Analys

SEB – Jordbruksprodukter vecka 8, 2012

Published

11 år ago

23 februari, 2012

Den senaste veckan har det varit små rörelser på marknaderna för jordbruksprodukter. Det betydande fallet i vetepriset efter den ”key reversal day” vi berättade om för två veckor sedan följdes av en liten rekyl uppåt i veckan som gått, men överlag står marknaderna för spannmål och väger, utan att vare sig köpare eller säljare har fått övertaget.

USDA:s Outlook Forum går av stapeln idag torsdag och på fredag och det väntas komma ny information från USDA från denna på fredag. Konferensen sänds som ”webinar” och mer om detta kan läsas på: www.usda.gov/oce/forum .”Plantings” väntas uppgå till 94 miljoner acres för majs, 74 miljoner acres för sojabönor och 56.5 miljoner acres för vete.

Informationen väntas allmänt av marknaden att vara ”bearish” för spannmål. Enligt USDA väntas amerikanska bönder så mest majs sedan 1944. Mer finns att läsa på Bloomberg.

Detsamma gäller sojabönor, men minutiösa gissningar om arealen för USAs areal om 1-2 miljoner acres måste förstås ställas mot skördeestimaten för Argentina som ligger på mellan 43 och 48 mt. Den skillnaden motsvarar nästan 5 miljoner acres.

Vete

Vi har haft en negativ tro på vetets prisutveckling framöver, främst baserat på att La Niña väntas klinga av. En stor del av ”marknaden” tycks dela vår negativa syn. Till bilden av betydande lager hör Australiens lagernivå som i januari uppgick till 25.6 mt. Kanada som de senaste två åren drabbats av översvämningar väntas i år inte råka ut för detta, eftersom det tvärtom är torrt.

Algeriet har annonserat en tender för leverans i maj på 125,000 ton. Frankrike väntas ta hem denna, men det är sannolikt den sista för säsongen och vi är bara i februari månad. Algeriet väntas importera 6.1 mt under 2011/12-säsongen som slutar i juni. Inköpen görs av Algeriets statliga Office Algerien Interprofessionnel de Cereales (”OAIC”).

Trots att det ännu är tidigt och därmed svårt att uttala sig om och bedöma konsekvenserna för grödor utsatta för den extrema kylan som drabbade Europa, med temperaturer under -30 grader i vissa delar, gör franska Strategie Grains ett försök och säger att köldknäppen inte kommer att orsaka någon allvarligare skada utan enligt deras första analys ”så kommer kylan inte att leda till större bortfall än vid ett normalår” men att en viss risk kvarstår. Där skador uppstått kommer dessa dock att ersättas med vårgrödor och de justerar upp sitt estimat för majsproduktion med 300 000 ton till 62.6 mt, vilket fortfarande är en minskning med 4 procent jämfört med 2011. Estimatet för korn ökades med 100 000 ton till 54.6 mt vilket återspeglar förhoppningar om en ökad sådd av vårgrödor i Tjeckien och Slovakien. Prognosen för EU’s ”mjuka” veteproduktion i år justeras ned med 600 000 ton till 132.7 mt vilket fortfarande är en ökning med 3 procent jämfört med förra året och lägger man till durumvete så estimeras den totala veteproduktion till 141.5 mt. Nedjusteringen beror huvudsakligen på förändringar i areal.

Produktionen av spannmål och oljeväxter i Kanada 2012/13 förväntas bli något lägre än vad som estimerades för en månad sedan, men kommer att överstiga produktionen för 2011/12 enligt uppdaterad statistik från Ag Canada.

Produktionen avser de åtta huvudsakliga spannmålen och oljeväxterna och beräknas uppgå till 70.12 mt under 2012/13, en nedjustering från 70.32 mt i januari och en jämförelse med 65.85 mt 2011/12. I detta inkluderas canola, linfrö, sojabönor, vete, havre, korn, majs och råg.

Utgående lager för 2012/13 justeras ned till 11.70 mt (från 13.28 mt i januari) och den totala exporten för samma period estimeras till 33.27 mt, en liten ökning från förra månadens 33.04 mt.
Egyptens GASC har återigen köpt vete från USA, denna gång 180 000 ton. USA:s vete är just nu billigare än franskt, även med frakten beaktad.

Det amerikanska vetet har haft svårt att hävda sig under 2011/12 och förlorat marknadsandelar till i första hand Ryssland, eftersom ryskt vete flödat in på marknaden efter att exportförbudet hävdes förra sommaren, men har även haft svårt att konkurrera prismässigt med både Argentina och Frankrike.

I den senaste budgivningen fanns dock vare sig Ryssland eller Argentina med och det franska vetet som erbjöds var betydligt dyrare, trots högre fraktkostnad från USA till Egypten. Rysslands frånvaro denna gång kan troligtvis härledas till väderrelaterade logistik problem. Det är fruset i hamnarna och till och med lastade fartyg rapporteras ha svårt att segla ut.

Rysslands spannmålsexport har avtagit och uppgick endast till 250 000 ton under de två första veckorna i februari, en klar skillnad från en tidigare exporttakt på ungefär 2.8 mt per månad under 2011/12 fram till slutet på januari. Landet ska dock ha tillräckligt med spannmål för att täcka sitt eget behov och planerar därför att fortsätta med sin export som förväntas uppgå till 25 mt. Fram till idag har Ryssland exporterat ca 19.8 mt.

Ukraina har exporterat ca 600 000 ton spannmål, framförallt majs, de 15 första dagarna i februari till följd av den ovanligt stränga kylan och efter att regeringen bett handlare att vara restriktiva i sin export av vete. Det kan jämföras de 1.9 mt som exporterades under januari. Exporten av vete under första halvan av februari var lägre än 100 000 ton, jämfört med 540 000 ton under månaden innan.

Det sägs också att regeringen och landets spannmålshandlare nu har kommit överens om ett inofficiellt tak på 1.7 mt för export av vete under perioden februari till juli till följd av den svåra torkan i höstas. Med den begränsningen skulle den totala veteexporten komma att uppgå till 4.8 mt (jämfört med USDA’s prognos på 6.0 mt). Kazakstan räknar med en möjlig halvering av sin spannmålsskörd i år med en estimerad genomsnittlig nivå på 13-15 mt enligt landets jordbruksminister. Ett sådant resultat skulle ligga långt under de 27 mt spannmål som landet skördade förra året till följd av ett utmärkt väder under hela växtsäsongen, men det skulle fortfarande vara i linje med det 20-åriga genomsnittet. Vi har lite svårt att tolka detta påstående, eftersom Kazakstans jordbruksminister samtidigt påstår att arealen kommer att vara högre i år än förra året…. (Låter lite som ”Vremja” har återuppstått).

Pakistan kan komma att exportera upp till 1.5 mt vete i år, vilket matchar förra årets rekord, delvis tack vare en förväntad rekordskörd för tredje året i rad. Skörden förväntas uppgå till 24 mt ton i år, i stort sett oförändrad från förra året. Pakistan har en geografisk fördel i att exportera vete till Sydostasien och där kostnaderna för containerfrakt är försumbara. Landet var också en stor exportör förra året eftersom dess vete var bland det billigaste i världen under perioden maj-juli men exporten avtog efter att Ryssland hävde sitt exportförbud.

Nedan ser vi kursdiagrammet för marskontraktet på Matif. Uppgången den senaste veckan lyckades inte notera en ny toppnotering (över 225) och det får tolkas som ett svaghetstecken.

Nedan ser vi novemberkontraktet, som inte lyckats ta sig över huvudmotståndet på 205 euro per ton. Priset står och väger. 190 euro ser ut att utgöra ett förhållandevis starkt stöd och på ovansidan finns motståndet på 205. Just nu finns inga tecken på att marknaden på ett förestående utbrott från det här intervallet.

Maltkorn

Maltkornet har handlats ner kraftigt. Tekniska stöd är brutna och nästa finns först nere på 220 euro för novemberleverans. Terminen handlas just nu i 234 euro.

Potatis

Priset på industripotatis steg upp till 14.50 euro för leverans i april 2013, men rekylerade sedan ner till 14 euro per deciton. Pristrenden är uppåtriktad.

Majs

Nederbörden i norra Argentina, Paraguay och södra Brasilien ligger på en normal nivå för den här årstiden. Torkan är historia och odlingsförhållandena har stabiliserats. Uruguay är dock fortfarande torrt.

Kina importerade 750 kt majs i januari och det är den högsta noteringen för månaden på 12 år. Spreaden mellan kinesiska priser och importpriser ligger på rekordnivåer. Det finns ett sug efter majs in mot Kina.

Nedan ser vi decemberkontraktet på majs på CBOT, där priserna bildat en klassisk ”triangelformation”. När priserna lämnar den, brukar detta vara starten på en större kursrörelse. Vi har trott och tror på fallande priser, men vill inte ta några positioner just nu, utan vill avvakta utbrottet ur triangeln. I synnerhet Kinas efterfrågan är ett stort frågetecken.

Sojabönor

Sojabönorna gynnas av att vädret i Sydamerika har stabiliserats, eller rättare sagt, priset missgynnas. Priset har segat sig upp, efter att ha brutit en motståndslinje (den gröna i diagrammet nedan), men har inte på ett övertygande sätt gått över den röda motståndslinjen i diagrammet. Uppgången har förlorat momentum de senaste dagarna och det skulle kunna förebåda en kortsiktig rekyl nedåt.

Raps

Novemberkontraktet har visat exceptionell styrka. Vi ser dock i diagrammet att priset nu ligger ganska nära 440 euro per ton. Detta är toppnoteringen från maj förra året och också en jämn siffra. Folk brukar hänga upp sina ”take profit” ordrar på jämna siffror. Av denna anledning tycker vi att det är ett utmärkt tillfälle att sälja terminer på novemberraps på dagens kursnivå om 435 euro.

Mjölk

För två veckor sedan skrev vi att vi ansåg att prisfallet endast nått halvvägs och antog att fallet kunde nå 16. Det visade sig vara lite för försiktigt när vi nu ser att priset ligger på 15.37. Ser vi priset falla under februaris lägsta notering på marskontraktet finns potential att nå 15, men lejonparten av kursfallet bör vara över.

Gris

Priset på lean hogs som för majkontraktet nått 98.95 cent per pund, ligger precis under en motståndslinje (röd i diagrammet nedan). 100 cent borde vara ett hårt motstånd för priset att ta sig igenom. Det finns alltså gott om motstånd ansamlade precis ovanför dagens kurs. Om man måste välja, så väljer vi att vara sålda lean hogs här. Skulle priset bryta 100 måste vi omvärdera detta, naturligtvis.

Priset i Europa har för majleverans stigit sedan i oktober och ligger nu på 1.69 euro per kilo. Bakom ligger bland annat eurons svaghet, men det förklarar inte allt. För ett år sedan var priserna så låga att bland annat svensk produktion inte bar sig. Med dagens priser är branschen vid vattenytan. Det fundamentala ”golvet” för priset ligger alltså bara precis under eller vid den här prisnivån, trots prisuppgången. Med det sagt, så är det ovanligt med en så lång prisuppgång utan rekyl och tyska priser ligger långt över amerikanska.

Valutor

EURSEK

En ”triangelformation” har bildats sedan mitten av januari. Man bör invänta riktningen på utbrottet från den för att fatta beslut om att köpa eller sälja eursek.

8.70 har tidigare varit ett starkt ”golv” för växelkursen.

EURUSD

Kursen ligger inom ett intervall på 1.30 och 1.33.

USDSEK

Dollarn ligger för närvarande i sjunkande trend.

[box]SEB Veckobrev Jordbruksprodukter är producerat av SEB Merchant Banking och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Disclaimer

The information in this document has been compiled by SEB Merchant Banking, a division within Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) (“SEB”).

Opinions contained in this report represent the bank’s present opinion only and are subject to change without notice. All information contained in this report has been compiled in good faith from sources believed to be reliable. However, no representation or warranty, expressed or implied, is made with respect to the completeness or accuracy of its contents and the information is not to be relied upon as authoritative. Anyone considering taking actions based upon the content of this document is urged to base his or her investment decisions upon such investigations as he or she deems necessary. This document is being provided as information only, and no specific actions are being solicited as a result of it; to the extent permitted by law, no liability whatsoever is accepted for any direct or consequential loss arising from use of this document or its contents.

About SEB

SEB is a public company incorporated in Stockholm, Sweden, with limited liability. It is a participant at major Nordic and other European Regulated Markets and Multilateral Trading Facilities (as well as some non-European equivalent markets) for trading in financial instruments, such as markets operated by NASDAQ OMX, NYSE Euronext, London Stock Exchange, Deutsche Börse, Swiss Exchanges, Turquoise and Chi-X. SEB is authorized and regulated by Finansinspektionen in Sweden; it is authorized and subject to limited regulation by the Financial Services Authority for the conduct of designated investment business in the UK, and is subject to the provisions of relevant regulators in all other jurisdictions where SEB conducts operations. SEB Merchant Banking. All rights reserved.

Analys

How renewable fuels are accelerating the decarbonisation of transport

Published

2 månader ago

31 januari, 2023

Redaktionen

On 16 November 2022, UK’s Royal Air Force (RAF) Voyager aircraft, the military variant of the Airbus A330, took to the skies for 90 minutes over Oxfordshire. What looked like a routine test flight in its outward appearance was ultimately deemed ground-breaking. Why? It was a world-first military transporter aircraft flight, and the first of any aircraft type in the UK to be completed using 100% sustainable jet fuel.

Mobeen Tahir, Director, Macroeconomic Research & Tactical Solutions, WisdomTree

What are renewable fuels?

Renewable hydrocarbon biofuels (also called green or drop-in biofuels) are fuels produced from biomass sources through a variety of biological, thermal, and chemical processes. These products are chemically identical to petroleum gasoline, diesel, or jet fuel.

In other words, renewable fuels are sources of energy chemically identical to fossil fuels but produced from domestic, commercial, or agricultural waste (see Figure 1 below).

Figure 1: Converting waste into energy

Why the excitement?

Renewable fuels, like renewable diesel and sustainable jet fuel, can reduce greenhouse gas emissions by around 80-90% compared to fossil fuels. And because they burn much cleaner, engine filters remain cleaner for longer reducing the need for maintenance. Furthermore, given used cooking oil, vegetable oil, processing waste, and animal fat waste are used as inputs, the production of these fuels reduces biowaste, thereby cutting emissions from landfills.

This makes renewable fuels a key component of the circular economy. Humans have largely operated on the linear model historically when it comes to utilising natural resources. The circular model, in contrast, is much less wasteful and seeks to recycle as much as possible (see Figure 2 below).

Figure 2: The Circular Economy

The most exciting thing about renewable fuels is the immediacy with which they can make an impact. The reason why they are referred to as drop-in fuels is that they can replace fossil fuels in internal combustion engines with little or no modification required. So, if supply was abundant enough, forms of transport which cannot be electrified easily like heavy duty trucks, ships, and aeroplanes can be switched across to renewable fuels making a significant improvement to the environmental footprint. According to BP, “A return flight between London and San Francisco has a carbon footprint per economy ticket of nearly 1 tonne of CO₂ equivalent. With the aviation industry expected to double to over 8 billion passengers by 2050, it is essential that we act to reduce aviation’s carbon emissions.”

The challenge

Renewable fuels or biofuels are still in their infancy. This means the obvious hurdle to overcome is cost competitiveness with fossil fuels. Cost estimates vary, but figures from the International Air Transport Association (IATA) provide a useful sense for the ballpark. In May 2022, IATA stated that the average worldwide price of jet fuel is about $4.15 per gallon compared to the US average price of a gallon of sustainable aviation fuel, which is about $8.67.

So, roughly double the price of the incumbent polluting technology. This is not a bad starting point at all. Considering how rapidly the cost of energy storage in batteries has fallen in the last decade, renewable fuels could become competitive quite soon if sufficient investment is made and economies of scale are achieved. IATA also predicts that renewable fuels could make up 2% of all aviation fuels by 2025, which could become a tipping point in their competitiveness.

Businesses are acting

Businesses pursuing their own net zero targets have already started exploring renewable fuels to minimise their waste. Darling Ingredients Inc, which produces its trademark Diamond Green Diesel from recycled animal fats, inedible corn oil, and used cooking oil, was chosen by fast food chain Chick-fil-A in March 2022 to turn its used cooking oil into clean transportation fuel.

Similarly, McDonald’s entered into a partnership with Neste Corporation in 2020 to convert its used vegetable oil into renewable diesel and fuel the trucks that make deliveries to its restaurants. According to TortoiseEcofin, both Darling Ingredients and Neste have a net negative carbon footprint given emissions produced by these businesses are lower that the emissions avoided because of their renewable fuels.

A final word

Renewable fuels alone will not tackle climate change. No single solution can. But they can help us make meaningful progress. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) emphasises how crucial it is for the world to halve its greenhouse gas emissions this decade to at least have a chance of limiting global warming to 1.5^oC. This means that solutions with an immediate effect have an important role to play. Biofuels can cut emissions from waste in landfills and provide much cleaner alternatives to fossil fuels to help accelerate the world’s decarbonisation efforts. They don’t require different engines to be of use. They just need funding to reach scale.

Mobeen Tahir, Director, Macroeconomic Research & Tactical Solutions, WisdomTree

Analys

SEB Metals Weekly: China Covid exit is bullish for metals

Published

2 månader ago

24 januari, 2023

Redaktionen

China Covid exit is bullish for metals

Softer inflation, slight macro-optimism, and China taking a rapid exit from Covid restrictions. Markets have become more optimistic. Inflation indices have eased and that has created some hopes that central banks won’t lift interest to a level that will kill the economy in 2023. Natural gas prices in Europe have fallen sharply. This has suddenly reduced energy-inflationary pressure and removed the direst downside economic risks for the region. But general market optimism is far from super-strong yet. The S&P 500 index has only gained 1.9% since our previous forecast on 1 Nov 2021, and oil prices are down nearly 10% in a reflection of concerns for global growth. China has however removed all Covid-restrictions almost overnight. It is now set to move out of its three years of Covid-19 isolation and lockdowns at record speed. Industrial metals are up 20% and the Hong Kong equity index is up 40% as a result (since 1 Nov-22). China’s sudden and rapid Covid-19 exit is plain and simply bullish for the Chinese economy to the point that mobility indices are already rebounding quickly. SEB’s general view is that inflation impulses will fade quickly. No need then for central banks across the world to kill the global economy with further extreme rate hikes. These developments have removed much of the downside price risks for metals in 2023 and we have to a large degree shifted our 2024 forecast to 2023.

Lower transparency, more geopolitics, more borders, and higher prices and exponential spikes. The first decade of this century was about emerging markets, the BRICs, the commodity price boom, the commodity investment boom, and free markets with free flow of commodities and labor with China and Russia hand in hand with western countries walking towards the future. High capex spending in the first decade led to plentiful supply and low prices for commodities from 2011 to 2020. A world of plenty, friends everywhere, free flow of everything, and no need to worry. The coming decade will likely be very different. Supply growth will struggle due to mediocre capex spending over the past 10 years. Prices will on average be significantly higher. There will be frequent exponential price spikes whenever demand hits supply barriers. Price transparency will be significantly reduced due to borders, taxes, sanctions, geopolitical alignments, and carbon intensities. Prices will be much less homogenous. Aluminium will no longer be just one price and one quality. Who made it, where was it made, where will it be consumed and what the carbon content will create a range of prices. Same for most other metals.

Copper: Struggling supply and China revival propel copper prices higher. Unrest in Peru is creating significant supply risks for copper as the country accounts for 10% of the global supply. Chile accounts for 27% of global production. Production there is disappointing with Codelco, the Chilean state-owned copper mining company, struggling to hit production targets. The Cobre Panama mine in Panama is at risk of being closed over a tax dispute between Quantum and the government. Cobre Panama is one of the biggest new mines globally over the past 10 years. The rapid exit from Covid restrictions in China is bullish for the Chinese economy and thus for copper demand and it has helped to propel prices higher along with the mentioned supply issues. The Chinese property market will continue to struggle, and it normally accounts for 20% of global copper demand while China accounted for 55% of global copper demand in 2021. While China is no longer prioritizing the housing market it is full speed ahead for solar, wind, EVs, and electrification in general. So, weakening Chinese copper demand from housing will likely be replaced by the new prioritized growth sectors. Global supply growth is likely going to be muted in the decade to come while demand growth will be somewhere between a normal 3% pa. to a strong 4% pa. to a very strong 5% pa. Copper prices will be high, and demand will hit the supply barrier repeatedly with exponential spikes as the world is working hard to accelerate the energy transition. Copper prices could easily spike to USD 15-16,000/ton nearest years.

Nickel: Tight high-quality nickel market but a surplus for a low-quality nickel. Nickel production is growing aggressively in Indonesia. The country is projected to account for 60-70% of global supply in 2030. This will become a huge and extremely concentrated geopolitical risk for the world’s consumers of nickel. Indonesia has an abundance of low-grade C2 nickel. The challenge is to convert low-quality C2 nickel to high-quality C1. We are set for a surplus of C2 nickel but the market for C1 nickel will depend strongly on the conversion capacity for C2 to C1. Low price transparency will also help to send prices flying between USD 20,000/ton and USD 30,000/ton. Strong growth in nickel production in Indonesia should initially call for prices down to USD 20,000/ton. But Indonesia is a price setter. It will account for 50% of global supply in 2023. It doesn’t make sense for Indonesia to kill the nickel price. If the nickel price drops, then Indonesia could quickly regulate supply. There should be a premium to nickel due to this. As a result, we expect the nickel price to average USD 24,000/ton in 2023. C2 to C1 conversion capacity may be strained and there should also be a monopoly premium due to the size of Indonesia. Converting C2 to C1 is however extremely carbon intensive and that could be an increasing issue in the years to come.

Zinc: Super-tight global market. European LME inventories are ZERO and zinc smelters there are still closed. European zinc smelters account for 16% of global zinc smelter capacity. Most of this was closed over the past year due to extremely high energy prices. European LME zinc stockpiles are now down to a stunning zero! The global zinc market is extremely tight. Reopening of European zinc smelting seems unlikely in H1-23 with a continued super-tight market as a result both in Europe and globally.

Aluminium: Price likely to be in the range of USD 2400 – 3200/ton and line with coal prices in China. Aluminium prices have historically been tightly tied to the price of coal. But coal prices have been all over the place since the start of 2021 with huge price differences between Amsterdam, Australia, and domestic Chinese coal prices which are now largely state-controlled. China banning imports of Australian coal, the Chinese energy crisis in 2021, and Russia’s invasion of Ukraine in 2022 are ingredients here. This sent aluminium prices flying high and low. Coal prices in China today imply a price of aluminium between USD 2400/ton and 3150/ton with the LME 3mth aluminium price nicely in between at USD 2590/ton. The global coal market should now become more orderly as China now again is accepting Australian coal. Energy costs have fallen sharply in Europe and some producers in the Netherlands have talked about possible restarts of production. China is likely to reduce its exports of primary aluminium. Energy security of supply is high on the agenda in China, and it makes no sense to emit lots of CO2 in China and indirectly export energy in the form of primary aluminium. Growth in non-China aluminium demand in the years to come will have to be covered by non-China producers which have the potential to force prices higher and away from coal as the price driver. While LME has one price for the 3mth aluminium price we’ll likely get larger and larger price differences across the world in the form of possibly extreme price premiums for example in the EU and the US.

SEB Commodities price outlook — **Source: SEB Markets – Commodities. Historical data: Bloomberg**

Analys

Solid demand growth and strained supply to push Brent above USD 100/b

Published

3 månader ago

2 januari, 2023

Redaktionen

Brent crude had a strong end of the year as it traded at the highest level since 1 December. It is a slow start to the new year due to bank holidays and Dated Brent trades close to USD 85/b. It averaged USD 99.9/b in 2022. We expect it to average more than USD 100/b on average for the coming year amid strained supply and rebounding demand. Chinese oil demand is set to recover strongly along with re-openings while non-OECD will continue to move higher. At the moment oil looks absurdly cheap as it is cheaper than natural gas in both EU and Japan and also cheaper than coal in Australia.

Some price strength at the end of the year. The Dated Brent crude oil price index gained 2.3% on Friday with a close at USD 84.97/b. It was the highest close since 1 December. This morning it is trading slightly lower at USD 84.8/b but the market is basically void of action due to bank holidays.

Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities at SEB — Bjarne Schieldrop, Chief analyst commodities, SEB

Gloom and doom but IEA, OPEC and US EIA project global crude oil demand to rise between 1 m b/d and 2.2 m b/d YoY in 2023. They also expect call-on-OPEC to rise between 0.3 m b/d and 1.0 m b/d. The US EIA projects demand to increase 1 m b/d in 2023 on the back of a growth of 1.3 m b/d in non-OECD where demand in India rises by 0.2 m b/d and China by 0.6 m b/d. In China this is of course to a large degree due to re-opening after Covid-19 lock-downs. But it is still a good reminder of the low base of oil demand in non-OECD versus OECD. India last year consumed 5 m b/d which only amounts to 1.3 b/capita/year versus a world average of 4.5 b/capita/year and European demand of 10 b/capita/year. Even China is still below the world average as its demand in 2022 stood at 15.2 m b/d or 4.0 b/capita/yr. Non-OECD oil demand thus still has a long way to go in terms of oil demand and that is probably one of the things we’ll be reminded of in 2023 as Covid-19 lock-downs disappear entirely.

Solid demand growth in the face of strained supply. Important to remember is that the world has lost a huge amount of fossil supply from Russia due to the war in Ukraine. First in terms of natural gas where supply to the EU and thus to the world has declined by some 2.5 m boe/d versus pre-war levels. Secondly in terms of crude and products. The latter is of course a constant guessing game in terms of how much Russian crude and product exports has declined. The US EIA however projects that crude oil production in the Former Soviet Union will be down 2 m b/d in 2023 versus pre-Covid levels and down 1.3 m b/d YoY from 2022 to 2023. We are thus talking up to 4.5 m boe/d of lost supply from Russia/FSU. That is a huge loss. It is the reason why coal prices are still trading at USD 200 – 400/ton versus normal USD 85/ton as coal is an alternative to very expensive natural gas.

Overall for 2023 we are looking at a market where we’ll have huge losses in supply of fossil energy supply from Russia while demand for oil is set to rebound solidly (+1.0 – 2.2 m b/d) along with steady demand growth in non-OECD plus a jump in demand from China due to Covid-19 reopening. Need for oil from OPEC is set to rise by up to 1.0 m b/d YoY while the group’s spare capacity is close to exhausted.

We expect Brent crude to average more than USD 100/b in 2023. Despite all the macro economic gloom and doom due to inflation and rising interest rates we cannot help having a positive view for crude oil prices for the year to come due to the above reasons. The Dated Brent crude oil price index averaged USD 99.9/b in 2022. We think Brent crude will average more than USD 100/b in 2023. Oil is today absurdly cheap at USD 85/b. It is cheaper than both coal in Australia and natural gas both in Japan and the EU. This is something you hardly ever see. The energy market will work hard to consume more what is cheap (oil) and less of what is expensive (nat gas and coal).

Latest forecasts by IEA, OPEC and US EIA for oil demand growth and call-on-OPEC YoY for 2023. Solid demand growth and rising need for oil from OPEC.

Oil demand projections from the main agencies and estimated call-on-OPEC. More demand and higher need for oil from OPEC

EIA STEO projected change in oil demand for different countries and regions YoY to 2023

US EIA Dec STEO forecast for FSU oil production. Solid decline projected for 2023.

US commercial crude and product stocks still below normal

Total US crude and product stocks including SPR. Declining, declining, declining.

US crude and product inventories both excluding and including Strategic Petroleum Reserves

US oil sales from US SPR is now coming to an end. Will make the market feel much tighter as it really is.

Brent crude oil is absurdly cheap as it today trades below both Australian coal and natural gas in both Japan and the EU. Coal and natural gas prices should trade lower while oil should trade higher.