Nyheter
Stigande priser på råvaror gör pengar mer värda
Denna sida handlar som namnet antyder om råvaror. Vi tenderar ofta att skriva om guld och silver eftersom det är dessa råvaror som de flesta av våra läsare är intresserade av och vill veta mer om.
I dag tittar vi emellertid på en annan råvara, en metall som de senaste åren stigit kraftigt i värde, även om det inte är en av ädelmetallerna. Det är alltså koppar som vi valt för denna artikel. Bilden ovan visar ett stort lager av koppartackor, för ja de finns sådana också. Vi kommer att skriva mer om detta längre fram i denna artikel.
Koppar är en vanlig metall och används inom många områden, till exempel tak, hängrännor, tråd, och småpengar. För närvarande överstiger emellertid efterfrågan utbudet, och den amerikanska dollarn är under stort tryck, vilket gjort att vi sett nya toppnoteringar på denna metall.
Koppartackor, -mynt och småpengar har därför blivit en helt ny nisch för ädelmetallinvesterare och –samlare och det är vad denna artikel kommer att handla om.
En kopparpenny är värd mer än sitt nominella värde
I Sverige har vi ju sedan många år gått från våra kopparmynt, femöringen var det sista vi hade i den metallen. Däremot förekommer det koppar i mynt i utlandet, till exempel är de amerikanska en-centarna mynt som endera är helt kopparbaserade eller i alla fall täcks av ett överdrag av koppar.
I USA är alla de pennies som utgetts före 1982, och vissa av de som utgavs även det året, i huvudsak gjorda av koppar. Den koppar som varje mynt innehåller är med dagens högre priser faktiskt värd mer än en pennie, faktum är att prisskillnaden är ganska stor. När detta skrivs, i augusti 2011, gör den koppar som varje sådant mynt innehåller att värdet är cirka tre (3) pennies styck.
I Sverige har vi endast hittat en enda aktör som säljer tackor för investeringsbruk – och denne har för avsikt att lägga ned. Vad gäller silver så finns det en aktör, och huvudsakligen tre firmor som arbetar med att erbjuda allmänheten investeringar i guldtackor. I USA däremot är det mycket vanligt med denna typ av företag, och där erbjuds köparna påsar med höghaltiga silvermynt som ett sätt att investera i silver. Vi har noterat att dessa företag nu börjat med att erbjuda färdiga påsar med en-penniesmynt som getts ut före 1982.
Gresham’s lag säger att dåliga pengar driver undan bra pengar, och det är exakt vad vi ser här, kopparmynt utgivna innan 1982 försvinner ur cirkulation, inte bara för att de tappas bort, men också för att företagsamma personer väljer att spara dessa mynt. I USA går det knappast att hitta tiocentare, kvarts eller halvdollar i silver i cirkulation längre, och samma sak är det i Sverige, där myntverket fram till och med 1968 gav ut enkronor med en silverhalt på 40 procent. Enkronorna som pryds av Gustav VI Adolf, präglades 1952-1973, innehöll fram till 1968 silver, men det är inte alla som gör det, detta år övergick myntverket till kopparnickel som myntmetall. När såg du senast en sådan i cirkulation? Det är knappast så att dessa har slitits ut, utan det är istället så att de högre silverpriserna redan 1980, när bröderna Hunt kontrollerade så gott som hela silvermarknaden, gjorde att företagsamma personer växlade till sig enkronor på banken och plockade ut dem med silverhalter för att kunna smälta ned dem.
Det ironiska är att stigande priser på zink, den råvara som i huvudsak är den som används för att tillverka dagens enpennies-mynt nu också har stigit, och att värdet på de ingående metallerna gör att även mynt från efter 1982 nu har ett reellt värde som överstiger myntens nominella värden.
Nyheter
Kina skärper kontrollen av sällsynta jordartsmetaller, vill stoppa olaglig export

Kina meddelar att landet intensifierar insatserna mot olaglig export av sällsynta jordartsmetaller. Det kinesiska säkerhetsministeriet anklagar utländska underrättelsetjänster för att samarbeta med smugglare som försöker dölja materialens ursprung genom att felmärka eller gömma dem i exempelvis plastdockor och keramik.
Åtgärderna kommer bara veckor efter att USA och Kina kommit överens om att underlätta amerikansk import av dessa råvaror från Kina. Enligt rapporter används transitländer som Thailand och Mexiko för att undvika exportkontroller.
Kina är världens dominerande leverantör av sällsynta jordartsmetaller och har tidigare infört restriktioner som svar på höjda amerikanska tullar. I april infördes tillståndskrav vid export av sju sådana ämnen, vilket lett till leveransförseningar globalt.
Samtidigt signalerar Kina viss flexibilitet i godkännandeprocessen, som en del i pågående handelsförhandlingar med USA. En tillfällig paus i tullhöjningar gäller till 12 augusti, då ett nytt handelsavtal väntas diskuteras.
Nyheter
USA inför 93,5 % tull på kinesisk grafit

