Nyheter
Roosevelt och guldet
Guldet backade upp västvärldens alla valutor under Bretton-Woods-avtalet 1944-1971. De anslutna ländernas centralbanker kunde växla in sina dollar mot guld, men när de Gaulle begärde detta 1971, så skrotade Nixon ensidigt avtalet. Uppenbarligen hade Fort Knox redan då plundrats, eller så hade FED tryckt fler dollar än vad det fanns guld för.
Nu följde fyra decennier av prisbubblor och en dollar som tappade 95 procent av sin köpkraft till följd av vårdslös skuld- och inflationspolitik.
Vad var det då som hände?
1933 – Roosevelt drog in allt guld i privat ägo av de amerikanska medborgarna. För att stabilisera det monetära systemet konfiskerades allt guld till ett värde över 100 USD som amerikanerna ägde. Den amerikanska staten betalade 20,67 USD/ounce, och så snart detta inlösenprogram var avslutat devalverades den amerikanska dollarn vilket skickade upp guldet till 35 USD/ounce där det under många år var fixerat.
1944 – efter den så kallade Bretton-Woods-konferensen knöts de större valutorna till den amerikanska dollarn. Från amerikanskt håll garanterades dollarvärdet med ett fastställt inlösenpris i guld. Allt detta gjordes för att stabilisera världens ekonomier och undvika en upprepning av den depression som plågat världen under 1930-talet. Redan 1968 gav emellertid USA upp tanken på detta och lät dollarn flyta fritt.
1971 – detta år föll Bretton-Woods-avtalet samman och möjligheten att växla dollar till guld upphörde, bland annat som en följd av att den amerikanska staten såg sina kostnader för Vietnamkriget skjuta i höjden.
1974 – Gerald Ford upphävde förbudet och det blev åter tillåtet för amerikanska medborgare att äga den gyllene metallen. Nu kunde amerikanska medborgare åter börja handla guld, något de började göra med besked. Som en följd av detta handlades guldet åter på en effektiv marknad, där priset speglade investerarnas intresse. Priset gick som högst upp till 195 USD/ounce.
Vilket föredrar du?
Som synes vill stater, regeringar och centralbanker världen över att du skall köpa deras papperspengar vars värde endast återspeglar det förtroende vi människor har för dessa. Frågan som du bör ställa dig är hur pass stort förtroende du egentligen skall ha för de så kallade FIAT-valutorna. Historien visar en enda sak med säkerhet, den upprepar sig. Du som läser detta ser säkert när det var som den amerikanska regeringen införde ett förbud mot att äga guld. Just det, det var när depressionen i USA pågick som allra värst. I skrivande stund befinner sig världens ekonomier i den värsta finansiella krisen sedan depressionen i början av trettiotalet.
Allt kommer bli värre. Det finns ingen återhämtning. Det bästa sättet att skydda sina tillgångar är att köpa guldtackor och gräva ned dem i en grop. De tipsen ger den schweiziska undergångsekonomen Marc Faber, mer känd som Dr Doom.
Smeknamnet Dr Doom (doktor undergång) låter som taget ur en James Bond-film. Marc Faber fick det när epitetet när han med sin pessimistiska hållning som en av få lyckades förutspå börskraschen 1987. Sedan dess har han fortsatt varna för nya katastrofer, i såväl uppgång som nedgång.
Nyheter
Sommarväder skapar prisrally på elbörsen
Det råder speciella förutsättningar på elmarknaden just nu och allt styrs till största delen av vädret. Sol och bitvis god vindkraftsproduktion under maj, i kombination med svag hydrologi och begränsad kärnkraft har lett till stora svängningar i elpriset. Juni inleds liknande och idag tangerar elpriserna nivåer från krisåret 2022. Dock förväntas elpriserna gå ner då kärnkraften ökar.

Juni börjar med höga elpriser och orsakerna är brist på vindkraft, torra väderprognoser och mindre kärnkraft. Prisuppgången i maj var särskilt tydlig i norra Sverige, elområde 1 och 2, och ligger just nu nära en krona per kWh. I elområdena 3 och 4, södra Sverige, blev månadsmedelspotpriset för maj 35–40 procent högre jämfört med april men har rusat idag till nivåer på mellan 130–160 öre/kWh.
– Dagens höga priser visar tydligt på hur snabbt förändrade väderprognoser får genomslag på elpriset. Sommarens väder påverkar även priserna inför hösten och vintern. Ska det bli mer stabila elpriser behövs ett typiskt svenskt sommarväder, dvs. en blandning av regn, vind och sol, snarare än extremvärme och högtryck. Särskilt viktig är nederbörden i Norge och norra Sverige där vattenkraften dominerar, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
Den hydrologiska balansen, dvs. det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är väldigt ansträngt efter en snöfattig vinter. Det stora underskottet håller i sig och är starkt beroende av mer nederbörd i närtid. På grund av pågående revisioner, bland annat Ringhals 3 och Forsmark 2, är elproduktionen från svensk kärnkraft begränsad just nu. Oskarshamn 3 har planerad återstart den 10 juni och Ringhals 4, som för närvarande producerar med halv effekt, går upp till full effekt den 12 juni. Det innebär att den installerade effekten då kommer att stiga från 40 till 60 procent i Sverige.
Det geopolitiska läget är fortsatt ett orosmoment men ryktet om ett fredsförslag har lugnat marknaden något. Gas- och oljepriserna fortsätter att falla och de stigande temperaturerna på kontinenten och den stora andelen solkraft kan ha en stabiliserande effekt.
| Medelspotpris | Elområde 1, Norra Sverige | Elområde 2, Norra Mellansverige | Elområde 3, Södra Mellansverige | Elområde 4, Södra Sverige |
| Maj 2026 | 46,36 öre/kWh | 48,95 öre/kWh | 70,86 öre/kWh | 87,05 öre/kWh |
| Maj 2025 | 14,09 öre/kWh | 15,09 öre/kWh | 42,94 öre/kWh | 60,01 öre/kWh |
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

