Nyheter
Vad är sanningen om Ukraina-Kina-avtalet?

I början av veckan skrev vi om att Kina ingår ett massivt jordbruksavtal med Ukraina, där Kina skulle hyra 5 % av Ukrainas yta. Artikeln fick stor uppmärksamhet i Sverige samt Norge. Internationella medier som också refererade till artikeln i South China Morning Post fick enorm uppmärksamhet för sina artiklar.
Precis som vi förutspådde så blev känslorna starka kring avtalet. Det ukrainska företaget KSG Agro verkar ha tagits på sängen av uppståndelsen och gick ut och förnekade uppgifterna (se nedan). Det har i media även pratats om en felöversättningen gjord av den kinesiska tidningen. KSG Agro bekräftar dock att de ingått ett avtal, men att det ska gälla konstbevattning av 3000 hektar, inte om att hyra ut 3.000.000 hektar land.
En felöversättning känns helt uteslutet. Artikeln var väldigt detaljerad. Det går inte att få ett avtal om samarbete av viss konstbevattning, till ett avtal om att hyra 3.000.000 hektar och en helt lista av konkreta samarbeten. Vidare skriver KSG Agro att de inte ska sälja mark, vilket de säger att de inte har laglig rätt till. Det har dock bara pratats om att hyra ut mark, varför då förneka en försäljning?
Vi kan även konstatera att det i september förra året rapporterades att Ukraina skulle ingå ett ovanligt låneavtal med Kina. Ukraina skulle låna 3 miljarder dollar av Kina i utbyte mot spannmål.
Det är möjligt att det någonstans blev fel med faktainsamlingen hos South China Morning Post. Men det är helt klart att Kina vill säkra leveranser av jordbruksråvaror från Ukraina och det är klart att Kina och Ukraina samarbetar på högsta nivå, med mångmiljardbelopp. Det kommer nog att visa sig över tid att artikeln i det stora hela var rätt. Det är bara för politiskt känsligt, både nationellt och internationellt, att Kina lägger vantarna på stora delar av matproduktionen i “Europas kornbod”.
Refutation of information
The news published in the media about a Xinjiang corporation and KSG Agro does not reflect the reality.
On 31 May 2013, KSG Agro signed a letter of intent with Xinjiang Production and Construction Corps, China National Corporation for Overseas Economic Cooperation and China-Ukraine International Engineering Cooperation Association Limited.
The letter of intent discusses the issue of cooperation between the Chinese corporations and KSG Agro in areas of business interest for the agricultural holding, in particular, in the areas of efficiency improvements, the installation of drip irrigation systems and the application of modern agricultural technologies.
In July and August, a group of Chinese specialists visited Ukraine. Official meetings were held in the Dnipropetrovsk Regional State Administration and the local government of Crimea. There was ample media coverage of the results of these meetings and possibilities of cooperation.
At the moment, KSG Agro and its Chinese partners are working on a contract for cooperation in the execution of a project aimed at the installation of drip irrigation systems over an area of 3,000 hectares in 2014. The Chinese party is interested in investing in and delivering equipment for the drip irrigation systems. This is just the first stage of a project that may in the future gradually expand to cover more areas covered by the drip irrigation systems as well as the first stage of cooperation in the area of application of modern technologies in crop production, vegetable growing and pig farming.
KSG Agro does not intend or have any right to sell land to foreigners, including the Chinese.
Press services of KSG Agro S.A.
Nyheter
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier

Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals, gästar EFN för ett samtal om råvarorna som behövs för den gröna omställningen. Han tar bland annat upp koppar, kobolt och volfram.
Samtalet kommer sedan även in på att imorgon tisdag är en mycket spännande dag då EU ska presentera rekommendationer inom Critical Raw Materials Act (CRMA) vilket ska göra att det kommer att gå snabbare och bli enklare att öppna gruvor inom EU för att få igång produktionen av kritiska råvaror.
Nyheter
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.
– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.
Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle
Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.
– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.
700 timmar med negativa elpriser skapar problem
Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.
År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.
Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.
Nyheter
SGU vill att uranförbudet upphävs

Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.
Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.
Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.
– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.
SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.
– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.
SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
-
Nyheter4 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Nyheter4 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter4 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Nyheter2 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Nyheter4 veckor sedan
De största inflödena till guld-ETF:er sedan 2022