Följ oss

Nyheter

Vad är sanningen om Ukraina-Kina-avtalet?

Publicerat

den

Jordbruksföretaget KSG Agro i Ukraina

Jordbruksföretaget KSG Agro i UkrainaI början av veckan skrev vi om att Kina ingår ett massivt jordbruksavtal med Ukraina, där Kina skulle hyra 5 % av Ukrainas yta. Artikeln fick stor uppmärksamhet i Sverige samt Norge. Internationella medier som också refererade till artikeln i South China Morning Post fick enorm uppmärksamhet för sina artiklar.

Precis som vi förutspådde så blev känslorna starka kring avtalet. Det ukrainska företaget KSG Agro verkar ha tagits på sängen av uppståndelsen och gick ut och förnekade uppgifterna (se nedan). Det har i media även pratats om en felöversättningen gjord av den kinesiska tidningen. KSG Agro bekräftar dock att de ingått ett avtal, men att det ska gälla konstbevattning av 3000 hektar, inte om att hyra ut 3.000.000 hektar land.

En felöversättning känns helt uteslutet. Artikeln var väldigt detaljerad. Det går inte att få ett avtal om samarbete av viss konstbevattning, till ett avtal om att hyra 3.000.000 hektar och en helt lista av konkreta samarbeten. Vidare skriver KSG Agro att de inte ska sälja mark, vilket de säger att de inte har laglig rätt till. Det har dock bara pratats om att hyra ut mark, varför då förneka en försäljning?

Vi kan även konstatera att det i september förra året rapporterades att Ukraina skulle ingå ett ovanligt låneavtal med Kina. Ukraina skulle låna 3 miljarder dollar av Kina i utbyte mot spannmål.

Det är möjligt att det någonstans blev fel med faktainsamlingen hos South China Morning Post. Men det är helt klart att Kina vill säkra leveranser av jordbruksråvaror från Ukraina och det är klart att Kina och Ukraina samarbetar på högsta nivå, med mångmiljardbelopp. Det kommer nog att visa sig över tid att artikeln i det stora hela var rätt. Det är bara för politiskt känsligt, både nationellt och internationellt, att Kina lägger vantarna på stora delar av matproduktionen i “Europas kornbod”.

 

Refutation of information

The news published in the media about a Xinjiang corporation and KSG Agro does not reflect the reality.

On 31 May 2013, KSG Agro signed a letter of intent with Xinjiang Production and Construction Corps, China National Corporation for Overseas Economic Cooperation and China-Ukraine International Engineering Cooperation Association Limited.

The letter of intent discusses the issue of cooperation between the Chinese corporations and KSG Agro in areas of business interest for the agricultural holding, in particular, in the areas of efficiency improvements, the installation of drip irrigation systems and the application of modern agricultural technologies.

In July and August, a group of Chinese specialists visited Ukraine. Official meetings were held in the Dnipropetrovsk Regional State Administration and the local government of Crimea. There was ample media coverage of the results of these meetings and possibilities of cooperation.

At the moment, KSG Agro and its Chinese partners are working on a contract for cooperation in the execution of a project aimed at the installation of drip irrigation systems over an area of 3,000 hectares in 2014. The Chinese party is interested in investing in and delivering equipment for the drip irrigation systems. This is just the first stage of a project that may in the future gradually expand to cover more areas covered by the drip irrigation systems as well as the first stage of cooperation in the area of application of modern technologies in crop production, vegetable growing and pig farming.

KSG Agro does not intend or have any right to sell land to foreigners, including the Chinese.

Press services of KSG Agro S.A.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*
Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Under 2025 byggde Kina klart 78 GW ny kolkraft

Publicerat

den

Kol i Kina

Kina satsade tidigare på att ersätta fossil energi med sol- och vindkraft. Men när elnäten under 2021 och 2022 började haverera på grund av det så inledde landet en ny storskalig satsning på kolkraft. En enorm infrastruktur för kolkraft började byggas och nu har landet verkligen fått upp farten på att bygga nya kolkraftverk. Över 50 stycken kolkraftverk på 1 GW vardera har under 2025 tagits i bruk med en total kapacitet på 78 GW. Det kan jämföras med att hela EU:s totala installerade kapacitet av kolkraft är 70-100 GW.

78 GW under 2025 är dock bara början. Enbart under 2025 beställde Kina mer kolkraft än det kolälskande landet Indien har gjort under ett helt årtionde. 83 GW kolkraftverk började under 2025 att byggas i Kina.

Den enorma utbyggnaden av kolkraft är väldigt positivt för sol- och vindkraftsbranschen. Ju mer kolkraft som byggs desto mer sol- och vindkraft kan elnätet hantera.

Fortsätt läsa

Nyheter

Samtal om den senaste tidens råvarurörelser

Publicerat

den

Guld- och silvertackor

Det har varit dramatiska prisrörelser i flera råvaror de senaste dagarna, där bland annat silver som mest tappade 30 procent under fredagen. Spekulationshandlaren Henrik Ekenberg och mineralexperten Anton Löf ger sin syn på händelserna.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kall och nederbördsfattig månad driver upp elpriset

Publicerat

den

Elpriserna i Sverige steg kraftigt i januari när flera prispåverkande faktorer sammanföll. Det kyliga vädret har ökat elanvändningen, samtidigt som både vind och nederbörd i områden med kraftproduktion varit ovanligt lågt. Den hydrologiska balansen som i december visade ett överskott har snabbt gått över i ett tydligt underskott.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Januaripriserna på den nordiska elbörsen Nord Pool (utan påslag och exklusive moms) blev 108,45 öre/kWh i elområde 3, (södra Mellansverige). Senast elpriset var på samma nivå var 2022. I norra Sverige, elområde 1, blev elpriset 93,91 öre/kWh.  

– De senaste åren har elpriserna i norra Sverige som regel varit betydligt lägre. Men vid årsskiftet slog kylan till och elpriset blev ungefär jämnhögt i hela Sverige. Vädret har varit den klart största faktorn som drivit upp elpriset. Lägre temperaturer ökar elanvändningen samtidigt som det är mindre vind och nederbörd, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Sedan början av januari ligger ett stabilt högtryck över Norden som innebär att det varit 80 procent mindre nederbörd, svaga vindar och kallt. Det påverkar den hydrologiska balansen som mäter det lagrade vatteninnehållet i magasin, snölager och markvatten. På kort tid har balansen gått från ett överskott till ett underskott. Vattenmagasinnivåerna är lägre sedan december men ligger på normala nivåer i Sverige. Kärnkraften producerar på 100 procent av installerad effekt vilket stabiliserar elsystemet.

Gaspriserna i Europa har stigit med cirka 25 procent på grund av kylan som lett till lägre lagernivåer. Det finns en oro för prisutvecklingen av flytande naturgas (LNG). Även priset på olja och koldioxid har ökat vilket innebär att det är dyrare med fossil elproduktion.

MedelspotprisJanuari 2025Januari 2026
Elområde 1, Norra Sverige     23,76 öre/kWh    93,91 öre/kWh  
Elområde 2, Norra Mellansverige     24,31 öre/kWh    94,16 öre/kWh  
Elområde 3, Södra Mellansverige     63,44 öre/kWh    108,45 öre/kWh  
Elområde 4, Södra Sverige     76,11 öre/kWh    112,99 öre/kWh
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära