Följ oss

Nyheter

Storproducent kan behöva importera bomull i framtiden

Publicerat

den

Bomull från storproducenten IndienIndien, världens näst största exportör av bomull kan inom loppet av tre eller fyra år tvingas till att behöva importera bomull för att klara av att möta de inhemska behoven. Det är bland annat minskade skördar och en ökad efterfrågan från Kina som gör att Indiens textilindustri nu förbereder sig på att behöva importera bomull i framtiden.

Trots en ökad åkerareal på vilken bomull odlas så avkastar de indiska åkrarna betydligt mindre än tidigare. De senaste siffrorna visar att de indiska åkrarna endast ger skördar om 475 kilogram, 38 procent under det globala genomsnittet, vilket bland annat beror på att en stor del av den indiska produktionen fortfarande plockas för hand till skillnad från andra ledande producenter som USA och Australien där maskiner används.

Utöver att de indiska bomullsproducenterna är utsatta för landbegränsningar, fluktuationer i priset och för klimatförändringar så möts de också av myndigheternas krav på att de skall övergå till att odla livsmedel istället för grödor som bomull, vilket är ett försök att möta den ökade efterfrågan på livsmedel hos den växande indiska befolkningen.

Indiens bomullsöverskott kommer att försvinna inom loppet av tre eller fyra år, vilket kommer att tvinga den indiska textilindustrin att vänja sig vid att importera dyr bomull från utlandet eller att gå över till konstfibrer. De analyser som Råvarumarknaden.se har tagit del av indikerar att Indien under 2012 kommer att nå en rekordproduktion om cirka 35 miljoner balar bomull om 170 kilogram styck, motsvarande en sammanlagd skörd om sex miljoner ton bomull för att därefter komma att minska.

Då de globala priserna har fallit under det senaste året kan detta avskräcka indiska bönder från att öka arealen av grödan, speciellt som allt mer bomull produceras av länder i Afrika samt Brasilien och Australien. En framtid med liknande utveckling kommer att leda till att Indien tvingas konkurrera på allvar med Kina, ett land som visserligen odlar egen bomull men är extremt beroende av att kunna importera denna gröda från världens största producent – USA. De två asiatiska länderna konsumerar tillsammans 60 procent av världens bomullsproduktion.

Bomull var förra årets vinnare på råvarumarknaden, vilket lockade tills stora spekulativa intressen till dess att priset nådde en topp under första kvartalet 2011. Sedan dess har ett ökat utbud och en högre konkurrens lett till att priserna svalnat.

Diagram över pris på bomull år 2010 - 2011

Prisutveckling på bomull - Oktober 2010 till september 2011

Kina är världens största exportör av färdiga textiler och hade under 2010 en global marknadsandel om 28,3 procent, eller 6,6 gånger den indiska marknadsandelen om 4,3 procent enligt data som kommer från indiska regeringskällor. Producenter i Indien och Kina exporterar, precis som företag i länder som Pakistan, Bangladesh och Vietnam textilier och kläder till Europa och den nordamerikanska marknaden. Blir Indien en nettoimportör av bomull så kommer dessa företag att tvingas vända sig till kinesiska handlare för att få tillgång till råvaror.

Under skördeåret 2010/2011 uppgick den kinesiska bomullskonsumtion till cirka 10 miljoner ton, vilket skall jämföras med en inhemsk produktion om cirka 6,6 miljoner ton. Precis som i Indien konkurrerar åkerarealen om livsmedelsproduktionen som får allt större statliga bidrag och stöd. De kinesiska myndigheterna har officiellt gått ut och sagt att de anser att Indien har en enorm potential att utveckla sin inhemska textilindustri i konkurrens med Kina. Den kinesiska efterfrågan på bomull beräknas stiga till 13 miljoner ton fram till och med 2015. Under sommaren 2011 sade det kinesiska jordbruksdepartementet att det var svårt att öka den kinesiska bomullsproduktionen ytterligare, speciellt i skenet av att förra årets skörd hade minskat med 6,9 procent, till 5,96 miljoner ton. Det finns inga officiellt uttalade mål för hur stor den kinesiska bomullsproduktionen skall vara 2015.

I Indien beräknas den inhemska textilindustrin behöva 7,02 miljoner ton bomull år 2019/2020, där efterfrågan bedöms öka som en följd av att allt fler människor väljer kläder av bomull istället för av polyester. Det råder således ingen tvekan om att det kommer att råda en ökad konkurrens om bomullen bland de asiatiska länderna något som kommer att leda till kraftiga prisfluktuationer på världsmarknaden.

