Följ oss

Nyheter

Vad hände med guldet hos den etiopiska centralbanken?

Publicerat

den

Ingen falsk guldtacka

Ingen falsk guldtackaUnder 2008 rapporterade BBC att guldtackor för miljontals dollar hos centralbanken i Etiopien visade sig vara falska. Vad som skulle ha varit massivt guld visade sig inte vara något annat än förgyllt stål. Det hela uppdagades när den etiopiska centralbanken försökte sälja delar av sitt guld till Sydafrika som upptäckte att vikterna inte stämde och skickade tillbaka tackorna.

Det är faktiskt en ganska spännande historia, och den förtjänar att berättas av två skäl. Dels för att det var en betydande institution som en centralbank som blev lurad, dels för att de som utfört denna kupp hade använt sig av så pass dåliga kopior.

Utan att vara experter på guld eller förfalskningar av denna ädelmetall så kan vi konstatera att problemet med att förfalska guldtackor av god kvalité ligger i guldets höga täthet. Guld har en densitet som är nästan dubbelt så hög som den för bly och det är två och en halv gånger tätare än vad stål är. Vanligen noteras detta inte eftersom de flesta av oss endast hanterar guldringar och andra föremål med en lägre vikt. Den som däremot lyft en större guldtacka vet med en gång om den är falsk eller inte. Standardvikten för de guldtackor som används i handeln bankerna emellan, mer känd som London Good Delivery Bar, är 400 troy ounce, eller 12,5 kilogram trots att den inte är större än en pocketbok. En tacka av stål skulle endast väga 6,12 kilogram.

Enligt BBC och andra medier så arresterades en hel del personer i samband med detta, allt från de människor som sålde guldet till Etiopiens centralbank, banktjänstemän och de kemister som varit ansvarig för att testa och skriva ett äkthetsintyg på guldet.

Alla som har hållit i en äkta guldtacka av större kvantitet vet att det märks på en gång om det är något som är fel med vikten, det behövs inga tester för detta. Även en gaffeltrucksoperatör märker det på en gång då han skall lyfta en pall med sådana tackor eftersom han direkt märker att den kraft som hans maskin måste addera är lägre än vad som borde krävas. Det spekuleras därför i att den eller de som gjorde detta har bytt ut dessa under förvaringen genom att varje dag ta med sig en falsk guldtacka och byta ut den mot en riktig som sedan togs ut ur valvet.

Hur tillverka en falsk guldtacka som klarar viktkravet?

En mer intressant fråga är, hur tillverka en falsk guldtacka som i alla fall passerar vikttestet? Det finns mycket få metaller som har en så hög täthet som guld, och med endast två undantag är världsmarknadspriset på guld lägre eller i alla fall i nivå med dessa metaller.

Det första undantaget är utarmat uran, vilket är billigt om du är en regering, men svårt för vanliga individer att köpa. Det är också radioaktivt, vilket kan vara lite av ett problem.

Det andra undantaget är en riktig vinnare: volfram, också känt som tungsten. Volfram är betydligt billigare än guld (kanske 30 USD per pound). Anmärkningsvärt nog har denna metall samma densitet som guld, (volfram: 19.250 kg per kubikmeter vs guld: 19.300 kg per kubikmeter). De största skillnaderna är att den har fel färg och är betydligt hårdare än guld. Rent guld är ganska mjukt.

En högkvalitativ förfalskad guldtacka skall ha färg, hårdhet, densitet, kemiska och nukleära egenskaper som överensstämmer med guld. För att göra detta så går det att börja med wolfram-tacka som är 1/8-dels tum mindre i dimension än en guldtacka som sedan förses med ett lager rent guld om 1/16 tum. En sådan tacka skulle ha rätt vikt, den skulle ha ljud som påminner om guldets, det skulle uppfylla de kemiska kraven som ställs i ett test av guld och antagligen också passera en röntgenfluorescens scanning då 1/16 tumslagret av rent guld skulle vara tillräckligt för att stoppa röntgenstrålar från att känna av någon volfram. Det krävs att man borrar i tackan för att upptäcka att den är falsk såvida inte en extremt omfattande analys görs av dem, till exempel med en mer kraftfull röntgen, en neutronaktiveringsanalys eller något liknande. Om detta vore ett vanligt förekommande problem så skulle det – eller kanske redan finns – tester som kan kontrollera detta.

En sådan högkvalitativ falsk London Good Delivery-tacka skulle kosta ungefär $ 50.000 till att producera eftersom den har en hel del äkta guld i sig, men du skulle ändå göra en fin vinst med tanke på att en riktig tacka är värd närmare 4,5 Mkr. Det finns bara ett problem.

Att tillverka tackor av wolfram kan bli ett problem då ren wolfram vanligen förekommer i pulverform, och har den allra högsta smältpunkten av alla metaller, cirka 3.422 grader Celsius. Det kan bli litet av ett problem att hitta en ugn som kan smälta detta, än hälla över den i formar för att gjuta dessa tackor.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Londons roll som ett globalt nav inom råvaruhandeln

Publicerat

den

London

London, känt för sin historia och strategiska positionering, har alltid haft en betydande roll i världen av råvaruhandel. Staden är känd för sin finansiella expertis och solida infrastruktur och fungerar som en avgörande bro som förbinder producenter och konsumenter över hela världen, men exakt vad gör London till ett så avgörande nav för råvaruhandeln?

Historien om råvaruhandel i London

Råvaruhandel i London har djupa rötter som går tillbaka till slutet av 1500-talet när staden etablerade sig som ett nyckelnav för global handel.

På 1800-talet hade London blivit en framträdande plats som världens ledande råvarumarknad, specialiserad på metaller, textilier och jordbruksvaror. De mest omsatta råvarorna var bomull, ull, socker och kaffe.

London Metal Exchange (LME) grundades 1877 för att underlätta handeln med icke-järnmetaller som koppar och bly.

Under åren fortsatte London att utöka sina handelsmöjligheter och locka handlare från alla hörn av världen.

Utveckling av London som ett globalt nav för råvaruhandel

Londons status som ett globalt nav för råvaruhandel befästes i början av 1900-talet när staden blev centrum för internationell finans. Etableringen av London Metal Exchange (LME) 1877 och London International Financial Futures and Options Exchange (LIFFE) 1982 cementerade ytterligare stadens dominans inom råvaruhandel.

Dessa börser utgjorde en plattform för handlare att köpa och sälja råvaror på en global skala, vilket gjorde London till en integrerad del av leveranskedjan för olika industrier runt om i världen.

Under de senaste åren har London också sett en ökning av elektroniska handelsplattformar, vilket ytterligare ökar dess tillgänglighet och attraktivitet för råvaruhandlare.

Faktorer som bidrar till Londons framgång inom råvaruhandel

Londons framgång inom råvaruhandel tillskrivs flera nyckelfaktorer. Stadens strategiska geografiska läge gör att den fungerar som en central mötesplats för köpare och säljare över hela världen. Vilket väl dock får anses vara mer av en historisk fördel.

Stadens stabila politiska och ekonomiska miljö ger den attraktionskraft och erbjuder handlare en säker och pålitlig marknad för investeringar.

Närvaron av skickliga proffs, förstklassig infrastruktur och strömlinjeformade handelsprocesser befäster Londons position som en främsta destination för råvaruhandel.

Dessutom säkerställer dess robusta rättsliga ram och etablerade tillsynsorgan rättvisa och transparenta handelsmetoder.

Londons roll i global råvaruhandel

Londons position som ett globalt nav för råvaruhandel har haft långtgående effekter på världsekonomin.

Staden fungerar som en viktig länk mellan producenter och konsumenter, vilket underlättar handel och leverans av viktiga råvaror som metaller, energiresurser och jordbruksprodukter.

Detta skapar en konkurrensutsatt marknad som driver innovation och effektivitet, vilket i slutändan gynnar både producenter och konsumenter.

Dessutom har den höga volymen av råvaruhandel i London också en betydande inverkan på de globala priserna, vilket gör den till en inflytelserik aktör i den globala ekonomin.

London vs New York: Kampen om råvaruhandeln

Även om London länge har ansetts vara det ledande globala navet för råvaruhandel, har New York också en betydande position på denna marknad.

Båda städerna har sina styrkor och svagheter, med London som utmärker sig inom områden som metall- och energimarknader, medan New York dominerar inom jordbruksprodukter. Men Londons historiska dominans och väletablerade infrastruktur ger det ett försprång framför New York, vilket gör det till den föredragna destinationen för de flesta handlare. Men eftersom de globala råvarumarknaderna fortsätter att utvecklas, förväntas konkurrensen mellan dessa två städer intensifieras.

Teknikens inverkan

Teknikens framväxt har revolutionerat råvaruhandelslandskapet, och London har inte lämnats på efterkälken. Under de senaste åren har betydande investeringar gjorts i teknik, med elektroniska handelsplattformar och avancerad dataanalys som ligger i spetsen för denna transformation.

Detta har inte bara ökat effektiviteten och hastigheten på handelsutförandet utan också öppnat nya möjligheter för handlare att få tillgång till globala marknader.

Dessutom har användningen av teknik också förbättrat riskhanteringsmetoderna, vilket gör råvaruhandeln i London säkrare och pålitligare.

Londons rika historia och expertis inom råvaruhandel, tillsammans med dess robusta infrastruktur och tekniska framsteg, positionerar den som föregångare i kampen om råvaruhandelns överlägsenhet. Att vara i en global tidszon ger London ett försprång framför New York, vilket gör att handlare kan komma åt marknader i både Asien och Amerika inom en enda dag.

Trots New Yorks starka närvaro på jordbruksmarknaderna och dess pågående tekniska framsteg, förväntas rivaliteten mellan dessa två städer intensifieras i framtiden. När de globala råvarumarknaderna utvecklas kommer det att vara spännande att observera hur London och New York anpassar sig och konkurrerar i detta dynamiska landskap.

Fortsätt läsa

Nyheter

Oljan letar efter en högre botten

Publicerat

den

Teknisk analys på brent blend-olja av Ingemar Carlsson

Ingemar Carlsson har gjort en teknisk analys på oljepriset, närmare bestämt på brentolja. Just nu letar oljan fortfarande efter en ny lågpunkt, som dock ligger högre än den tidigare. Lågpunkten bör hittas innan kristi himmelsfärdshelgen i början av maj och till dess är det avvakta som gäller.

Fortsätt läsa

Nyheter

Börsveckan ger en köprekommendation till aktien i oljeservicebolaget Beerenberg

Publicerat

den

Börsveckan ger en köprekommendation till Beerenberg-aktien som noterades på Euronext Growth Oslo i slutet av förra året. Beerenberg är ett norskt servicebolag inom olje- och gassektorn med låg värdering och hög utdelning. Bolaget erbjuder olika tjänster för olje- och gasfält samt andra tekniska produkter och service för krävande miljöer.

Historiken är inte den bästa, där fjolårets omsättning på 2 343 miljoner NOK faktiskt är snäppet lägre än 2015. Sedan 2019, när en stor återhämtning skedde, har tillväxten inte varit högre än en dryg procentenhet årligen. Bolaget fokuserar på service och har stabila kundrelationer, vilket bidrar till en stadig kassaflödesgenerering.

Trots en nedgång i orderingången förväntas Beerenberg ha hygglig tillväxt de kommande åren med förbättringar i lönsamheten. Även om marknaden är osäker på lång sikt, kan bolaget använda sina kassaflöden för att diversifiera sig mot andra hållbara sektorer.

Beerenberg får anses vara ett stabilt bolag med goda framtidsutsikter, trots att det inte förväntas ha höga multiplar. Deras strategi att använda stabila kassaflöden för att diversifiera sig mot hållbara sektorer kan vara långsiktigt lovande. I bokslutsrapporten för 2023 ökade omsättningen med 5 procent till 2 343 miljoner NOK, och rörelsemarginalen förbättrades till 5,6 procent.

Fortsätt läsa

Populära