USA:s handelsdepartement har beslutat att införa en preliminär antidumpningstull på 93,5 procent på importerad grafit från Kina – ett viktigt material i elbilsbatterier. Beslutet grundas på att kinesisk grafit enligt utredningen sålts till underpris på den amerikanska marknaden, vilket anses snedvrida konkurrensen. När tullarna kombineras med tidigare avgifter landar den totala effektiva tullen på omkring 160 procent.
Bakom anmälan står en branschorganisation för amerikanska tillverkare av anodmaterial. Organisationen menar att det kinesiska subventionssystemet skadar den inhemska produktionen. ”Det här beslutet visar tydligt att Kina säljer aktivt anodmaterial (AAM) till priser långt under marknadsvärdet”, säger talespersonen Erik Olson i ett uttalande.
Kraftiga marknadsreaktioner
Beskedet slog ner som en bomb i batteribranschen. Amerikanska batterileverantörer föll på börsen, medan producenter av grafit i Nordamerika och Asien ökade kraftigt. Australiensiska Syrah Resources och sydkoreanska Posco Future M steg kraftigt, vilket även kanadensiska grafitbolag som Nouveau Monde och Northern Graphite gjorde.
För batteritillverkare innebär tullen en rejäl kostnadsökning. Enligt CRU Groups expert Sam Adham motsvarar den nya tullen cirka 7 dollar per kilowattimme i ökade kostnader för ett elbilsbatteri – vilket motsvarar ungefär en femtedel av skattesubventionerna i Inflation Reduction Act. ”Det kan i praktiken radera ut vinsterna för sydkoreanska batteritillverkare under en till två kvartal”, säger Adham.
Tesla och dess batteripartner Panasonic har försökt stoppa tullbeslutet, med hänvisning till att USA ännu inte har kapacitet eller kvalitet för att ersätta kinesisk grafit.
Grafit – en kritisk råvara
Grafit används i anodmaterialet i litiumjonbatterier – oavsett batterikemi – och utgör därmed en central komponent i elbilars energilagring. USA importerade nästan 180 000 ton grafitprodukter under 2024, varav cirka två tredjedelar kom från Kina. Enligt Internationella energimyndigheten (IEA) är grafit en av de mest sårbara metallerna ur ett försörjningsperspektiv och kräver därför snabbare diversifiering.
Trots utvecklingen av nya material förväntas grafit förbli det dominerande anodmaterialet under det kommande decenniet. Först efter 2030 tros kisel börja ta en betydande andel av marknaden.
Ny chans för amerikanska producenter
Tullbeskedet ses som ett avgörande tillfälle för att bygga upp inhemsk produktion. Westwater Resources, som bygger en grafitfabrik i Alabama med planerad driftstart nästa år, säger att beslutet ger både politisk tydlighet och marknadssignaler som krävs för att accelerera produktionen. Företaget har redan avtal med bland annat Stellantis och SK On, och planerar att öka sin kapacitet till 50 000 ton per år senast 2028.
Analytiker varnar dock för att de ökade kostnaderna kan bromsa utbyggnaden av energilagring i USA, trots att skatteincitiven i Trumps budgetförslag fortfarande gäller.
Det slutgiltiga beslutet om tullarna väntas komma den 5 december 2025.
Nyheter
Nickelmarknaden under fortsatt press – överskott väntas bestå till 2026

Nickelpriserna har fallit kraftigt de senaste åren, och enligt investmentbanken UBS ser återhämtningen ut att dröja. Trots en viss dämpning i produktionstakten och fördröjda projekt, kvarstår ett globalt överskott som väntas hålla i sig åtminstone till 2026.
Efter en period av kraftig utbyggnad och stora förväntningar kopplade till batterimarknaden har efterfrågan inte levt upp till hypen. Visserligen har nickel klarat sig bättre än många andra basmetaller, men efterfrågan räcker inte till för att absorbera det fortsatta utbudet.
Indonesien, världens största producent, förändrar också spelplanen. Tillväxten av låggradigt nickel (NPI) bromsar in, medan nya projekt för höggradigt nickel med HPAL-teknik nu tas i drift – mer lämpade för batteritillverkning, men som ändå ökar utbudet.
Stålindustrin, som är nicklets största kund, minskar sina inköp i både USA och Europa. Samtidigt växer batterisegmentet långsammare än väntat, utan att bidra med någon betydande uppsida.
Indonesiens regering har börjat strama åt exportkvoterna, vilket driver upp råvarukostnaderna och sätter press på producenter med lägre marginaler. Trots att cirka 250 000 ton i produktionsneddragningar har annonserats, räcker det inte för att återställa balansen.
UBS räknar med en global efterfrågetillväxt på 4-5 % per år fram till 2028, men med fortsatt stigande lager och priser nära produktionskostnaden, förblir marknaden överutbudspräglad.
För investerare innebär detta att nickelpriserna sannolikt kommer att förbli pressade under överskådlig tid. De dagar då batteriboomen drev priserna uppåt ser ut att vara över – nu väntar en långsam och kostnadsdriven väg tillbaka mot balans.
-
Nyheter4 veckor sedan
Mahvie Minerals växlar spår – satsar fullt ut på guld
-
Analys4 veckor sedan
A muted price reaction. Market looks relaxed, but it is still on edge waiting for what Iran will do
-
Nyheter3 veckor sedan
Jonas Lindvall är tillbaka med ett nytt oljebolag, Perthro, som ska börsnoteras
-
Nyheter3 veckor sedan
Oljan, guldet och marknadens oroande tystnad
-
Nyheter3 veckor sedan
Domstolen ger klartecken till Lappland Guldprospektering
-
Nyheter2 veckor sedan
Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter
-
Analys3 veckor sedan
Tightening fundamentals – bullish inventories from DOE
-
Nyheter2 veckor sedan
Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen