LKAB lämnar idag in sin ansökan om miljötillstånd för förädling av fosfor och sällsynta jordartsmetaller i Luleå. Den planerade industriparken kan bli den första i sitt slag i Europa och en betydande byggsten i att öka självförsörjningen av kritiska mineral, med potential att täcka sju gånger behovet av fosfor till svenskt jordbruk.

– Denna ansökan är resultatet av ett gediget arbete under fyra års tid. Det handlar om en viktig milstolpe som är av stor betydelse för regionen, Sverige och för Europas beredskap. Genom att utvinna fosfor och sällsynta jordartsmetaller från det material som vi redan bryter kan vi stärka vår framtida konkurrenskraft när vi planerar att expandera våra gruvor, samtidigt som vi kan öka försörjningstryggheten och förse samhället med dessa kritiska mineral som behövs för omställningen, säger Darren Wilson, direktör affärsområde Specialprodukter, LKAB.

Utbudet av fosfor för mineralgödsel är avgörande för matförsörjningen i Sverige och EU, medan sällsynta jordartsmetaller används för elektrifieringen och digitaliseringen av samhället, till exempel tillverkning av permanentmagneter i elbilar och vindkraftverk. Fullt utbyggd beräknas produktionen från industriparken kunna täcka cirka sju gånger Sveriges behov och åtta procent av EU:s behov av fosfor. Idag finns ingen utvinning av sällsynta jordartsmetaller i Europa.

– Behovet av kritiska mineral är brådskande sett till det geopolitiska läget och Sveriges mål om att nå fossilfrihet år 2045. EU är idag helt importberoende av fosfor och sällsynta jordartsmetaller och har klassificerat dessa som kritiska råmaterial för samhället. Denna ansökan är avgörande för att möjliggöra ett framtida investeringsbeslut om fullskalig produktion i Luleå, säger Darren Wilson.

Ansökan till Mark- och miljödomstolen avser ett miljötillstånd att bedriva storskalig industriverksamhet samt hamnverksamhet på Svartön i Luleå. Verksamheten bygger på att nyttja avfallsströmmar från järnmalmsproduktionen i Gällivare, där apatitkoncentrat framställs för vidareförädling i Luleå. Här planerar LKAB att producera fosfor och sällsynta jordartsmetaller, samt gips som biprodukt. Genom en stegvis uppskalning kan verksamheten utökas med fler processanläggningar över tid, för att stå i full drift under 2030-talet.

– LKAB:s tillståndsansökan är ytterligare ett steg på vägen mot en utbyggd industripark i Luleå. Det är glädjande att de arbetar på enligt sin plan med etableringen, som är betydelsefull för kommunens och regionens fortsatta utveckling som nav i omställningen. Produktionen av dessa kritiska mineral för vindkraftverk, elbilar och matförsörjning är viktigt för hela vårt samhälle och ger oss möjligheten till att skapa nya arbetstillfällen inför framtiden, säger Carina Sammeli, kommunstyrelsens ordförande, Luleå kommun.

Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera de teknologier som krävs för utvinning av kritiska mineral. Resultaten från anläggningen, tillsammans med miljötillståndet för industriparken, kommer att ligga till grund för kommande beslut om storskalig produktion. Det är även avhängigt av miljötillståndet för LKAB:s verksamhet och apatitverk i Gällivare, där tillståndsprocessen pågår.

Fakta om LKAB och kritiska mineral

• LKAB planerar att börja utvinna kritiska mineral från den befintliga järnmalmsgruvan i Gällivare genom att etablera ett nytt förädlingsverk för apatit. Detta genom att ta vara på flöden från järnmalmsproduktionen som idag inte tas till vara och blir till avfall.
• Apatitkoncentratet från Gällivare transporteras sedan till den planerade industriparken i Luleå. Här planerar LKAB att producera sällsynta jordartsmetaller, fosfor för produktion av mineralgödsel till jordbruket, samt gips som biprodukt för byggindustrin.
• Den 24 oktober 2024 fattade LKAB beslut om att investera 800 MSEK i en demonstrationsanläggning i Luleå, som kommer att verifiera och vidareutveckla de teknologier som krävs för utvinning av fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Den planeras vara i drift i slutet av 2026 och är en viktig del i arbetet med att utveckla den fullskaliga anläggningen.
• EU klassificerar råvaror som kritiska på grund av det stora importberoendet och den stora betydelsen de har för vår ekonomi och den gröna omställningen. Detta inkluderar fosfor och sällsynta jordartsmetaller. Gemensamt för dessa råmaterial är även att det finns en stor risk för försörjningsavbrott, till exempel relaterat till geopolitiska risker.
• Fosfor används främst för produktion av mineralgödsel och ungefär hälften av världens livsmedelsproduktion är beroende av detta. Europa är till 90 procent beroende av import, där Ryssland har stått för en betydande del av produktionen.
• Sällsynta jordartsmetaller (REE) används bland annat i permanentmagneter i elbilsmotorer och generatorer för vindkraftverk, där Kina dominerar värdekedjan. Europa har idag ingen egen utvinning av dessa sällsynta jordartsmetaller.
• LKAB har ansökt om att göra järnmalmsgruvan i Gällivare, den planerade industriparken i Luleå och den nya järnmalmsfyndigheten Per Geijer med höga halter sällsynta jordartsmetaller och fosfor i Kiruna till strategiska projekt enligt EU:s Critical Raw Materials Act.

Better Energy, den stora danska aktören som bygger solcellsparker, har havererat. Nu inleds en rekonstruktion där investerarna förlorar miljarderna de har satsat. Sydbank meddelade exempevis idag att de kan förlora upp till 4,5 miljarder kronor och den danska pensionsfonden ATP sa tidigare i veckan att de förlorar 3,6 miljarder kronor.

Det grundläggande problemet är så grundläggande det kan bli. När solen skiner producerar solcellsparkerna så mycket elektricitet att priserna blir låga, ofta negativa. Kalkylen går helt enkelt inte ihop, det går inte att investera miljarder och sedan producera något som ingen vill betala för.

De flesta regioner och länder som installerar stora mängder solceller får problem. När solen skiner blir det ett överskott på elektricitet och när solen går ner blir det ett underskott. På kontinenter som Asien och Nordamerika är det också ett problem, men något mindre, då man där bygger stora mängder kraftverk som använder olja, kol och gas, vilka delvis kan matcha produktionskurvan från solceller.

NATO publicerade för en vecka sedan en lista på 12 råvaror som är kritiska för försvarsalliansen. Dessa material är avgörande för att producera avancerade försvarssystem och -materiel. De är:

1. Aluminium
2. Beryllium
3. Kobolt
4. Gallium
5. Germanium
6. Grafit
7. Litium
8. Mangan
9. Platina
10. Sällsynta jordartsmetaller
11. Titan
12. Volfram

Aluminium är till exempel avgörande för att tillverka lätta men ändå robusta militära flygplan och missiler, vilket förbättrar deras smidighet och prestanda. Grafit är avgörande för tillverkningen av stridsvagnar och korvetter tack vare sin höga hållfasthet och termiska stabilitet. I ubåtar används grafit i konstruktionen av skrov och andra strukturella komponenter, vilket avsevärt minskar akustiska signaturer och förbättrar smygförmågan. Kobolt är ett annat kritiskt material som är nödvändigt för att tillverka superlegeringar som används i jetmotorer, missiler och ubåtar och som tål extrema temperaturer och påfrestningar.

Tillgången till och en säker leverans av dessa material är avgörande för att upprätthålla Natos tekniska försprång och operativa beredskap. Störningar i försörjningen av dem kan påverka produktionen av viktig försvarsutrustning. Att identifiera dessa nyckelmaterial är Natos första steg mot att bygga starkare och bättre skyddade leveranskedjor, vilket är avgörande för de allierades försvar och säkerhet.

Detta initiativ är en del av en färdplan, som godkändes av Natos försvarsministrar i juni 2024, för att skydda de allierades leveranskedjor från störningar som kan påverka Natos avskräckning och försvar. Listan har tagits fram av NATO Industrial Advisory Group (NIAG) med hjälp av en metod som fokuserar på försvarsförmåga. Offentliggörandet av denna lista belyser Natos åtagande att stödja de allierade i att säkra viktiga material för utveckling och leverans av allierade försvarsförmågor.