Odling av bomull i IndienDå förra årets prisexplosion på de internationella bomullsmarknaderna ledde till att de indiska bönderna valde att plantera mer bomull ledde detta till att den indiska åkerarealen där bomull odlades kan ha stigit med upp till 15 procent. Problemet är att då priserna har fallit så kommer åkrarna inte att ha avkastat så pass mycket som prognosticerat, vilket kan komma att leda till att en större del av åkrarna istället används för livsmedelsproduktion. Det finns också en stor sannolikhet för att den indiska produktionen inte kommer att kunna möta efterfrågan ens om produktiviteten för bomull ökar. Således är det risk att vi kommer att få se en upprepning av det som hände 2002/2003, året då Indien senast tvingades importera bomull som en följd av alltför låga skördar.

Den indiska efterfrågan på bomull har ökat i takt med landets ekonomiska utveckling. Efterfrågan på bomull steg sammanlagt 25 procent under perioden 2005/2006 till 2010/2011, från 3,72 miljoner ton till 4,6 miljoner ton.

Under samma period steg den indiska produktionen med 31 procent, till 5,3 miljoner ton, något som framförallt beror på att den areal på vilken bomull odlas på har stigit med 26 procent, från 8,7 miljoner hektar under 2005/2006 till 11 miljoner hektar under innevarande år.

Ett ökat antal hektar innebär inte att produktionen med automatik ökar, och det märks i Indien, ett land där en illa underbyggd utbildning, frånvaron av bevattningsanläggningar, i kombination med bristen på kvalitet hos bomullsfröna är de huvudsakliga orsakerna till landets låga produktivitet.

Under året 2001/2002 (i Indien sås bomullen under oktober och skördas i september året efter) hade Indien 27 procent av all den globala åkermark där det odlades bomull, men produktionen uppgick endast till 12 procent av vad som skördades över hela världen vilket visar hur pass låg den indiska bomullsodlingens produktivitet är. Fram till 2007/2008 fördubblade Indien sina bomullsskördar, främst till en följd av användandet av bättre utsäde, men därefter har avkastningen fallit med 14 procent från rekordnivån 554 kilogram per hektar.

Ställs dessa siffror mot motsvarande i andra större bomullsproducerande länder blir effekten betydligt mer slående. I Australien ger den genomsnittliga bomullsodlingen en avkastning om 1.579 kilogram per hektar, i Brasilien är siffran 1.480 kilogram per hektar och i Kina 1.301 kilogram per hektar. Den främsta orsaken är att de manuella skördemetoderna som används i Indien gör att landets bönder endast kan så 12.000 frön per hektar medan det i vissa regioner i Kina är möjligt att så så mycket som 150.000 frön. I Australien är samma siffra cirka 85.000. Vidare är Indiens bomullsregioner utsatta för de årliga monsunerna och ett ökat antal sjukdomar, till exempel bomullspest, vilket drabbar grödorna negativt. Det är således det indiska klimatet och dess jordmån som är det största hotet mot en ökad produktivitet och av denna anledning kommer landets inhemska produktion av bomull alltid att vara lägre än det globala genomsnittet.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Stigande kakaopriser får bönderna i Latinamerika att byta gröda

Publicerat

den

Kakao i närbild

Produktionen av den kakao expanderar utanför det huvudsakliga odlingsområdet i Västafrika, eftersom bönder på platser som Brasilien, Ecuador och Colombia ser potential i grödan. Stigande kakaopriser får bönderna att byta gröda. Att allt mer kakao nu kommer odlas innebär att denna gröda kommer tillbaka till sitt ursprung eftersom det var i dessa länder som kakao först odlades. Prisuppgången till den högsta nivån på nästan 50 år stärker den trenden, vilket kan lindra den rådande låga utbudet på den globala kakaomarknaden. Det utgör också ett hot mot försörjningen för småbönder i Afrika eftersom nyligen planterade fruktträdgårdar som de i Sydamerika är mer produktiva, vilket minskar den totala produktionskostnaden.

När miljöhänsyn ökar globalt gör det faktum att kakao är en inhemsk art från Amazonas att plantera den i Sydamerika till en typ av återplantering av skog, medan inhemska skogar i Afrika raseras till öppna utrymmen för kakaoträdgårdar.

Brasilien, den främsta globala exportören av soja, majs, kaffe och socker, har sett kakaoplantager spridas över förstörda betesmarker i Amazonasregionen, såväl som på stora gårdar i det högutvecklade spannmålsbältet.

Landet var en gång näst störst efter Elfenbenskusten i kakaoproduktion, men en förödande svamp på 1980-talet känd som Witches’ Broom minskade produktionen kraftigt. Nästan fyra decennier senare återhämtar sig skördarna.

Brasiliens regering prognostisterar att produktionen kan växa till 300 000 ton år 2025 och till 400 000 ton år 2030, från cirka 200 000 ton för närvarande, vilket skulle göra landet från en nettoimportör till en exportör av råvaran.

I Ecuador har den årliga produktionen stigit till mellan 400 000 och 430 000 ton under 2022-2023 (okt-sept) från 287 000 ton för fem år sedan, enligt uppskattningar från Internationella kakaoorganisationen (ICCO) och Ecuadors exportgrupp Anecacao.

Ecuador har blivit den tredje största globala odlaren, efter Ghana som producerar cirka 750 000 ton. Toppodlaren är Elfenbenskusten med 2,2 miljoner ton.

Anecacao uppskattar att produktionen kan fortsätta att växa till så mycket som 800 000 ton år 2030.

Fortsätt läsa

Nyheter

Citigroup sticker ut hakan – tror Brentoljan sjunker till strax över 70 USD nästa år

Publicerat

den

Priset på Brentolja är 93 USD efter att ha sett en uppgång då OPEC+ under en längre tid har begränsat utbudet. Det har fått många, som ofta fäster sig vid att Kina börjar återhämta sig från sin ekonomiska nedgång, att prata om ett oljepris på 100 USD. Spekulanter är också till största del positionerade för ett högt och stigande oljepris.

Citigroup vågar dock sticka ut hakan och skriver i en analysuppdatering att man förväntar sig att Brentoljan sjunker tillbaka till strax över 70 USD under 2024. Banken förväntar sig att utbudet kommer att öka så att marknaden blir välförsedd. ”Högre priser på kort sikt kan skapa mer nedsida för priserna nästa år” skriver Ed Morse och övriga analytiker i teamet.

Fortsätt läsa

Nyheter

Den globala sockerbristen är på väg att lätta tack vare ett ökat utbud av majs

Publicerat

den

Sockerrör

Den sockerkris som drev sockerpriset till den högsta nivån på elva år ser ut att gå mot sitt slut. Orsaken är ett ökat utbud av majs, en gröda som vid första anblicken förefaller helt orelaterad till socker. Det har under senare tid kommit nyheter som visar att produktionen av majs ökar i Brasilien, vilket gör det mer lönsamt att använda denna gröda för att producera etanol. 

Fallande sockerpriser skulle vara en välkommen respit för konsumenter som kämpar mot den skenande matinflationen. 

Majs tar en större andel av etanolmarknaden i Brasilien, som näst efter USA är den största producenten av biobränsle. Etanol från majs kommer att stå för nästan en femtedel av all produktion av bränslet denna säsong, från att ha varit nästan noll för fem år sedan. År 2033 kan dess andel stiga till så mycket som en tredjedel av det totala utbudet, förutspår konsultföretaget Datagro.

En stigande majsproduktion i Brasilien möjliggör större vinster från etanol eftersom försäljningen av biprodukter som djurfoder till största delen täcker kostnaden för spannmålen. Sockerbruken däremot, ser krympande marginaler från etanol. Kostnaden för att tillverka etanol från majs var 16 procent lägre jämfört med att producera biobränsle från sockerrör under de senaste två åren, sa analytikerna på banken BTG Pactual i en rapport.

Efterfrågan på etanol har dock släpat efter eftersom förare föredragit den billigare bensinen. Priserna för biobränslet kan sjunka till så lågt som 65 till 68 procent av priset på bensin på lång sikt, enligt Willian Hernandes, en partner på konsultföretaget FG/A. Ett fall under 70 procent kommer enligt honom att övertyga fler förare att byta till etanol, men det kommer också att begränsa kvarnarnas vinster från att tillverka biobränslet.

Sockerindustrins djupa politiska band i Brasilien kan dock i slutändan bidra till att öka dess etanolmarginaler. President Lula da Silvas regering stöder ett lagförslag som kommer att öka andelen etanol som blandas med bensin.

Majsbaserad etanol står också inför vissa hinder. Bruk som använder majs förlitar sig mest på biomassa från flis som energikälla. Jus nu minskar virkesförsörjningen i Brasilien i takt med en växande massa- och pappersproduktion. Det kan innebära minskade incitament att odla majs till etanolförsörjning utöver vad som redan är planerat, säger Ana Zancaner, analytiker på Czapp, som ägs av råvaruhandlaren Czarnikow Group.

Men konsensus är att majsetanol kommer att se ytterligare några år av expansion. Brasilien har åtta majsetanolfabriker som lägger till kapacitet, medan andra sju nya kvarnar är under uppbyggnad, skrev analytiker vid Itau BBA i sin septemberrapport. Tillgången på råvaran är också riklig. Analytikerna uppskattar att Brasilien kommer att konsumera rekordstora 13 miljoner ton majs för att producera etanol denna säsong, ungefär en tiondel av det totala utbudet.

Fortsätt läsa

Populära