Nyheter
Shanghai Gold Exchange startar internationell guldbörs i Yuan
Kina är på väg att etablera sig som det globala navet i den fysiska guldhandeln. Det är en naturlig utveckling för den största ekonomin i världen och för världens största guldköpare, importör och producent.
Shanghai Gold Exchange (SGE) lanserar en yuan-denominerade internationell ädelmetallbörs i september 2014, vilket är ytterligare ett viktigt steg i att internationalisera yuanen/renminbin och placera den som en alternativ global reservvaluta.
Shanghai Gold Exchange planerar att starta ädelmetallhandel i stadens frihandelszon den 26 september enligt obekräftade källor.
En talesman för SGE har bekräftat att det pågår tester av handelssystemet, men han gav inga ytterligare detaljer.
Under en konferens i Singapore i juli 2014 bekräftade SGEs ordförande att börsen vill bli ett regionalt nav för handel med guldtackor som också skall ge utländska investerare tillgång till världens största marknad för fysiskt guld.
Prissätts i yuan
Det nya guldkontraket kommer att prissättas och avräknas i yuan. I juni 2014 sade SGEs ordförande att infrastrukturen redan fanns på plats och att handeln skulle kunna upptas under det tredje kvartalet 2014, något som nu verkar ske med en hårsmån. Frizonen i Shanghai har ett valv som rymmer upp till 1 500 ton guld, varifrån det antingen kan exporteras till Kina eller till något annat land på världsmarknaden.
Kina har som mål att öppna sina guldmarknader eftersom den inhemska efterfrågan har försvagats. Den kinesiska guldkonsumtionen minskade med 19 procent under de första sex månaderna 2014 enligt China Gold Association. Antalet omsatta kontrakt avseende guldtackor med en renhet på 99,99 procent på Shanghai Gold Exchange ökade emellertid med 8,7 procent under samma period.
Det sägs att Kina har tillåtit ytterligare tre banker, Standard Chartered, Shanghai Pudong Development Bank och China Merchants Bank, att importera guld inför handelns start i september. Om uppgifterna stämmer ökar därmed antalet företag som får importera guld till Kina till 15. Det ser mer och mer ut som guld kommer att prissättas i Kina och inte längre i New York och London.
Kräver alternativ till Londonfixen
Såväl Kina, Singapore som andra marknadsplatser i Asien där det handlas guld har kommit att kräva en lokal prissättning av ädelmetallen i spåren av misstankar om att den så kallade Londonfixen har manipulerats. Londonfixen har under nästan ett sekel fungerat som det globala riktmärket för spotmarknaden i guld, men i och med att detta och många andra globala riktmärken har kommit att ifrågasättas efter det att det uppdagades att LIBOR, riktmärket på räntemarknaden, hade manipulerats. Tillsynsmyndigheter världen över utreder just nu detta.
Under det första halvåret 2014 rapporterade flera internationella nyhetsbyråer att Kina närmat sig såväl utländska banker, guldproducenter och raffinaderier i syfte att få dem att delta i den kommande handeln på SGEs internationella guldmarknad. SGE planerar att lansera tre terminskontrakt på fysiskt guld sade börsens ordförande som också kommenterade att Kina bör ha ett eget referenspris för guld då landet är såväl den största konsumenten som producenten av denna ädelmetall i världen.
Har Kinas guldhunger stillats?
Efterfrågan på guld i Kina har sjunkit från de tidigare rekordnivåerna, vilket i och för sig varit väntat. Att efterfrågan skulle fortsätta öka i samma takt som de senaste åren har ingen förväntat sig. Det är emellertid endast ett litet antal av de totalt 1,3 miljarder kineserna som ännu så länge har valt att köpa guld. 1950 förbjöds kineserna att äga guldtackor, vilket betyder att det fortfarande finns en betydande andel potentiella guldköpare. Det är således sannolikt att anta att det vi ser i dag är en konsolidering och att efterfrågan på guld i Kina åter kommer att öka. Redan nu är det många av dem som har agerat på fastighets- och aktiemarknaderna i Kina som allokerar en del av sitt kapital till ädelmetallmarknaderna. Det är också viktigt att komma ihåg att det var först 2003 som kineserna åter kunde äga guld, och att det är under denna tidsperiod som den kinesiska befolkningen har sett sin levnadsstandard öka.
