Nyheter
Stigande priser på råvaror gör pengar mer värda
Denna sida handlar som namnet antyder om råvaror. Vi tenderar ofta att skriva om guld och silver eftersom det är dessa råvaror som de flesta av våra läsare är intresserade av och vill veta mer om.
I dag tittar vi emellertid på en annan råvara, en metall som de senaste åren stigit kraftigt i värde, även om det inte är en av ädelmetallerna. Det är alltså koppar som vi valt för denna artikel. Bilden ovan visar ett stort lager av koppartackor, för ja de finns sådana också. Vi kommer att skriva mer om detta längre fram i denna artikel.
Koppar är en vanlig metall och används inom många områden, till exempel tak, hängrännor, tråd, och småpengar. För närvarande överstiger emellertid efterfrågan utbudet, och den amerikanska dollarn är under stort tryck, vilket gjort att vi sett nya toppnoteringar på denna metall.
Koppartackor, -mynt och småpengar har därför blivit en helt ny nisch för ädelmetallinvesterare och –samlare och det är vad denna artikel kommer att handla om.
En kopparpenny är värd mer än sitt nominella värde
I Sverige har vi ju sedan många år gått från våra kopparmynt, femöringen var det sista vi hade i den metallen. Däremot förekommer det koppar i mynt i utlandet, till exempel är de amerikanska en-centarna mynt som endera är helt kopparbaserade eller i alla fall täcks av ett överdrag av koppar.
I USA är alla de pennies som utgetts före 1982, och vissa av de som utgavs även det året, i huvudsak gjorda av koppar. Den koppar som varje mynt innehåller är med dagens högre priser faktiskt värd mer än en pennie, faktum är att prisskillnaden är ganska stor. När detta skrivs, i augusti 2011, gör den koppar som varje sådant mynt innehåller att värdet är cirka tre (3) pennies styck.
I Sverige har vi endast hittat en enda aktör som säljer tackor för investeringsbruk – och denne har för avsikt att lägga ned. Vad gäller silver så finns det en aktör, och huvudsakligen tre firmor som arbetar med att erbjuda allmänheten investeringar i guldtackor. I USA däremot är det mycket vanligt med denna typ av företag, och där erbjuds köparna påsar med höghaltiga silvermynt som ett sätt att investera i silver. Vi har noterat att dessa företag nu börjat med att erbjuda färdiga påsar med en-penniesmynt som getts ut före 1982.
Gresham’s lag säger att dåliga pengar driver undan bra pengar, och det är exakt vad vi ser här, kopparmynt utgivna innan 1982 försvinner ur cirkulation, inte bara för att de tappas bort, men också för att företagsamma personer väljer att spara dessa mynt. I USA går det knappast att hitta tiocentare, kvarts eller halvdollar i silver i cirkulation längre, och samma sak är det i Sverige, där myntverket fram till och med 1968 gav ut enkronor med en silverhalt på 40 procent. Enkronorna som pryds av Gustav VI Adolf, präglades 1952-1973, innehöll fram till 1968 silver, men det är inte alla som gör det, detta år övergick myntverket till kopparnickel som myntmetall. När såg du senast en sådan i cirkulation? Det är knappast så att dessa har slitits ut, utan det är istället så att de högre silverpriserna redan 1980, när bröderna Hunt kontrollerade så gott som hela silvermarknaden, gjorde att företagsamma personer växlade till sig enkronor på banken och plockade ut dem med silverhalter för att kunna smälta ned dem.
Det ironiska är att stigande priser på zink, den råvara som i huvudsak är den som används för att tillverka dagens enpennies-mynt nu också har stigit, och att värdet på de ingående metallerna gör att även mynt från efter 1982 nu har ett reellt värde som överstiger myntens nominella värden.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Analys4 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

