Nyheter
Gotländsk olja inför borrstart
Archelon Mineral, ett bolag listat på Aktietorget och som i flera hänseenden kan liknas vid ett investmentbolag inom råvarusektorn, har delat ut aktier i ännu ett intressant råvarubolag till sina aktieägare. Denna gång var det Norplat Resources, under namnändring till Gotland Oil, som har delats ut. Gotland Oil bedriver genom det helägda dotterbolaget Gotland Exploration prospektering efter bland annat olja på Gotland.
Gotland Exploration har åtta beviljade undersökningstillstånd över områden som täcker flera av de gamla gotländska produktionsplatserna. Provborrningar planeras starta under 2013.
Den gotländska oljan är inget nytt påfund, i över åttio år har denna lockat och frestat, men det var först under den senare halvan av 1900-talet som de rätta förutsättningarna för att kunna utvinna denna olja fanns. Det har från tidigt 1970-tal till mitten av 1990-talet producerats ca 700 000 fat olja på Gotland, fram till dess att priset föll under produktionskostnaderna.
Olja på Gotland sedan trettiotalet
Redan under 1930-talet genomförde Skånska Cement, ett företag som grundades 1871 och byggde Sveriges första cementfabrik i Lomma och gotländska Slite, en borrning efter gas vid den norra delen av Gotland, vid File Hajdar. Denna borrning gav emellertid inte några kommersiella resultat, och Skånska Cement fortsatte med sin verksamhet, att bearbeta de svenska kalkbergarterna och omvandla dessa till cement. I dag bedrivs inte längre någon verksamhet av Skånska Cement AB, men dess avknoppning Skånska Cementgjuteriet, sedermera Skanska, som grundades 1887 har gått få människor förbi.
Det var emellertid först på 1960-talet som SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, kartlade större delen av de svenska mineraltillgångarna. Kartläggningen skedde bland annat efter det att Norge gjort betydande fynd av olja i Nordsjön under 1960-talet, och den svenska regeringen beslutade att det skulle göras motsvarande försök att finna olja i Sverige. Provborrningar gjordes i Kattegatt, i Östersjön, runt Siljan, på Öland, i Skåne och på Gotland. Bäst resultat uppnåddes på Gotland, dit verksamheten också koncentrerades.
Under dessa provborrningar påträffades spår av olja och som en följd av detta startade OPAB sin verksamhet den 19 augusti 1969. OPAB står för det föga fantasifulla namnet Oljeprospektering AB. Namnet må visserligen vara fantasilöst, men det passade perfekt för den verksamhet som bedrevs. Under 17 år genomförde OPAB 241 borrningar över 18 områden över hela Gotland och utvann närmare en halv miljon fat olja.
I maj 1987 tog Gotlandsolja AB över verksamheten och genomförde ytterligare 82 borrningar vilket innebär att det under Gotlandssatsningen gjordes 323 borrningar, varav 20 gav olja. Gotlandsolja bedrev produktion fram till 1993. I Gotlandsolja AB:s regi utvanns 30 000 kubikmeter olja vilket gjorde att den totala mängden olja som utvanns från denna ö uppgick till drygt 700 000 fat. Vid nuvarande oljepris ger denna produktion ett bruttovärde om drygt 500 miljoner SEK. 1993 lades den dåvarande produktionen av olja ned på Gotland.
Gotländsk olja är byggnadsminnesmärkt
Bilden nedan visar borrutrustningen vid Risungsfältet i närheten av Rute på norra Gotland där de största kommersiella oljefynden gjordes, på över 30 000 kubikmeter. Mer än en tredjedel av de gotländska fynden kommer från detta fält.
Borrningarna gjordes med 50mm-borrar ned till ett djup på 200-350 meter. Pumpen och tankarna från oljeutvinningstiden står kvar. Borrutrustningen vid Risungsfältet är den enda helt bevarade oljeutvinningsanläggningen i Sverige och är idag förklarat som byggnadsminnesmärke.
Gotland långt ifrån utpumpat
Den gotländska produktionen av olja hade sin storhetstid under 1970-talet, något som beror på den tidens då höga oljepris, som berodde på de så kallade oljekriserna. Den verksamhet som OPAB och Gotlandsolja AB bedrev var ett seriöst försök att undersöka om kommersiell, storskalig oljeutvinning var möjlig på ön. Nu, med betydligt högre världsmarknadspriser på olja och naturgas samt en betydligt bättre utvecklad teknik röner öns reserver åter ett stort intresse.
Förutom Archelon Minerals intressebolag Gotland Oil, har även Tethys Oil två licenser i Sverige – Gotland Större och Gotland Mindre. Licenserna täcker en yta om 565 kvadratkilometer på den norra delen av Gotland.
Gotland Större
Gotland Större omfattar ett område om knappt 540 kvadratkilometer. Olja har tidigare producerats från ordoviciska rev på Gotland och därmed bevisat att ön uppfyller de nödvändiga geologiska betingelserna för att olja skall kunna påträffas. Tethys har genomfört en omfattande studie av befintlig data över licensområdet. Över 300 kilometer seismiska data har digitaliserats och ombearbetats med modern datateknik. En studie av jordprover från delar av licensområdet har också genomförts. Hittills har 10 möjliga borrplatser fastställts.
Gotland Mindre
Tethys tilldelades licensen Gotland Mindre i februari 2011, och den löper tre år framåt. Licensområdet ligger innanför licensen Gotland Större, och täcker en yta om 25 kvadratkilometer. Geologin på licensområdet liknar den på Gotland Större, och ett antal framgångsrika oljeborrningar har tidigare skett på området.
Internationellt intresse
De senaste årens positiva utveckling av oljepriset har lett till att intresset för den gotländska oljan åter har förnyats. Under 2008 sökte SPE, Svenska Petroleum Exploration, ett dotterbolag till svenska Preem, om tillstånd att borra efter olja utanför den gotländska kusten. Trots ett antal överklaganden hos bland annat den svenska regeringen bifölls inte denna ansökan.
Under det tidiga 2000-talet ansökte privatägda och Gibraltarregistrerade Gotoil Resources om att få borra tre brunnar på Rute från vilka bolaget räknade med att kunna utvinna i alla fall åtta kubikmeter olja per dygn. Med dagens teknik, en olja av hög kvalitet och en ovanligt grund fyndighet, på endast 230 meters djup, ansåg ledningen att detta skulle vara en bra affär för både bolaget och för Gotland. Gotoil har efter detta köpts upp av Tehthys Oil, men huruvida detta avser hela koncernen eller endast delar av denna har vi inte kunnat få uppgifter om.
Även Sagacity Holding från Nya Zeeland har ansökt om tillstånd att få leta efter olja i Gothem. Bolaget har också sökt och beviljats undersökningstillstånd för en fyndighet med alunskiffer vid Kinnekulle.
I december 2007 beviljade Bergmästaren Tethys Oil undersökningstillstånd vilka beskrivs ovan i denna artikel. Det aktuella området sträcker sig från Väskinde och Boge i söder till Hall och Fleringe i norr. Tethys Oil tänker sammanställa en databas med fakta från de gamla oljeprospekteringarna. Genom att systematisera materialet på ett nytt sätt tror bolaget att det går att få en bättre överblick över var de största fyndigheterna kan finnas. Efter detta avser bolaget att komplettera med egen prospektering och ansöka om borrtillstånd.
Gotland Oil
Gotland Exploration AB startade sin verksamhet år 2011, då som Shale Oil Sweden AB. Med sina åtta undersökningstillstånd om totalt 54 159 hektar avseende olja och gas är bolaget den tionde största tillståndsinnehavaren i Sverige i dag.
Bolagets affärsidé är att återuppta den oljeproduktion på Gotland som upphörde i början av 1990-talet. Undersökningstillstånden har valts ut genom ett noggrant arkivarbete vars syfte varit att identifiera de gamla produktionsbrunnarnas lokalisering, samt insamla övrig information som produktionshistorik och åtgärder som har genomförts i dessa.
Gotland Exploration köptes sedan upp av det Göteborgsbaserade Archelon Mineral, listat på Aktietorget. Formellt sett skedde detta genom att Archelon Mineral AB:s helägda dotterbolag Norplat Resources AB, som sedan tidigare var ägare av tio procent av aktierna i Gotland Exploration, lade ett bud på utestående aktiestock.
Affären innebär att det redan tidigare Euroclearanslutna Norplat Resources nyemitterade 12 802 200 aktier i en apportemission riktad till de externa aktieägarna i Gotland Exploration, där varje aktie åsattes värdet 0,20 kr. Gotland Exploration blev därmed ett helägt dotterbolag till Norplat Resources.
Efter förvärvet bytte Norplat Resources, som tidigare saknat verksamhet, namn till Gotland Oil. Därefter kallade styrelsen i Archelon till extra bolagsstämma för beslut om styrelsens förslag att Archelon skulle dela ut 2 435 588 aktier i Norplat Resources till aktieägarna i Archelon. Därmed fick aktieägarna i Archelon Mineral en ny aktie i Gotland Oil per 30 aktier i Archelon Mineral.
Det omvända förvärvet kan betraktas som ett första steg på vägen till en publik listning av Gotland Oil. Bolaget har inte gått ut med närmare information om detta, men det har sedan tidigare framgått att det nu helägda dotterbolaget Gotland Exploration hade för avsikt att genomföra en allmän emission för att finansiera de fyra första borrningarna, samt att ha beredskap för ytterligare borrningar. Därefter var tanken att en listning skulle ske på lämplig marknadsplats. I och med att det nu finns cirka 4 000 aktieägare i Gotland Oil är det rimligt att anta att denna kommer att ske inom kort för att dra fördel av det intresse som Archelon Minerals aktieutdelning har gett upphov till.
Gotlands olja, en kort geologisk överblick
Olja har tidigare producerats på Gotland och ön uppfyller de nödvändiga geologiska betingelserna för att olja skall kunna påträffas. Tidigare produktion har skett från ordoviciska rev längs en trend som börjar i Baltikum och slutar på Gotland. En översiktlig genomgång av historiska data indikerar att endast en mindre del av dessa rev kartlagts och provborrats.
Samtliga källor är grunda revstrukturer som har visat sig innehålla olja av god kvalité. Revstrukturerna ligger på ett djup mellan 300 meter och ner till 800 meter.
Gotlands berggrund består till stora delar av korallrev med mellanliggande lager av kalk- och märgelsten. Dessa rev har bildats under sillurtid av organismer som levde i eller intill reven. Under tidens gång har dessa organismer sedan ombildats till kalksten, olja och gas. Oljan återfinns i berggrund som är mer än 400 miljoner år gammal.
Det kan finnas så mycket som ett par miljoner fat olja i kalkstengrunden på norra Gotland. Det visar de undersökningar som oljebolaget Tethys Oil har gjort.
Omkring 500 så kallade oljeförande revstrukturer har hittills identifierats på Gotland. Av dem har 200 provborrats och 20 visade sig innehålla olja, varav en del har pumpats ut, främst på 1970-talet. Men de senaste tre årens undersökningar visar att det finns mer.
Risker och möjligheter
Runt om i världen har gamla borrhål övergivits för att produktionen blev för dyr. Med dagens mer avancerade teknik och högre oljepriser går det att tjäna pengar även på små fyndigheter där det tidigare inte gått att uppnå lönsamhet.
Det finns flera bedömare som är av den meningen att den oljeutvinning som skedde under slutet av 1900-talet främst handlade om att utvinna olja från kända fyndigheter, men i ytterst liten omfattning avsåg prospektering i syfte att ersätta den olja som utvanns.
De största riskerna för de företag som nu arbetar med den gotländska oljan är i huvudsak två, att de inte erhåller tillstånd för testproduktion och den geologiska risken som innebär att ingen olja påträffas eller att det inte kan utvinnas i kommersiell omfattning.
Gotlands kommun har som målsättning att ersätta fossila bränslen med andra energislag och Länsstyrelsen har uppdraget att verka för en energiomställning. Länsstyrelsen anser att den gotländska oljan har så hög kvalitet att den borde sparas för framtiden för att kunna användas till annat än bränsle. Oaktat detta så bör samhället tjäna på en kartläggning av de naturresurser som finns i området eftersom detta på sikt kan komma att göra Gotland självförsörjande på olja. En ökad utvinning kan även ge ön ett ekonomiskt uppsving liknande det som Kiruna upplever vad gäller järnmalmen. I dag går det inte att få tag på bostäder i denna norrlandsstad på grund av all personal som flyttar in. För Gotland som är en Sveriges fattigaste regioner skulle detta kunna komma att betyda mycket.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanDet fysiska spotpriset på brentolja har slagit nytt rekord
-
Nyheter4 veckor sedanMarknaden måste börja betrakta de höga kopparpriserna som det nya normala
-
Nyheter3 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys2 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys1 vecka sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter5 dagar sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter5 dagar sedanSvag vårflod dubblar elpriserna
-
Nyheter3 dagar sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid


