Nyheter
Tre orsaker som talar för ett stigande guldpris


Guldet handlas inte längre på sin årshögsta nivå, men guldpriset har ändå stigit med imponerande 15 procent sedan årets början. Detta gör att 2019 kan komma att bli det bästa året för guldet sedan 2010, när guldpriset steg med strax under 30 procent. Finns det mer att hämta efter denna uppgång? Vi har talat med guldhandlare och analytiker, de anger tre orsaker som talar för ett stigande guldpris.
1. Den amerikanska inflationen tar fart
När Donald Trump tillträdde som amerikansk president i januari 2017 spådde många analytiker att konsumentpriserna skulle stiga som en följd av hans protektionistiska polices och skepticism till frihandeln. Trots ett par mindre händelser har den amerikanska inflationen emellertid varit stabil, även efter det att handelskriget med dess kraftfulla tullar bröt ut.
Det kan dock komma att ändras om inflationen i augusti är en indikation. Konsumentpriserna ”som exkluderar flyktiga livsmedels- och energipriser” steg till den högsta nivån på elva år, till 2,4 procent tillväxt från år till år. Inte sedan september 2008 har priserna expanderat så snabbt.
Observera också: augusti var den månad som USA rapporterade den största månatliga ökningen av kostnaderna för sjukvård sedan 2016 samt rekordhöjningar i sjukförsäkringspriserna.
I dessa siffror är inte effekterna av de 15 tullarna på 112 miljarder dollar på kinesiska varor som USA införde den 1 september inkluderade.
Historiskt sett har en snabbt ökande inflation varit positiv för guldpriset. Det beror på att inflationen till sin natur förstör köpkraft, och för att begränsa dessa förluster har investerare traditionellt vänt sig till både den gula metallen och aktier i guldproducerande företag.
2. Negativa räntor i USA?
I dag handlas så mycket som 17 biljoner dollar i olika typer av skuldförbindelser till negativa räntor. Detta har bidragit till att guldpriset nått all-time-high-noteringar i lokal valuta i till exempel Kanada, Australien, Japan och Storbritannien.
Till dagens datum har vi inte sett negativa räntor i USA, i alla fall inte i nominella termer. Det kan emellertid vara en tidsfråga innan vi kommer att se detta, speciellt om Trump får som han vill. Federal Reserve har varit under enormt tryck för att sänka räntorna till en nivå som i Trumps ögon är mer konkurrenskraftig med de i Europa, Japan och på andra håll.
”Federal Reserve borde sänka våra räntor till NOLL, eller mindre, och vi bör sedan börja refinansiera vår skuld,” tweetade Trump den 11 september. ”USA bör alltid betala den lägsta räntan.”
Många tror emellertid att den amerikanska dollarn och amerikanska statsobligationer skulle förlora sin status som safe haven om USA får negativa räntor. Detta skulle emellertid gynna guldet då mycket kapital sannolikt skulle söka sig till denna ädelmetall.
3. Geopolitiska och ekonomiska risker ökar efterfrågan på en safe haven
Det finns ett antal geopolitiska och ekonomiska risker just nu som har utlöst skräckhandel i guld. Den ekonomiska tillväxten avtar världen över till följd av handelsspänningar. Globala fabriker, mätt av JP Morgan Global Manufacturing PMI, har befunnit sig i kontraktionsläge i två raka månader från och med augusti 2019.
Investerare i Storbritannien och på andra håll har vänt sig till guld när fristen för Brexit närmar sig. Eftersom det ser mer och mer troligt ut att Storbritannien kommer att lämna Europeiska unionen (EU) utan en överenskommelse, steg priset på guld i sterling pund till 1 282 GBP den 3 september 2019, en ökning med mer än 27 procent för innevarande år.
Andra geopolitiska problem, inklusive oro i Hong Kong och attacken mot Saudiarabiens oljeanläggningar, har bidragit till att stödja efterfrågan på guld.
Sådan oro hjälper också till att förklara varför globala centralbanker har varit nettoköpare av guld sedan 2010. Den nederländska centralbanken förklarade nyligen varför den fortsätter att äga guld.
”Aktier, obligationer och andra värdepapper är inte utan risk och priserna kan sjunka … Om systemet kollapsar kan guldlagren fungera som en grund för att bygga upp det igen. Guld förstärker historiskt förtroendet för centralbankens balansräkning och skapar en känsla av säkerhet. ”
Nyheter
USA ska införa 50 procent tull på koppar

USA:s president Donald Trump har precis meddelat att landet ska införa en tull på 50 procent på basmetallen koppar. Priset på råvarubörsen i USA stiger omgående med 10 procent.
USA har viss inhemsk produktion av koppar, men den inhemska efterfrågan överstiger produktionen. Därför måste landet importera koppar för att täcka behovet, särskilt för användning inom elnät, elektronik, byggindustri och fordonssektorn. De största exportörerna till USA är Chile, Kanada, Mexiko och Peru.
När tullar av denna typ införs uppstår prisskillnader i världen. Handlar man koppar på börsen är det därför viktigt att veta vilken börs man handlar på eller om man använder certifikat så är det viktigt att veta vilka underliggande värdepapper de följer.
Sedan är det som alltid med Trump, begreppet är som bekant TACO, Trump Always Chickens Out. Man ska alltså inte ta några definitiva stora beslut baserat på vad han säger. Saker och ting kan ändra sig från dag till dag.
Nyheter
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.
Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.
Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.
Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.
Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.
Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.
Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.
Nyheter
Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Nyheter4 veckor sedan
Uppgången i oljepriset planade ut under helgen
-
Nyheter4 veckor sedan
Låga elpriser i sommar – men mellersta Sverige får en ökning
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Analys3 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Analys4 veckor sedan
Very relaxed at USD 75/b. Risk barometer will likely fluctuate to higher levels with Brent into the 80ies or higher coming 2-3 weeks
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering