Följ oss

Nyheter

Ett skäl till att investera i prospekteringsbolag

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Det bästa skälet till att investera i ett prospekteringsbolag är hävstången. Det är inte helt ovanligt att prospekteringsföretag, så kallade juniors, levererar en kursuppgång om 10 gånger eller mer till sina aktieägare på kort tid om ett betydande fynd görs. Betänk följande:

Inom gruvvärlden är det ingen hemlighet att majoriteten av de ekonomiska utvinningsbara mineralfyndigheterna hittas av junior-gruvbolagen eller fristående malmletare. Det finns flera orsaker till detta. De som är verksamma inom prospekteringsföretagen är inte några långsamma byråkrater vilket ibland förekommer i större, mer etablerade företag som bedriver fullskalig utvinning. Detta gör att prospekteringsföretagen snabbt kan komma att fatta beslut, både i styrelserummet som ute på fältet.

Så kallade seniorer har i allmänhet en annan roll, nämligen att finansiera och ta de fyndigheter som prospekteringsföretagen upptäckt och utvecklat dem till produktion. Det viktigaste skälet är emellertid att de flesta prospekterare tenderar att vara hungriga och entreprenörer, vilket är en betydande orsak till att dessa upptäcker fyndigheter eftersom de har talang, motivation och engagemang i sin ledningsgrupp. Prospektering tenderar därför att vara en kreativ verksamhet.

Det sägs ofta att om en prospekteringsgeolog hittar en gruva så kommer han att hitta andra. Det är ett välkänt faktum att färre än var tjugonde geolog kommer att kunna ta åt sig äran av att ha hittat en fyndighet som går till produktion och gruvdrift. De få utvalda geologer och malmletare som finner dessa verkar ha ett sjätte sinne för att lyckas med detta. Det sägs också att dessa geologer sällan passar in i en traditionell företagskultur eftersom de föredrar att vara ute på fältet istället för att sitta bakom ett skrivbord och titta på en datorskärm eller tala i telefon. Det sägs ofta att medan de flesta geologer har ett fast grepp om mineralprospektering så kan de inte ta sina fynd vidare till nästa steg när de väl fått Moder Jord att avslöja sina hemligheter.

Ofta drivs prospekteringsföretag av personer som med framgång har arbetat för större bolag och andra prospekteringsföretag. Frågan är varför någon vill bli chef för ett prospekteringsföretag, som sällan har några intäkter eller kan erbjuda en anständig om ens någon lön. Svaret finns i de potentiellt stora belöningarna som finns om och när en upptäckt görs, vilket lockar de allra största talangerna. Det är således så att dessa hellre arbetar för att kunna ta del av en betydande värdeökning än för en hög lön som är den belöning som de hade fått om de gjort motsvarande upptäckt på ett stort producerande bolag, där en framgångsrik prospekteringsgeolog som gjort ett betydande fynd får en klapp på ryggen och en bonus, om de har tur.

Som en del av ett prospekteringsföretag kan geologen, som ofta är stor delägare i bolaget, komma att ta del av en stor del av den värdeökning som uppkommer som en följd av den upptäckt de har gör. I en gruvakties livscykel är det under prospekteringsfasen som den största uppgången och hävstången kan komma att ske i aktien.

Under de senaste åren har mycket litet av storföretagens pengar använts för att söka efter nya fyndigheter. Prospekteringsutgifterna minskade drastiskt under åren mellan 1997 och 2001 när gruvbranschens bottnade. Därefter har vi sett en formidabel bull market inom bas- och ädelmetallmarknaderna. Prospekteringsbudgetarna har ökat eftersom sökandet efter nya fyndigheter prioriteras då de stora bolagen behöver fylla på sina reserver. Med detta förnyade intresse för prospektering så har intresset för prospekteringsföretag ökat på kapitalmarknaderna samtidigt som spotpriserna fortsatt att öka, något som kan komma att leda till en exponentiell ökning av aktiekurserna i prospekteringsföretagen.

[quote]In the mining world, the majority of Gold deposits are found by junior mining companies. They provide better leverage and potential for long term investors.[/quote]

Richard Russell, en framstående författare när det gäller gruvdrift och råvaruinvesteringar, har sagt om den pågående ädelmarknaden:

[quote]Jag tror att förmögenheter kommer att göras under de kommande åren av dem som nu bygger upp stora positioner i guld och prospekteringsaktier. Dessa trender tenderar att pågå längre än vad någon tror att möjligt. Guldet befinner sig nu i en bull market. Jag tror att guld (och mycket sannolikt också silver) kommer att skapa stora förmögenheter för dem som tar stora positioner i ädla metaller…[/quote]

Stor hävstång

De stigande mineralpriserna har inte bara gjort att sektorn har fått betydligt större fokus från placerarna, samt lett till att än mer kapital allokerats för prospektering vilket ökar sannolikheterna för att finna nya fyndigheter. Detta ökar också värdet av nya potentiella fyndigheter genom hävstångseffekter eftersom värdet av mineralfyndigheter mäts i nuvärdet av framtida kassaflöden.

Säg att ett bolag finner en deponi om en miljon troy ounces, och att de tekniska studierna antyder att det går att bryta dessa under en period om tio år, till en kostnad om mycket låga 250 USD per troy ounce inklusive kapitalkostnader. I exemplet antar vi att guldpriset som bolaget räknar med att det kan sälja sitt guld för är 350 USD per troy ounce, vilket är ett osannolikt lågt pris det med. Med antagande om en diskonteringsränta om tio (10) procent över tio år ger detta ett värde på fyndigheten om cirka 70 MUSD. Ökar guldpriset med 15 procent, till 400 USD per troy ounce så kommer samma guld att öka i värde till 100 MUSD, en värdeökning om nästan 50 procent. Hävstången i prospekteringsbolaget versus den underliggande råvaran är över 300 procent i detta fall.

[quote]Investors interested in Gold may also want to consider investments in Gold producing companies.[/quote]

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Det finns flera olika alternativ till att förvärva guld i fysisk form. Den som har valt att investera i guld bör även se över vilka möjligheter som finns när det gäller bolag i denna sektor, det kan till exempel vara intressant att titta närmare på investeringar i guldproducerande företag antingen som ett alternativ till eller tillsammans med någon ädelmetallinvestering.

För ett par år sedan kom placerarnas syn på ädelmetaller att förbättras, något som resulterade i en ökad tillgång på riskkapital som kom såväl stora producerande företag som prospekteringsbolag tillgodo. Åsikten var att eftersom den långsiktiga trenden är att guldpriset skulle upp så skulle även efterfrågan på guldaktier komma att öka, något som gjorde att många investerare valde att investera i prospekteringsbolagen. Bland de aktier som prefererades fanns guldbolag med en skuldfri balansräkning och ohedgad produktion som kunde dra fördel av kommande prisstegringar och stora reserver som kan brytas under lång tid framåt. Sedan dess har marknaden krävt en högre riskpremie för denna typ av bolag men det finns fortfarande många placerare som anser att dessa mindre företags aktier kommer att fortsätta att spegla guldets framtida kursutveckling men till en lägre risk än den som är hänförlig till investeringar i fysiska ädelmetaller eller på terminsmarknaderna.

Samtidigt som guldpriset fortsätter att stiga pågår jakten efter de prospekteringsföretag som fortfarande befinner sig i en tidig tillväxtfas. Konkurrensen finns och inte bara från andra investerare, utan även från de större producerande företagen som på senare tid köpt upp allt fler mindre prospekteringsföretag med bevisade reserver. Eftersom flera av dessa förvärv skett med hjälp av egna aktier bör även investeringar i producerande gruvföretag vara ett alternativ för den som föredrar ädelmetaller, i alla fall om det är frågan om företag som nyligen har förvärvat stora bevisade reserver. Med förväntan om en aggressiv avkastning, måste emellertid en stor uppmärksamhet ägnas åt de tekniska faktorerna: avkastning, testresultat, reserver och driftkostnaderna. Ännu så länge föredrar vi därför prospekteringsföretagen eftersom vi gör bedömningen att det är här det kommer att gå att tjäna större pengar.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära