Nyheter
Vad hände med guldet hos den etiopiska centralbanken?

Under 2008 rapporterade BBC att guldtackor för miljontals dollar hos centralbanken i Etiopien visade sig vara falska. Vad som skulle ha varit massivt guld visade sig inte vara något annat än förgyllt stål. Det hela uppdagades när den etiopiska centralbanken försökte sälja delar av sitt guld till Sydafrika som upptäckte att vikterna inte stämde och skickade tillbaka tackorna.
Det är faktiskt en ganska spännande historia, och den förtjänar att berättas av två skäl. Dels för att det var en betydande institution som en centralbank som blev lurad, dels för att de som utfört denna kupp hade använt sig av så pass dåliga kopior.
Utan att vara experter på guld eller förfalskningar av denna ädelmetall så kan vi konstatera att problemet med att förfalska guldtackor av god kvalité ligger i guldets höga täthet. Guld har en densitet som är nästan dubbelt så hög som den för bly och det är två och en halv gånger tätare än vad stål är. Vanligen noteras detta inte eftersom de flesta av oss endast hanterar guldringar och andra föremål med en lägre vikt. Den som däremot lyft en större guldtacka vet med en gång om den är falsk eller inte. Standardvikten för de guldtackor som används i handeln bankerna emellan, mer känd som London Good Delivery Bar, är 400 troy ounce, eller 12,5 kilogram trots att den inte är större än en pocketbok. En tacka av stål skulle endast väga 6,12 kilogram.
Enligt BBC och andra medier så arresterades en hel del personer i samband med detta, allt från de människor som sålde guldet till Etiopiens centralbank, banktjänstemän och de kemister som varit ansvarig för att testa och skriva ett äkthetsintyg på guldet.
Alla som har hållit i en äkta guldtacka av större kvantitet vet att det märks på en gång om det är något som är fel med vikten, det behövs inga tester för detta. Även en gaffeltrucksoperatör märker det på en gång då han skall lyfta en pall med sådana tackor eftersom han direkt märker att den kraft som hans maskin måste addera är lägre än vad som borde krävas. Det spekuleras därför i att den eller de som gjorde detta har bytt ut dessa under förvaringen genom att varje dag ta med sig en falsk guldtacka och byta ut den mot en riktig som sedan togs ut ur valvet.
Hur tillverka en falsk guldtacka som klarar viktkravet?
En mer intressant fråga är, hur tillverka en falsk guldtacka som i alla fall passerar vikttestet? Det finns mycket få metaller som har en så hög täthet som guld, och med endast två undantag är världsmarknadspriset på guld lägre eller i alla fall i nivå med dessa metaller.
Det första undantaget är utarmat uran, vilket är billigt om du är en regering, men svårt för vanliga individer att köpa. Det är också radioaktivt, vilket kan vara lite av ett problem.
Det andra undantaget är en riktig vinnare: volfram, också känt som tungsten. Volfram är betydligt billigare än guld (kanske 30 USD per pound). Anmärkningsvärt nog har denna metall samma densitet som guld, (volfram: 19.250 kg per kubikmeter vs guld: 19.300 kg per kubikmeter). De största skillnaderna är att den har fel färg och är betydligt hårdare än guld. Rent guld är ganska mjukt.
En högkvalitativ förfalskad guldtacka skall ha färg, hårdhet, densitet, kemiska och nukleära egenskaper som överensstämmer med guld. För att göra detta så går det att börja med wolfram-tacka som är 1/8-dels tum mindre i dimension än en guldtacka som sedan förses med ett lager rent guld om 1/16 tum. En sådan tacka skulle ha rätt vikt, den skulle ha ljud som påminner om guldets, det skulle uppfylla de kemiska kraven som ställs i ett test av guld och antagligen också passera en röntgenfluorescens scanning då 1/16 tumslagret av rent guld skulle vara tillräckligt för att stoppa röntgenstrålar från att känna av någon volfram. Det krävs att man borrar i tackan för att upptäcka att den är falsk såvida inte en extremt omfattande analys görs av dem, till exempel med en mer kraftfull röntgen, en neutronaktiveringsanalys eller något liknande. Om detta vore ett vanligt förekommande problem så skulle det – eller kanske redan finns – tester som kan kontrollera detta.
En sådan högkvalitativ falsk London Good Delivery-tacka skulle kosta ungefär $ 50.000 till att producera eftersom den har en hel del äkta guld i sig, men du skulle ändå göra en fin vinst med tanke på att en riktig tacka är värd närmare 4,5 Mkr. Det finns bara ett problem.
Att tillverka tackor av wolfram kan bli ett problem då ren wolfram vanligen förekommer i pulverform, och har den allra högsta smältpunkten av alla metaller, cirka 3.422 grader Celsius. Det kan bli litet av ett problem att hitta en ugn som kan smälta detta, än hälla över den i formar för att gjuta dessa tackor.
Nyheter
Ökat intresse för oljeterminer i Mellanöstern

Dubai Mercantile Exchange (DME), den främsta internationella energiterminsbörsen i Mellanöstern, noterade en ökning med 18 procent i fysiska leveranser jämfört med föregående år, tillsammans med en femtonprocentig ökning av handelsvolymer, under första halvåret 2023, jämfört med samma period förra året.
DME Oman-kontraktet fortsatte att attrahera ett brett spektrum av deltagare från hela världen, vilket understryker dess status som det främsta råoljeriktmärket i East of Suez-marknaden. DME Omans frontmånadshandelsvolymer har ökat från 361 miljoner fat under de första sex månaderna 2022 till 415 miljoner fat för samma period 2023. Den fysiska leveransvolymen nådde 106 miljoner fat från mars till augusti 2023 jämfört med 90 miljoner fat för samma period 2022.
Nyheter
Kan oljepriset nå 100 dollar per fat?