Efter det att den kinesiska marknaden avreglerades har guld, mätt i yuan, ökat med mer än 250 procent. Under tiden har landets aktiemarknad haft en tämligen svag utveckling. Även efter den ökade efterfrågan på guld i Kina de senaste åren så är guldinnehavet per capita bland kineserna fortfarande långt under den nivån som förekommer i Indien och andra asiatiska länder, för att inte tala om det långt rikare Hong Kong.
Kulturellt, är Indien känt för att ha världens största affinitet för guld. Kina hade en liknande kulturell samhörighet före kulturrevolution och med tiden bör de kinesiska nivåerna av guldägande nå samma nivåer som i Indien, Vietnam och andra asiatiska länder. Det finns en rad faktorer som talar för detta.
Hyperinflationen i starkt minne
Dagens medelålders och äldre kineser kommer fortfarande ihåg hyperinflationen 1949. Det gör att det, precis som i Tyskland, finns en större medvetenhet om vad som händer när en centralbank försämrar värdet på den egna pappersvalutan.
Många så kallade marknadsexperter och investerare utan djupare kunskaper om ädelmetallmarknaderna tenderar att fokusera på dagliga prisförändringar och marknadsbrus, och ser inte helheten eller utbudet och efterfrågan på marknaderna. Detta kan bland annat förklaras av investeringar, ett ökat välstånd och en efterfrågan från centralbankerna i Kina och övriga Asien.
Det är värt att notera att den kinesiska centralbankens, People’s Bank of Chinas, officiella guldreserver är mycket små jämfört med dem hos de skuldsatta centralbankerna i USA och Europa.
De kinesiska guldreserverna utgör en mycket liten andel av landets valutareserver på 3 biljoner dollar. People’s Bank of China fortsätter emellertid att ackumulera guldtackor på den globala marknaden.
Tidigare har Kina valt att inte kommunicera sina köp eller innehav för marknaden, och det är knappast troligt att denna policy kommer att ändras då Kina vill fortsätta köpa guld billigt.
Kina kommer inte heller vilja skapa en flykt från dollarn eftersom detta skulle leda till en värdeminskning av de egna dollarreserverna.
Vi kan däremot anta att Kina under slutet av detta år, alternativ under början av 2015, har tre- eller till och med fyrdubblat sina guldreserver, som då kan komma att uppgå till mellan 3 000 och 4 000 ton.
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
De tre bästa olje- och naturgasaktierna i Kanada
Eric Nuttall på Ninepoint Partners har valt ut de tre bästa aktierna inom olja och naturgas. Samtliga är noterade på TSX i Kanada och är bolag som har bra tillgångar och genererar bra kassaflöden.
MEG Energy
MEG Energy är en oljeproducent som går bra vid ett oljepris på 70 USD. Företaget har nått sitt mål för skulder och använder därför hela sitt fria kassaflöde till att återköpa aktier. Det fria kassaflödet är 10 procent vid ett oljepris på 70 USD och 14 procent vid 80 USD. Med över 35 års reserver av hög kvalitet erbjuder MEG Energy en stark hävstång på ett stigande oljepris.
ARC Resources
ARC Resources har högkvalitativa reserver av främst naturgas som motsvarar över 20 år av konstant produktion. Har ett bra fritt kassaflöde. En aktie att köpa och sedan bara låta ligga i portföljen.
Tamarack Valley Energy
Tamarack Valley Energy har efter två år av operativa utmaningar nått sina mål tre kvartal i rad och har blivit ett av de mest populära oljebolagen i Kanada. Större delen av produktionen är vid Clearwater och Charlie Lake, två tillgångar med fantastiskt bra ekonomi. Ett fritt kassaflöde på 12 respektive 17 procent vid ett oljepris på 70 respektive 80 USD per fat.
Nyheter
Bixias vinterprognos – Låga elpriser, men inte hela tiden
En förväntat mild vinter väntas hålla elkonsumtionen och därmed elpriserna nere. Dock kan enstaka kalla veckor pressa upp priserna, i synnerhet om kylan kombineras med låg vindkraftsproduktion. Det visar elbolaget Bixias prognos för vintern 2024-2025.
Efter en mild september följde även oktober samma mönster, vilket ledde till ett fortsatt lågt genomsnittligt systempris på 27 öre/kWh. Även vintern förväntas bli mild vilket siar om låga elpriser. Dock finns risk för tillfälliga prishöjningar eftersom omställningen till förnybar energi gjort Europa mer beroende av vädret för sin elproduktion.
– Vi har en kontrollerad marknad med ett generellt överskott i energibalansen så vi förväntar oss överlag låga elpriser i vinter. Men den snabba omställningen till förnybar energi, där bland annat Tyskland stängt flera kärnkrafts- och kolkraftverk de senaste åren, gör att en vecka med sträng kyla och svag vindkraftsproduktion kan leda till tillfälliga men kraftiga prishöjningar, precis som vi såg exempel på för ett par veckor sedan säger Johan Sigvardsson, elmarknadsanalytiker på Bixia
I Sverige kommer fortfarande en stor del av elproduktionen från kärnkraft, men när det blåser lite och blir kallt i Europa påverkas även vi eftersom vi är tätt sammankopplade med den europeiska marknaden.
– Om elpriset i Europa stiger och vi har ett överskott kommer vi per automatik exportera vår billiga el vilket gör att våra elpriser ökar. Och om motsatsen sker, att vi inte har tillräckligt med el för att täcka våra behov vid en köldknäpp och behöver importera får vi automatiskt i princip samma pris som övriga länder förklarar Johan Sigvardsson.
Så väntas elpriset bli i december 2024 och januari och februari 2025 (föregående års utfall inom parentes).
December | Januari | Februari | |
Systempris | 65 öre/kWh (81 öre, förra årets pris) | 67 öre/kWh (76 öre, förra årets pris) | 71 öre/kWh (57 öre, förra årets pris) |
SE1 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE2 | 40 öre/kWh (73 öre) | 39 öre/kWh (61 öre) | 43 öre/kWh (45 öre) |
SE3 | 77 öre/kWh (79 öre) | 78 öre/kWh (80 öre) | 76 öre/kWh (50 öre) |
SE4 | 82 öre/kWh (80 öre) | 79 öre/kWh (84 öre) | 83 öre/kWh (55 öre) |
Nyheter
Kina ska införa exportkontroller på flera kritiska mineraler
Kina ska införa exportkontroller på kritiska mineraler som volfram, grafit, magnesium och aluminiumlegeringar vilket analytiker ser som en manöver inför att Donald Trump tillträder som president i USA och då förväntas införa nya begränsningar för vad som kan exporteras till Kina.
Kina kontrollerar mer än 80 procent av världens volfram-utbud och 90 procent av magnesium-produktionen enligt en uppskattning, råvaror som är avgörande för att producera saker inom bland annat försvarsteknik, vapen, flygplansutrustning och rymdfarkoster.
USA, och för den delen västvärlden i största allmänhet, har arbetat för att koppla fort Kina från försörningskedjorna, både vad gäller produktion av själva råvarorna och processandet till mer förädlade produkter. Men det har hittills inte skett någon stor förändring. Det är inte helt oväntat, det tar tid att bygga upp både ny produktion och förädling.
En viss förändring har ändå skett i världen, även inom EU och Sverige. Här i Sverige har alltid inställning varit att vi ska använda alla mineraler, men de ska inte produceras i Sverige. Där har man nu kunnat se förändring vad gäller synen på gruvor i Sverige. Det finns också en stor satsning inom EU i stort att unionen ska bli mer självförsörjande.
Det kan även vara värt att påminna om att Kina sedan flera år tillbaka har ett exportförbud gällande grafit till Sverige.
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: It takes guts to hold short positions
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: A price rise driven by fundamentals
-
Analys3 veckor sedan
Crude oil comment: Recent ’geopolitical relief’ seems premature
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset stiger hela tiden till nya rekord
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljepriset kommer gå upp till 500 USD per fat år 2030
-
Nyheter3 veckor sedan
ABB och Blykalla samarbetar om teknikutveckling för små modulära reaktorer
-
Analys2 veckor sedan
Brent resumes after yesterday’s price tumble
-
Nyheter2 veckor sedan
Så förväntar sig marknaden att guldpriset utvecklas om Donald Trump eller Kamala Harris vinner valet