Nyheter
Vad hände med guldet hos den etiopiska centralbanken?

Under 2008 rapporterade BBC att guldtackor för miljontals dollar hos centralbanken i Etiopien visade sig vara falska. Vad som skulle ha varit massivt guld visade sig inte vara något annat än förgyllt stål. Det hela uppdagades när den etiopiska centralbanken försökte sälja delar av sitt guld till Sydafrika som upptäckte att vikterna inte stämde och skickade tillbaka tackorna.
Det är faktiskt en ganska spännande historia, och den förtjänar att berättas av två skäl. Dels för att det var en betydande institution som en centralbank som blev lurad, dels för att de som utfört denna kupp hade använt sig av så pass dåliga kopior.
Utan att vara experter på guld eller förfalskningar av denna ädelmetall så kan vi konstatera att problemet med att förfalska guldtackor av god kvalité ligger i guldets höga täthet. Guld har en densitet som är nästan dubbelt så hög som den för bly och det är två och en halv gånger tätare än vad stål är. Vanligen noteras detta inte eftersom de flesta av oss endast hanterar guldringar och andra föremål med en lägre vikt. Den som däremot lyft en större guldtacka vet med en gång om den är falsk eller inte. Standardvikten för de guldtackor som används i handeln bankerna emellan, mer känd som London Good Delivery Bar, är 400 troy ounce, eller 12,5 kilogram trots att den inte är större än en pocketbok. En tacka av stål skulle endast väga 6,12 kilogram.
Enligt BBC och andra medier så arresterades en hel del personer i samband med detta, allt från de människor som sålde guldet till Etiopiens centralbank, banktjänstemän och de kemister som varit ansvarig för att testa och skriva ett äkthetsintyg på guldet.
Alla som har hållit i en äkta guldtacka av större kvantitet vet att det märks på en gång om det är något som är fel med vikten, det behövs inga tester för detta. Även en gaffeltrucksoperatör märker det på en gång då han skall lyfta en pall med sådana tackor eftersom han direkt märker att den kraft som hans maskin måste addera är lägre än vad som borde krävas. Det spekuleras därför i att den eller de som gjorde detta har bytt ut dessa under förvaringen genom att varje dag ta med sig en falsk guldtacka och byta ut den mot en riktig som sedan togs ut ur valvet.
Hur tillverka en falsk guldtacka som klarar viktkravet?
En mer intressant fråga är, hur tillverka en falsk guldtacka som i alla fall passerar vikttestet? Det finns mycket få metaller som har en så hög täthet som guld, och med endast två undantag är världsmarknadspriset på guld lägre eller i alla fall i nivå med dessa metaller.
Det första undantaget är utarmat uran, vilket är billigt om du är en regering, men svårt för vanliga individer att köpa. Det är också radioaktivt, vilket kan vara lite av ett problem.
Det andra undantaget är en riktig vinnare: volfram, också känt som tungsten. Volfram är betydligt billigare än guld (kanske 30 USD per pound). Anmärkningsvärt nog har denna metall samma densitet som guld, (volfram: 19.250 kg per kubikmeter vs guld: 19.300 kg per kubikmeter). De största skillnaderna är att den har fel färg och är betydligt hårdare än guld. Rent guld är ganska mjukt.
En högkvalitativ förfalskad guldtacka skall ha färg, hårdhet, densitet, kemiska och nukleära egenskaper som överensstämmer med guld. För att göra detta så går det att börja med wolfram-tacka som är 1/8-dels tum mindre i dimension än en guldtacka som sedan förses med ett lager rent guld om 1/16 tum. En sådan tacka skulle ha rätt vikt, den skulle ha ljud som påminner om guldets, det skulle uppfylla de kemiska kraven som ställs i ett test av guld och antagligen också passera en röntgenfluorescens scanning då 1/16 tumslagret av rent guld skulle vara tillräckligt för att stoppa röntgenstrålar från att känna av någon volfram. Det krävs att man borrar i tackan för att upptäcka att den är falsk såvida inte en extremt omfattande analys görs av dem, till exempel med en mer kraftfull röntgen, en neutronaktiveringsanalys eller något liknande. Om detta vore ett vanligt förekommande problem så skulle det – eller kanske redan finns – tester som kan kontrollera detta.
En sådan högkvalitativ falsk London Good Delivery-tacka skulle kosta ungefär $ 50.000 till att producera eftersom den har en hel del äkta guld i sig, men du skulle ändå göra en fin vinst med tanke på att en riktig tacka är värd närmare 4,5 Mkr. Det finns bara ett problem.
Att tillverka tackor av wolfram kan bli ett problem då ren wolfram vanligen förekommer i pulverform, och har den allra högsta smältpunkten av alla metaller, cirka 3.422 grader Celsius. Det kan bli litet av ett problem att hitta en ugn som kan smälta detta, än hälla över den i formar för att gjuta dessa tackor.
Nyheter
Brookfield ska bygga ett AI-datacenter på hela 750 MW i Strängnäs

Brookfield Asset Management meddelade idag en omfattande satsning på upp till 10 miljarder USD (95 miljarder kronor) för att bygga ett AI-datacenter i Strängnäs. Investeringen är en av Brookfields största i Europa inom artificiell intelligens.
Kärnan i satsningen är etableringen av ett nytt stort AI-center i Strängnäs. Centret blir ett strategiskt infrastrukturprojekt som direkt stödjer Sveriges nationella AI-strategi.
Anläggningen förväntas skapa över 1 000 permanenta arbetstillfällen och ytterligare 2 000 jobb under den 10–15 år långa byggperioden. Antalet arbetstillfällen är trevligt för Strängnäs, men det viktiga för Sverige är att vi får ett stort datacenter, med stort fokus på AI. Det är inte rimligt att ett land som Sverige ska vara beroende av Nordamerika för att driva samhället.
Brookfield uppger att anläggningen blir det första AI-centret av sitt slag i Sverige och ett av de första i Europa. Det blir helt klart det största i Sverige. EcoDataCenter bygger dock en anläggning i Borlänge på 240 MW som kan utökas till 360 MW, som visserligen blir mindre men vem som är störst under kommande år återstår att se.
– Vi är glada att kunna fördjupa vårt partnerskap med Sverige och stödja landets ambitioner att bli ett ledande AI-nav i Europa, säger Sikander Rashid, Europachef på Brookfield. – För att kunna konkurrera inom AI-utveckling och ta del av dess ekonomiska potential krävs storskaliga investeringar i den underliggande infrastrukturen. Det handlar inte bara om datacenter, utan även om datatrafik, chipförvaring och energiproduktion. Dagens besked är ett viktigt steg mot att stärka Europas självförsörjande kapacitet inom AI.
Brookfield är en av världens största investerare inom AI:s värdekedja med över 100 miljarder euro investerade globalt inom digital infrastruktur, förnybar energi och halvledartillverkning. Tidigare i år presenterade bolaget ett investeringsprogram på 20 miljarder euro i Frankrike, där 10 miljarder euro går till etableringen av landets första AI-fabrik – en anläggning som kommer skapa 1 GW ny kapacitet och bli Europas största AI-kluster.
Brookfield har varit aktiv i Sverige sedan 2018 och har omfattande verksamhet inom telekomtorn, förnybar energi, social infrastruktur och logistik.
750 MW elektricitet dygnet runt i SE3
Ett datacenter på 750 MW är stort, speciellt för Europa. En stor kärnkraftsreaktor är på omkring 1000 MW.
Ett datacenter arbetar 24/7 under 365 dagar per år. Ett datacenter kanske inte pressar användningen till max hela tiden, men om vi leker med tanken så blir det 6 570 000 MWh per år. Om vi tänker oss att elpriset med tiden är 1000 kr per MWh så blir det en elräkning på 6,57 miljarder kronor per år, enbart för själva elektriciteten, sedan ska även överföringen betalas, och lite andra relaterade kostnader.
Det som är något överraskande är att man väljer att placera datacentret i Strängnäs, dvs i SE3, till skillnad från längre upp i Sverige. Brookfield verkar visserligen gilla infrastrukturen i staden och regionen, men priset på elektricitet är betydligt lägre i norr och utbudet mycket stabilare.
Datacenter är bra kunder till elproducenter
Många av de stora industrisatsningar som det planerats för i Sverige är problematiska för de blir bara lönsamma om elektriciteten kostar betydligt mindre än vad elproducenter behöver få betalt för att kunna bygga ut produktionen. AI-datacenter däremot klarar att betala betydligt mer, de kan betala priser som motiverar elproducenter att bygga ut produktionen.
Nyheter
Tradingfirman XTX Markets bygger datacenter i finska Kajana för 1 miljard euro

Tradingfirman XTX Markets har tidigare meddelat att de ska bygga ett eget datacenter i finska Kajana, en investering på över 1 miljard euro. Utbyggnaden ska ske etappvis och någon form av första etapp är på 22,5 MW som ska vara i drift 2026 och sedan ska det fortsätta byggas ut upp till omkring 250 MW.
Platsen kommer att hysa infrastruktur för XTX:s maskininlärningsteknologi, som används för att analysera stora mängder data och producera prisprognoser för finansiella instrument.
Överskottsvärme från datacentret ska erbjudas till närliggande samhälle.
XTX Markets handlar enorma volymer värdepapper. Bolaget omsätter omkring 250 miljarder USD per dag.
I Kajana finns även en av EU:s superdatorer och regionen i stort har lockat till sig flera stora företags datacenter.
Nyheter
Sommaren inleds med sol och varierande elpriser

Mer väderberoende el, från sol- och vindkraft, har utmärkt sig under hela våren vilket även märkts i de svängiga elpriserna. Vattenmagasinen är välfyllda och inom kärnkraften görs de årliga, planerade underhållen. Den efterlängtade värmen gör att efterfrågan på el minskar men det är fortsatt stora elprisskillnader i landet. Högre i söder och det lägsta på fem i norra Sverige.
Elpriset på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev för maj 15,09 öre/kWh i elområde 2 (Norra Mellansverige), vilket är det lägsta elpriset sedan 2020 då det var 10,09 öre/kWh.


– Trots att solkraften i dagsläget bara står för cirka 3 procent av den totala elproduktionen, har den en påtaglig påverkan på prisbilden. Men för att möta framtidens behov krävs inte bara investeringar i ny produktion, utan också i flexibilitet, lagring och smarta lösningar för att balansera ett alltmer väderberoende elsystem, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning Norden.
Den hydrologiska balansen, måttet för att uppskatta hur mycket energi som finns lagrat i form av snö, vattenmagasin och grundvatten, ligger över normal nivå. Tillgängligheten för kärnkraften i Norden har just nu 65 procent av installerad effekt. Service och underhåll pågår av Oskarshamn 3 till och med den 15 augusti, och Ringhals 3 beräknas vara klart den 18 juni.
Efterfrågan på gas är lägre på kontinenten och därmed även priset. Men det finns en oro för lågkonjunktur på och för konsekvenserna av handelstullarna, vilket kan påverka priserna snabbt.
Medelspotpris | Maj 2024 | Maj 2025 |
---|---|---|
Elområde 1, Norra Sverige | 17,64 öre/kWh | 14,09 öre/kWh |
Elområde 2, Norra Mellansverige | 17,64 öre/kWh | 15,09 öre/kWh |
Elområde 3, Södra Mellansverige | 23,71 öre/kWh | 42,94 öre/kWh |
Elområde 4, Södra Sverige | 50,58 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
-
Analys4 veckor sedan
Rebound to $65: trade tensions ease, comeback in fundamentals
-
Nyheter4 veckor sedan
Nystart för koppargruvan Viscaria i Kiruna – en av Europas största
-
Nyheter3 veckor sedan
Förenade Arabemiraten siktar på att bygga ett datacenter på 5 GW, motsvarande fem stora kärnkraftsreaktorer
-
Analys3 veckor sedan
Oil slips as Iran signals sanctions breakthrough
-
Analys3 veckor sedan
A lower oil price AND a softer USD will lift global appetite for oil
-
Nyheter4 veckor sedan
Stark affär för Pan American – men MAG Silvers aktieägare kan bli förlorare
-
Nyheter3 veckor sedan
Samtal om när oljepriserna vänder och gruvindustrins största frågor
-
Nyheter4 veckor sedan
Anton Löf kommenterar industrimetaller, tillståndsprocesser och svenska gruvor