Det internationella råoljepriset har stigit med mer än 10 procent efter att oljeproducenterna Saudiarabien och Ryssland förlängt sina frivilliga produktionsminskningar på sammanlagt 1,3 miljoner fat per dag (bpd) till slutet av året.
Priset på Brent-terminer steg till på 94,63 dollar under veckan som slutade den 15 september, det högsta sedan november 2022. Oljepriset är också på väg mot sin största kvartalsvisa ökning sedan Rysslands invasion av Ukraina under första kvartalet 2022, enligt nyhetsbyrån Reuters.
Olja förväntas handlas högre och kan nå över 95 dollar, men marknadsanalytiker tror att priser som över 100 dollar är tveksamma. ”Marknaderna fruktar att denna trend kan stimulera till en ytterligare avkylning i den amerikanska ekonomin, vilket potentiellt kan minska efterfrågan på råolja”, säger mäklarföretaget Motilal Oswal.
USAs bränsleefterfrågan förväntas också svalna under de kommande månaderna, med slutet av den resetunga sommarsäsongen.
Tidigare den här månaden förlängde oljeproducenterna Saudiarabien och Ryssland sina frivilliga oljeproduktionsminskningar på sammanlagt 1,3 miljoner fat per dag (bpd) till slutet av december 2023. Dessa är ovanpå aprilsänkningarna som överenskommits av OPEC och dess allierade (OPEC+) som löper till slutet av 2024.
Även efter att ha tvivlat på oljepriser över 100 dollar, utesluter mäklarhus och marknadsanalytiker fortfarande inte möjligheten. ”Varje överraskande nedskärning av OPEC+ igen kan ge ytterligare positiv fart och pressa priserna högre över 100 dollar” sade den indiska råvarumäklaren Motilal Oswal.
Nyheter
Oljejättar drar sig ur prospekteringsprojekt i Mexiko

Oljejättarna Chevron och Repsol har slutat prospektera vid två offshoreblock i Mexikos territorialvatten eftersom tidigt arbete antydde att det inte finns tillräckligt med resurser för motivera en fortsatt prospektering av dessa offshoreblock.
De två företagen hade vunnit rättigheterna att utforska blocken vid ett anbud under Mexikos tidigare administration, rapporterade Reuters.
Chevron sade till den mexikanska energiregulatorn att dess arbete vid djupvattenblocket i delstaten Tabasco inte hade gett några lovande resultat. Repsol har aldrig genomfört något meningsfullt prospekteringsarbete vid det grundvattenblock som företaget hade vunnit, enligt den mexikanska kolvätekommissionen – branschtillsynsmyndigheten.
De två företagen är bara de senaste i en lista över utländska oljebolag som vunnit prospekteringsrättigheter och nu återlämnar dem, noterade Reuters i sin rapport. Listan inkluderar BP, Shell och TotalEnergies. Vissa företag har returnerat mer än ett block till den mexikanska staten.
Pena-Nieto-regeringen hade stora ambitioner om Mexikos oljeindustri och lutade sig hårt mot utländska supermajors för att gå i spetsen för en ökning av produktionen. Antalet faktiska upptäckter har emellertid varit mindre än vad den mexikanska regeringen och de utländska prospektörerna hoppats på.
En av dessa upptäckter går emellertid framåt. Trionfältet upptäcktes 2012 och fick nyligen ett sista klartecken från sina majoritetsaktieägare, Australiens Woodside Energy. Woodside äger 60 procent av Trionfältet, medan de återstående 40 procent ägs av Mexikos statliga oljebolag, Pemex. Pemex gick med Woodside in i projektet fem år efter upptäckten eftersom Woodside saknade resurser att utveckla Trion på egen hand.
Woodside förväntar sig en hög avkastning med en kort återbetalningstid på fyra år vid ett budgeterat oljepris om 70 dollar. De reserver som projektet kommer att utnyttja uppskattats till 479 miljoner fat oljeekvivalenter i olja och gas
Woodsides andel uppgår till 287 miljoner fat oljeekvivalenter. Enligt Pemex uppskattningar är Trions bruttoutvinningsbara reserver 485 miljoner fat oljeekvivalenter.
-
Nyheter2 veckor sedan
Africa Oil har fokus på offshore-tillgångar i Nigeria
-
Nyheter3 veckor sedan
EnQuest ska avnotera sina aktier från Nasdaq Stockholm
-
Nyheter3 veckor sedan
Kyawthuite – världens mest sällsynta mineral
-
Nyheter4 veckor sedan
Det svenska fusionsföretaget Novatron Fusion Group får ytterligare kraft med ny investering
-
Nyheter3 veckor sedan
Sveriges största elektrolysanläggning invigs idag
-
Nyheter4 veckor sedan
Kraftigt prisfall på el i höst
-
Nyheter4 veckor sedan
Det finns tillräckligt med koppar
-
Nyheter2 veckor sedan
Tre bra aktier inom olja och gas