktorer i mikro-storlek. Bolagets första modell är på 15 MWe, vilket kan skalas upp till 50 MWe. Reaktorerna kommer att kunna köras i hela 10 år innan nytt bränsle behöver tillföras igen. Oklo har redan kommit en bra bit i sin utveckling och räknar med att ta sin första reaktor i bruk detta årtionde.

Oklos reaktorer kan även drivas på återvunnet kärnavfall. Under början av 30-talet planerar företaget att ta sin första återvinningsanläggning i bruk. Eftersom dagens kärnreaktorer bara använder 5 procent av energin i bränslet så finns det enorma mängder med energi att hämta från det lagrade kärnavfallet.

Börsnotering med AI-ledaren Sam Altman som ordförande

Artificiell intelligens kräver enorma mängder elektricitet, prognosen är att USA måste dubbla sin totala elproduktion under kommande 15 år. Det är också något som gör Oklo extra hett, för OpenAI:s VD Sam Altman har investerat i Oklo och är även dess styrelseordförande.

Nu står det klart att Oklo ska börsnoteras på New York-börsen NYSE via SPAC-bolaget AltC Acquisition Corp. Det hela kommer vid transaktionen att ge ett bolag som är värderat till omkring en miljard USD.

Sam Altman pitchade förra året samgåendet mellan Oklo och SPAC-bolaget AltC.
Fortsätt läsa

Nyheter

Priserna på skogsprodukter på väg upp

Publicerat

den

Skog med morgonsol

Handelsbanken har släppt sin maj-rapport för skogsindustrin. Den tar bland annat upp:

  • Priserna på skogsprodukter på väg upp
  • Stark exportmarknad för skogsråvara gynnar skogsägare
  • EU-beslut som påverkar skogsbruket
  • Nya intäktsmöjligheter och risker för skogsägare

Handelsbankens hållbarhetsanalytiker Josefin Johansson kommenterar rapporten på EFN.

Handelsbankens hållbarhetsanalytiker Josefin Johansson kommenterar bankens senaste skogsrapport.
Fortsätt läsa

Nyheter

Viscariagruvan i Kiruna får miljötillstånd

Publicerat

den

Viscaria i Kiruna

Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt har idag meddelat att Copperstone erhåller tillstånd enligt miljöbalken till gruv- och vattenverksamhet vid Viscaria gruva i Kiruna.

”Vi är oerhört glada över dagens beslut från domstolen som dessutom har förordnat att tillståndet får tas i anspråk i vissa delar utan hinder av laga kraft (verkställighetsförordnande). Det innebär att vi omedelbart kan påbörja viktiga arbeten för att förbereda för gruvverksamheten. Dagens domslut gör att planen om en återöppning av Viscariagruvan under 2026 ligger fast”, säger Jörgen Olsson, vd för Copperstone Resources.

Tillståndet omfattar brytning av maximalt 3,6 miljoner ton malm per år och förenas med villkor om bland annat utsläpp till vatten och luft, artskydd, Natura 2000 och skyddsåtgärder för rennäringen.

Copperstone ska huvudsakligen utvinna koppar i Viscariagruvan.

Fortsätt läsa

Populära