Analys

SEB – Råvarukommentarer, 24 mars 2014

Publicerat

10 år sedan

den

24 mars, 2014

Redaktionen

SEB Veckobrev med prognoser på jordbruksråvaror

Rekommendationer

Kort sammanfattning

Palladium är den råvara vi är mest positiva till. Elpriset i Norden ser äntligen ut att ha bottnat ut och vi går över till en köprekommendation av EL S. Priset på råolja har brutit sitt tekniska stöd och kan stå inför en större trendförändring nedåt i pris.

Jordbruksprodukterna har fallhöjd och vi tror att risken är stor för fallande priser i det korta perspektivet på i princip allt. Torkan är slut i Brasilien, vilket sätter press på det upphaussade priset på kaffe och socker, men även på sojabönor och majs.

På måndagen den 31 mars publicerar USDA sin årliga ”Prospective Plantings” rapport för USA:s sådd av majs och sojabönor. Vi kommer att hålla seminerier för att gå igenom vad siffrorna säger om marknadsutvecklingen. Dessa äger rum i Malmö på tisdag nästa veckan, i Lidköping och Vadstena på onsdagen och i Stockholm på torsdagen. Inbjudna gästtalare kommer att belysa olika aspekter. I Stockholm kommer situationen i Ukrainas jordbruk att belysas av en extern expert som bedrivit storjordbruk i Ukraina.

Råolja – Brent

Oljepriset sjönk under lugn handel i veckan från 109 till 108.57 dollar per fat. Vi tror att det är lugnet före stormen, när oljepriset bryter stödet i den stora triangelformation som marknaden handlar inom.

Non-commercials (investerare) minskade sin långa position i terminskontrakt på West Texas Intermediate råolja från 407 miljoner fat till 384 miljoner fat, enligt fredagens CFTC-rapport.

Antalet borr-riggar i USA, statistik som Baker Hughes publicerar klockan 18 CET varje fredag, visar en lite nedgång från förra veckan, till 1803. Trenden till fler borr-riggar är dock tydlig, om än i ett tidigt skede.

Råoljelagren steg återigen kraftigt i veckans rapport från US Department of Energy. Vi har tidigare sagt att marknaden kommer att komma under press under det andra kvartalet, förmodligen med en ny lägstanotering på olja under april månad, lägre än förra årets botten på 97 dollar. Raffinaderierna i USA ställer om från eldningsolja / diesel till bensin nu och då efterfrågar de mindre olja, med lageruppbyggnad som konsekvens. Som vi ser ökar lageruppbyggnaden mycket snabbare nu än tidigare år, därför att utbudet är mycket större än tidigare år.

Vi rekommenderar en kort position i olja, t ex med MINIS OLJA B S eller MINIS OLJA A S.

Elektricitet

Väderleksprognosen har slagit om från blött och varmt och det innebär att den hydrologiska balansen försvagas med 1.5 TWh till +2.5 – 3 TWh enligt PointCarbon. Marknaden har legat kort och blankarna fick bråttom att köpa tillbaka kontrakt och stänga positioner, vilket gav skjuts uppåt på priset. Som vi har skrivit tidigare kan en vändning uppåt bli våldsam, när den kommer. Vi tror att vi kan ha sett botten vid 24.15 euro per MWh, strax över den jämna nivån 24 euro. Efter en så lång nedgång brukar dock aldrig priserna vända spikrakt uppåt, men vad vi tror att det kan bli oroligt och volatilt den närmaste tiden.

Priset är så lågt ändå, att vi går över från neutral rekommendation till rekommendation att köpa EL S. Det är lite för volatilt för att rekommendera BULL-certifikat.

En risk för framtiden är den massiva utbyggnaden av framförallt solkraft i Tyskland, som en solig dag kan generera kraft motsvarande ca 35 kärnreaktorer (35 GigaWatt), alltså ca 3.5 gånger den svenska kärnkraften. Denna el erbjuds marknaden till noll euro, eftersom det är den rörliga kostnaden.

Markedskrafts 2 veckors prognos för hydrologisk balans har till fredagens morgon sjunkit från 8.6 till 6.5 TWh, som vi ser i diagrammet nedan.

Priset på kol har stabiliserat sig.

Vi går alltså över till köprekommendation från neutral och rekommenderar EL S.

Naturgas

Förra veckan rekommenderade vi köp av BEAR NATGAS X4 S mot bakgrund av att priset stigit en längre tid på det kalla vädret i USA och att varmt väder nu ”borde” komma in i prognosfönstret. Samtidigt såg vi att antalet borr-riggar återigen ökar tydligt och de flesta av dem producerar gas. Japan drar igång sina kärnkraftverk nu och slutar därmed att importera LNG. Det har talats om, bland annat i en annons i New York Times i fredags som en privatperson (!) satt in med anledning av krisen i Ukraina, att EU skulle importera LNG från USA. Om det sker, som en del i det ”paket” som EU och USA ställer upp mot Ryssland efter söndagens ”val” i södra Ukraina, kan det verka stödjande på priset, men annars bör priset i första hand falla ner mot 4.30 – 4.20 dollar per MMBtu. Vi fortsätter med säljrekommendation och behåller BEAR NATGAS X4 S.

Koppar

Kopparpriset stängde ner 34 dollar på veckan till 6430 dollar. Marknaden har handlat ner kopparpriset efter oro för att tillväxten dämpas när USA:s centralbank börjar höja räntan igen. FED publicerade en prognos i veckan som gick att räntan kommer att vara 1% mot slutet av nästa år och 2.25% om två år. Tekniskt motstånd finns nu på 6750 dollar. Ur ett tekniskt perspektiv är det, trots fyndköpsrekommendationerna som förekommer i emailade snabbkommenterar från olika banker, större risk för fortsatt nedgång i det korta perspektivet, än att priserna återgår till 7000 dollar.

Vi fortsätter att rekommendera neutral position i koppar.

Aluminium

Aluminiumpriset sjönk i veckan från 1740 till 1712 och har inte drabbats lika hårt som t ex kopparmarknaden av de senaste negativa makroekonomiska signalerna. Det beror på att marknaden redan är tämligen pressad i botten. Däremot kan vi inte heller se någon anledning att idag köpa aluminium.

Vi fortsätter med neutral rekommendation på aluminium.

Zink

Zinkrpriset sjönk i veckan från 1980 till 1952 dollar per ton. Den tekniska stödnivån vid 1950 – 1970 dollar per ton verkar än så länge hålla. Så länge den gör det, kan man våga sig på att vara köpt zink, men om priset skulle bryta ner, under 1950 dollar, bör man snabbt ta en stopp-loss.

Vi rekommenderar köp av ZINK S eller BULL ZINK X4 S.

Nickel

Nickel steg faktiskt med 100 dollar per ton från 15740 till 15840 i veckan som gick. Vi ser inflöden i våra NICKEL S och BULL NICKEL X4 S. Detsamma ser vi i intresset för att investera i nickel generellt. På global basis uppvisar vissa fysiskt backade börshandlade investeringsprodukter på nickel en fördubbling av antalet ton som investerare är köpta.

Med det sagt, ”borde” det komma en rekyl nedåt nu, eftersom priset har gått upp kraftigt och 16,500 dollar är ett tekniskt motstånd, där det funnits säljare, uppenbarligen.

Vi rekommenderar att man kortsiktigt tar hem vinster och försöker köpa igen till lägre pris. Långsiktigt är vi positiva till nickel och behåller den långsiktiga köprekommendationen på nickel.

Indonesiens exportförbud av obearbetad nickelmalm har inneburit att Kinas import av Nickel Pig Iron (NPI) har skjutit i höjden. Vi ser en bild på kinas import nedan. 26,865 ton importerades alltså i januari, enligt statistik som publicerades i februari av den kinesiska tullen.

Guld

Guldpriset som föll kraftigt efter motstånd vid 1400 dollar, stängde upp i fredags. Priset föll tidigare i veckan efter att FED:s chef Janet Yellen i ett tal talat om prognosen för när räntorna ska börja höjas i USA. I fredags annekterade Ryssland Krim och EU gjorde en politisk överenskommelse om stöd till Ukraina. USA skärpte sanktionerna mot ryska politiker och affärsmän med koppling till Putin; i praktiken de personer som kontrollerar stora delar av ryskt näringsliv. Guldpriset reagerar positivt på geopolitisk oro. De enda länder som ställt sig på Rysslands sida och erkänt Krim, är Nordkorea och Syrien, världens främsta skurkstater. Det är rent objektivt sett ett passande sällskap för Ryssland. Ryssland har visat för alla att internationell lag inte gäller för dem. På sociala medier har Ryssland med råge återfått positionen som ”the Evil Empire”, som USA:s förre president Ronald Reagan kallade det. USA är dock mycket svagare än då, både politiskt, ekonomiskt och militärt eftersom det är upptaget på olika håll i världen i sitt krig mot terrorismen. Det är en ny verklighet och guldpriset anpassar sig till det när investerare ser över sina placeringar.

Med det sagt, 1400 dollar var ett för starkt motstånd – den här gången, men trendstödet för uppgången är inte bruten. Skulle priset på guld falla det lilla minsta i veckan som kommer, bryts dock detta, och vi får en rekyl, förmodligen ner mot 1300, kanske ända ner mot prisnivåerna från slutet av januari.

ETF-köpare har avvaktat den senaste veckan. Det har inte kommit in mer pengar i ETF:er som placerar i fysiskt guld. Däremot har ETF-er på silver attraherat köpare, förmodligen för att priset på silver har backat mer än priset på guld.

Vi fortsätter tills vidare med neutral vy på guld. Vi skulle vilja köpa om det kommer en rekyl.

Silver

Silverpriset föll under prisintervallet på 20.50 till 22. Marknaden har, som jag skrev förra veckan, ingen trend – än. Vänder priset upp från den här nivån och går över 22 dollar, har vi en stigande trend. Annars lutar det mest åt fortsatt trendlöshet.

Som vi såg av ETF-innehaven i silver ovan, attraherar silver köpare som tycker att priset är lågt. Det är inte trend-investerare, utan värde-investerare. Nedan ser vi guldpriset angivet i silver (istället för dollar). Vi ser att guld är relativt dyrt i förhållande till silver, såväl i det korta perspektivet som i det långa. Vi föredrar därför att köpa silver, hellre än guld av den anledningen, men just nu ser vi inte någon omedelbar anledning att göra det. Palladium tror vi är en betydligt bättre placering.

Vi anser att silver är mer köpvärt än guld och skulle vilja köpa på de här nivåerna, i synnerhet efter den rekyl som inträffat de senaste veckorna.

Platina & Palladium

Som vi skrev förra veckan fanns en risk för en rekyl nedåt i priset på platina och vi valde att ha neutral position. Det har nåtts en viss överenskommelse mellan gruvfack och gruvbolag, men det gäller bara en liten del av arbetsstyrkan vid gruvorna, de som är bäst betalda. Detta betyder inte att konflikten är över. Det ska bli intressant att se om priset på platina vänder upp från den här nivån. I så fall ser skulle bilden av en marknad som håller på att skapa och inleda en stigande pristrend stärkas. Priset måste bryta motståndsnivån 1481 för att bekräfta detta.

Vi skrev förra veckan att rekylen nedåt efter utbrottet från triangelformationen är klassisk. Vi skrev att vi ville se en bekräftelse på utbrottet genom att priset skulle passera förra årets topp på 785 dollar. Det har vi nu. Priset stängde i fredags på 788 dollar. Vi har alltså med hög sannolikhet en rejäl ”bull market” i palladium framför oss.

Efterfrågan på palladium väntas överstiga produktionen i år med mellan 780,000 och 1 miljon uns, enligt olika bedömare. Ryssland och Sydafrika står för 80% av global produktion enligt Johnsson Matthey i London. Det finns en oro för att de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland efter kriget och invasionen av Ukraina ska påverka produktions- och exportmöjligheterna av palladium. Det är oroligt även i Sydafrika, där arbetsmarknadskonflikten vid landets gruvor ännu inte efter sex månaders konflikt har lösts.

Alla kända fysiskt backade ETF:er innehar för närvarande 2.1 miljoner uns palladium. I diagrammet nedan ser vi hur dessa innehav har förändrat sig de senaste två åren. Det har alltså varit utflöden på 200,000 uns sedan sommaren förra året.

Absa Bank, en del av Barclays, kommer att notera en ny fysiskt backad ETF i Johannesburg den 27 mars. Den ska enbart investera i palladium från Sydafrika, vilket drar undan material från det ena av de två länder som står för 80% av global produktion. Om ETF-marknaden attraherar mer investerare dras ytterligare material undan, vilket skapar ett ännu större underskott i år. Hittills har ETF:erna verkat stabiliserande på priset, men en stadig hausse kan locka till sig köpare av en ny kategori.

Vi rekommenderar alltså en neutral position i platina och en köpt position i palladium.

Kaffe

Torkan i Brasilien är av allt att döma slut. Det har regnat i veckan som gått. Prognosen från GFS-modellen för de kommande två veckorna visar onormalt mycket nederbörd över Minas Gerais. Det har regnat ordentligt och detta borde hindra ytterligare skador och reparera de som blivit; dock inte på årets skörd. Skadorna på bönorna är permanenta.

Det har varit torrt även i Vietnam, som är världens ledande producent av robusta. The Vietnam Coffee and Cocoa Association, Vicofa, sade att skörden, som börjar i oktober, väntas bli lägre än förra årets. Det är vanligtvis torrt så här års och normalt sett inget som skadar odlingen, men det har varit lite torrare än normalt. Nu väntas det även komma regn till Vietnams kaffedistrikt, som ligger uppe i bergen mot Laos. Lantbrukarna har hållit tillbaka försäljningen av vinterns skörd i avvaktan på hur det skulle gå i Brasilien. Lagren per den 7 mars var rekordhöga.

Vi rekommenderar neutral position i kaffe, eller möjligtvis en mycket kortsiktig kort position.

Kakao

Priset på kakao i New York backade i veckan från 2997 dollar per ton till 2957 dollar.

Kakaoterminsmarknaden präglas av en stor kort position i producentledet. Enligt fredagens Commitment of Traders – rapport från CFTC, som visar läget per i tisdags, har investerare minskat sin köpta position från 80,598 kontrakt förra veckan till 67,690 kontrakt den här veckan. Investerarnas sentiment fortsätter alltså att bli mindre positivt.

Kakaoterminerna på LIFFE i London handlas normalt sett högre än terminerna på NYBOT i New York. I diagrammet nedan har vi kvoten mellan London-kakao och New York-kakao, omräknat till brittiska pund per ton. Det är spotkontraktet vi ser.

Vi rekommenderar en neutral position vid dagens situation.

[box]SEB Veckobrev Veckans råvarukommentar är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Disclaimer

The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).

Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.

About SEB

SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.

Relaterade ämnen:seb analys

Nästa

Modity om elpriset vecka 13 2014

Missa inte

SHB Råvarubrevet 21mars 2014

Fortsätt läsa

Annons

Klicka för att kommentera

Skriv ett svar
Avbryt svar

Analys

Now it’s up to OPEC+

Publicerat

1 vecka sedan

den

20 november, 2023

Redaktionen

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics. OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE. The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB — Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Brent crude fell 4.6% ydy to USD 77.4/b and over the last three trading sessions it has lost USD 5.1/b. This morning it is trading only marginally higher at USD 77.6/b which is no vote of confidence. A good dose of rebound this morning would have been a signal that the sell-off yesterday possibly was exaggerated and solely driven by investors with long positions flocking to the exit. So there’s likely more downside to come.

In general there is a quite good relationship between net long speculative positions in Brent crude and WTI versus the global manufacturing cycle. Oil investors overall typically have an aversion of holding long positions in oil when the global economy is slowing down. As of yet there are few signs that the global economic cycle is about to turn. Rather the opposite seems to be the case. Global manufacturing fell in October and yesterday we saw US industrial production fall 0.6% MoM while continued jobless claims rose more than expected and to the highest level in two years. This matches well with the logic that the strong rise in interest rates since March 2022 is inflicting pain on the economy with more pain ahead as the effect comes with a lag.

Most estimates are that the global oil market is running a solid deficit in Q4-23. The IEA has an implied deficit in the global oil market of 1 m b/d in Q4-23 if we assume that OPEC will produce 28 m b/d vs. a call-on-OPEC at 29 m b/d. But prices in the oil market is telling a different story with weakening crude curves, weakening refining margins and a sharp sell-off in oil prices.

For 2024 the general forecasts are that global economic growth will slow, global oil demand growth will slow and also that the need for oil from OPEC will fall from 28.7 m b/d to 28.4 m b/d (IEA). This is a bearish environment for oil. The average Brent crude oil price so far this year is about USD 83/b. It should essentially be expected to deliver lower in 2024 with the negatives mentioned above.

Two things however will likely counter this and they are interconnected. US shale oil activity has been slowing with falling drilling rig count since early December 2022 and that has been happening at an average WTI price of USD 78/b. The result is that total US liquids production is set to grow by only 0.3 m b/d YoY in Q4-24. This allows OPEC+ to support the oil price at USD 80-90/b through 2024 without fear of loosing a significant market share to US oil production. Thus slowing US liquids production and active price management by OPEC+ goes hand in hand. As such we do expect OPEC+ to step up to the task.

So far it has predominantly been Saudi Arabia with a little help from Russia which together proactively have managed the oil market and the oil price through significant cuts. Saudi Arabia produced 10.5 m b/d in April but then cut production rapidly to only 9.0 m b/d which is what it still produces. Its normal production is about 10 m b/d.

What has made the situation more difficult for Saudi Arabia is the combination of solid growth in non-OPEC supply in 2023 (+2.1 m b/d YoY; IEA) but also a substantial revival in production by Venezuela and Iran. The two produced 660 k b/d more in October than they on average did in 2022. So the need for oil from Saudi Arabia is squeezed from both sides.

All eyes are now back at OPEC+ after the recent fall in oil prices along with weakening crude curve structures and weakening economic statistics.

OPEC+ will have to step up the game and give solid guidance of what it intends to do in 2024. If Saudi Arabia is to carry the burden alone (with only a little help from Russia) then it will likely need to keep its production at around 9.0 m b/d on average for 2024 and drop it down towards 8.5 m b/d in Q1-24. This may be too much to ask from Saudi Arabia and it may demand some of the other OPEC members to step up and join in on the task to regulate the market in 2024. More specifically this means Iraq, Kuwait and UAE.

The oil market will likely be quite nervous until a firm message from Saudi/Russia/OPEC+ is delivered to the market some time in December.

Saudi Arabia may get some help from President Joe Biden though as his energy secretary adviser, Amos Hochstein, has stated that the US will enforce sanctions on Iran on more than 1 m b/d.

Fortsätt läsa

Analys

More from Venezuela and Iran means smaller pie for Saudi

Publicerat

1 månad sedan

den

24 oktober, 2023

Redaktionen

Production in Venezuela and Iran is on the rise and is set to rise further in the coming months and in 2024. Combined their production could grow by 0.8 m b/d YoY to 2024 (average year to average year). The IEA projected in its latest OMR (Oct-2023) that call-on-OPEC will fall to 28.3 m b/d in 2024, a decline of 0.5 m b/d. This combination would drive implied call-on-Saudi from 10.4 m b/d in 2023 to only 9.1 m b/d in 2024 and as low as 8.6 m b/d in Q1-24 if Saudi Arabia has to do all the heavy lifting alone. Wider core OPEC cooperation may be required.

The IEA is out in the news today projecting peak oil demand this decade with global demand standing at no more than 102 m b/d towards the end of this decade. If so it would imply a call-on-Non-OPEC of only 66.4 m b/d in 2028 assuming that OPEC in general will demand a market share of 30 m b/d + NGL of 5.6 m b/d. The IEA (Oct-23) projects non-OPEC production to average 68.8 m b/d in 2024. That’s already 2.4 m b/d more than what would be sustainable over time if global oil demand is set to peak later this decade. Oil producers in general cannot have a production growth strategy in a peak oil demand world.

The US has decided to lift sanctions towards Venezuela for six months (18 April) as a measure to tempt it to move towards more democratic processes. And if it does, then the lifting of sanctions could continue after the 6 months. A primary opposition election took place this weekend with lawmaker Maria Corina Machado currently holding 93% of the vote count. Venezuela will next year hold a presidential election but fair play seems unlikely with Maduro in charge. The lifting of sanctions allows Venezuela’s PdV to resume exports to all destinations. Bans on new, foreign investments in the oil and gas sector are also lifted though Russian entities and JV’s are still barred.

Venezuela produced 0.8 m b/d in September and indicates that it can lift production by 0.2 m b/d by year and with more rigs and wells by 0.5 m b/d to 1.3 m b/d in the medium term.

Oil production in Iran has been on a steady rise since its low-point of 2.0 m b/d in 2020. Last year it produced 2.5 m b/d. In September it produced 3.1 m b/d, but Iran’s oil minister says production now is at 3.3 m b/d. Iran’s rising production and exports is not about the US being more lenient in its enforcement of sanctions towards Iran. It is more about Iran finding better ways to circumvent them but even more importantly that China is importing more and more oil from Iran.

Production by Iran and Venezuela is recovering. YoY production from the two could rise by close to 0.8 m b/d in 2024. This will lead to a decline in call-on-Saudi oil.

Oil production by Iran and Venezuela — Source: SEB graph and asessments, Blbrg data and news

The IEA estimated in its latest OMR report that call-on-OPEC will fall from 28.8 m b/d in 2023 to 28.3 m b/d in 2024. If all OPEC members except Saudi Arabia produces the same amount in 2024 as in 2023, then the need for Saudi Arabia’s oil (call-on-Saudi) will fall from a healthy 10.4 m b/d in 2023 to a still acceptable 9.9 m b/d in 2024. Its normal production is roughly 10 m b/d.

If however production by Iran and Venezuela rise by a combined 0.5 m b/d YoY in 2024, then call-on-Saudi will fall to 9.4 m b/d which is not so good but still manageable. But if Iran’s oil minister is correct when he says that its current production now is at 3.3 m b/d, then it is not far fetched to assume that Iran’s oil production may average maybe 3.4-3.5 m b/d in 2024. That would yield a YoY rise of 0.6 m b/d just for Iran. If we also assume that Venezuela manages to lift its production from 0.8 m b/d this year to 1.0 m b/d in 2024, then the combined growth from the two is closer to 0.8 m b/d. That would push call-on-Saudi down to only 9.1 m b/d which is not good at all. It would require Saudi Arabia to produce at its current production of 9.0 m b/d all through 2024.

The IEA further estimates that call-on-OPEC will average 27.7 m b/d in Q1-24. If we assume Iran @ 3.4 m b/d and Venezuela @ 1.0 m b/d then call-on-Saudi in Q1-24 will only be 8.6 m b/d. I.e. Saudi Arabia will have to cut production further to 8.6 m b/d in Q1-24. At that point Saudi Arabia will likely need or like other core OPEC members like Iraq, Kuwait and UAE as well as Russia to join in.

Implied call-on-Saudi. Call-on-OPEC is set to decline from 28.8 m b/d to 28.3 m b/d to 2024. If all OPEC members produced the same in 2024 as in 2023 then call-on-Saudi would fall by 0.5 m b/d to 9.9 m b/d. But if Venezuela and Iran increases their combined production by 0.8 m b/d YoY in 2024 then call-on-Saudi falls to 9.1 m b/d.

If we look a little broader on this topic and also include Libya, Nigeria and Angola we see that this group of OPEC members produced 11.4 m b/d in 2010, 10.1 m b/d in 2017 and only 5.1 m b/d at the low-point in August 2020. The decline by these OPEC members has of course the other OPEC and OPEC+ members to stem the rising flood of US shale oil production. The production from this unfortunate group of OPEC-laggards is however now on the rise reaching 7.5 m b/d in September. With more from Iran and Venezuela it could rise to 8.0 m b/d in 2024. Production from Nigeria and Angola though still looks to be in gradual decline while Libya looks more sideways. So for the time being it is all about the revival of Iran and Venezuela.

The unfortunate OPEC-laggards had a production of 11.4 m b/d in 2010. But production then fell to only 5.1 m b/d in August 2020. It helped the rest of OPEC’s members to manage the huge increase in US shale oil production. Production from these countries are now on the rebound. Though Nigeria and Angola still seems to be in gradual decline.

Oil production of some OPEC countries — Source: SEB graph, Blbrg data

What everyone needs to be attentive to is that call-on-OPEC and even more importantly call-on-Saudi can only erode to a limit before Saudi/OPEC/Russia will have to take action. Especially if the forecast for needed oil from OPEC/Saudi for the nearest 2-3 years is in significant decline. Then they will have to take action in the sense that they stop defending the price and allows the price to fall sharply along with higher production. And yet again it is US shale oil producers who will have to take the brunt of the pain. They are the only oil producers in the world who can naturally and significantly reduce their production rather quickly. I.e. the US shale oil players will have to be punished into obedience, if possible, yet one more time.

We don’t think that it is any immediate risk for this to happen as US shale oil activity is slowing while global oil demand has rebounded following Covid-lockdowns. But one needs to keep a watch on projections for call-on-OPEC and call-on-Saudi stretching 1-2-3 years forward on a continuous basis.

In its medium term oil market outlook, Oil2023, the IEA projected a fairly healthy development for call-on-OPEC to 2028. First bottoming out at 29.4 m b/d in 2024 before rising gradually to 30.6 m b/d in 2028. The basis for this was a slowing though steady rise in global oil demand to 105.7 m b/d in 2028 together with stagnant non-OPEC production due to muted capex spending over the past decade. But this projection has already been significantly dented and reduced in IEA’s latest OMR from October where call-on-OPEC for 2024 is projected at only 28.3 m b/d.

In a statement today the IEA projects that global oil demand will peak this decade and consume no more than 102 m b/d in the late 2020ies due to (in large part) rapid growth in EV sales. This would imply a call-on-OPEC of only 26.9 m b/d in 2028. It is not a viable path for OPEC to produce only 26.9 m b/d in 2028. Especially if production by Iran and Venezuela is set to revive. I.e. OPEC’s pie is shrinking while at the same time Iran and Venezuela is producing more. In this outlook something will have to give and it is not OPEC.

One should here turn this on its head and assume that OPEC will produce 30 m b/d in 2028. Add OPEC NGLs of 5.6 m b/d and we get 35.6 m b/d. If global oil demand in 2028 stands at only 102 m b/d then call-on-Non-OPEC equates to 66.4 m b/d. That is 3.1 m b/d less than IEA’s non-OPEC production projection for 2028 of 69.5 m b/d but also higher than non-OPEC production projection of 68.8 m b/d (IEA, Oct-23) is already 2.4 m b/d too high versus what is a sustainable level.

What this of course naturally means is that oil producers in general cannot have production growth as a strategy in a peak-oil-demand-world with non-OPEC in 2024 already at 2.4 m b/d above its sustainable level.

The US is set to growth its hydrocarbon liquids by 0.5 m b/d YoY in 2024. But in a zero oil demand growth world that is way, way too much.

Fortsätt läsa

Analys

Reloading the US ’oil-gun’ (SPR) will have to wait until next downturn

Publicerat

1 månad sedan

den

23 oktober, 2023

Redaktionen

Brent crude traded down 0.4% earlier this morning to USD 91.8/b but is unchanged at USD 92.2/b at the moment. Early softness was probably mostly about general market weakness than anything specific to oil as copper is down 0.7% while European equities are down 0.3%. No one knows the consequences of what a ground invasion of Gaza by Israel may bring except that it will be very, very bad for Palestinians, for Middle East politics for geopolitics and potentially destabilizing for global oil markets. As of yet the oil market seems to struggle with how to price the situation with fairly little risk premium priced in at the moment as far as we can see. Global financial markets however seems to have a clearer bearish take on this. Though rallying US rates and struggling Chinese property market may be part of that.

The US has drawn down its Strategic Petroleum Reserves (SPR) over the latest years to only 50% of capacity. Crude oil prices would probably have to rally to USD 150-200/b before the US would consider pushing another 100-200 m b from SPR into the commercial market. As such the fire-power of its SPR as a geopolitical oil pricing tool is now somewhat muted. The US would probably happily re-load its SPR but it is very difficult to do so while the global oil market is running a deficit. It will have to wait to the next oil market downturn. But that also implies that the next downturn will likely be fairly short-lived and also fairly shallow. Unless of course the US chooses to forgo the opportunity.

The US has drawn down its Strategic Petroleum Reserves (SPR) to only 50% of capacity over the latest years. Most of the draw-down was in response to the crisis in Ukraine as it was invaded by Russia with loss of oil supply from Russia thereafter.

The US has however no problems with security of supply of crude oil. US refineries have preferences for different kinds of crude slates and as a result it still imports significant volumes of crude of different qualities. But overall it is a net exporter of hydrocarbon liquids. It doesn’t need all that big strategic reserves as a security of supply any more. Following the oil crisis in the early 70ies the OECD countries created the International Energy Agency where all its members aimed to have some 100 days of forward oil import coverage. With US oil production at steady decline since the 70ies the US reached a peak in net imports of 13.4 m b/d in 2006. As such it should have held an SPR of 1340 million barrels. It kept building its SPR which peaked at 727 m b in 2012. But since 2006 its net imports have been in sharp decline and today it has a net export of 2.9 m b/d.

Essentially the US doesn’t need such a sizable SPR any more to secure coverage of its daily consumption. As a result it started to draw down its SPR well before the Russian invasion of Ukraine in February 2022. But then of course it fell fast and is today at 351 m b or about 50% of capacity.

The US is the largest oil consumer in the world. As such it is highly vulnerable to the price level of oil. The US SPR today is much more of a geopolitical tool than a security of supply tool. It’s a tool to intervene in the global oil market. To intervene in the price setting of oil. The US SPR is now drawn down to 50% but it still holds a sizable amount of oil. But it is little in comparison to the firepower of OPEC. Saudi Arabia can lower its production by 1 m b/d for one year and it will have eradicated 365 million barrels in global oil inventories. And then it can the same the year after and then the year after that again.

The US has now fired one big bullet of SPR inventory draws. It really helped to balance the global oil market last year and prevented oil prices from going sky high. With 350 m b left in its SPR it can still do more if needed. But the situation would likely need to be way more critical before the US would consider pushing yet another 100-200 m b of oil from its SPR into the global commercial oil market. An oil price of USD 150-200/b would probably be needed before it would do so.

With new geopolitical realities the US probably will want to rebuild its SPR to higher levels as it is now an important geopolitical tool and an oil price management tool. But rebuilding the SPR now while the global oil market is running a deficit is a no-go as we see it.

An oil market downturn, a global recession, a global oil market surplus where OPEC no longer want to defend the oil price with reduced supply is needed for the US to be able to refill its SPR again unless it wants to drive the oil price significantly higher.

But this also implies that the next oil price downturn will likely be short-lived and shallow as the US will have to use that opportunity to rebuild its SPR. It’s kind off like reloading its geopolitical oil gun. If it instead decides to forgo such an opportunity then it will have to accept that its geopolitical maneuverability in the global oil market stays muted.

Net US oil imports in m b/d and US Strategic Petroleum Reserves (SPR) in million barrels. The US doesn’t need strategic petroleum reserves for the sake of security of supply any more. But it is a great geopolitical energy-tool to intervene in the price setting of oil in the global market place.