Följ oss

Nyheter

Roosevelt och guldet

Publicerat

den

Roosevelt och guldetGuldet backade upp västvärldens alla valutor under Bretton-Woods-avtalet 1944-1971. De anslutna ländernas centralbanker kunde växla in sina dollar mot guld, men när de Gaulle begärde detta 1971, så skrotade Nixon ensidigt avtalet. Uppenbarligen hade Fort Knox redan då plundrats, eller så hade FED tryckt fler dollar än vad det fanns guld för.

Nu följde fyra decennier av prisbubblor och en dollar som tappade 95 procent av sin köpkraft till följd av vårdslös skuld- och inflationspolitik.

Vad var det då som hände?

1933 – Roosevelt drog in allt guld i privat ägo av de amerikanska medborgarna. För att stabilisera det monetära systemet konfiskerades allt guld till ett värde över 100 USD som amerikanerna ägde. Den amerikanska staten betalade 20,67 USD/ounce, och så snart detta inlösenprogram var avslutat devalverades den amerikanska dollarn vilket skickade upp guldet till 35 USD/ounce där det under många år var fixerat.

1944 – efter den så kallade Bretton-Woods-konferensen knöts de större valutorna till den amerikanska dollarn. Från amerikanskt håll garanterades dollarvärdet med ett fastställt inlösenpris i guld. Allt detta gjordes för att stabilisera världens ekonomier och undvika en upprepning av den depression som plågat världen under 1930-talet. Redan 1968 gav emellertid USA upp tanken på detta och lät dollarn flyta fritt.

1971 – detta år föll Bretton-Woods-avtalet samman och möjligheten att växla dollar till guld upphörde, bland annat som en följd av att den amerikanska staten såg sina kostnader för Vietnamkriget skjuta i höjden.

1974 – Gerald Ford upphävde förbudet och det blev åter tillåtet för amerikanska medborgare att äga den gyllene metallen. Nu kunde amerikanska medborgare åter börja handla guld, något de började göra med besked. Som en följd av detta handlades guldet åter på en effektiv marknad, där priset speglade investerarnas intresse. Priset gick som högst upp till 195 USD/ounce.

Vilket föredrar du?

Som synes vill stater, regeringar och centralbanker världen över att du skall köpa deras papperspengar vars värde endast återspeglar det förtroende vi människor har för dessa. Frågan som du bör ställa dig är hur pass stort förtroende du egentligen skall ha för de så kallade FIAT-valutorna. Historien visar en enda sak med säkerhet, den upprepar sig. Du som läser detta ser säkert när det var som den amerikanska regeringen införde ett förbud mot att äga guld. Just det, det var när depressionen i USA pågick som allra värst. I skrivande stund befinner sig världens ekonomier i den värsta finansiella krisen sedan depressionen i början av trettiotalet.

Allt kommer bli värre. Det finns ingen återhämtning. Det bästa sättet att skydda sina tillgångar är att köpa guldtackor och gräva ned dem i en grop. De tipsen ger den schweiziska undergångsekonomen Marc Faber, mer känd som Dr Doom.

Smeknamnet Dr Doom (doktor undergång) låter som taget ur en James Bond-film. Marc Faber fick det när epitetet när han med sin pessimistiska hållning som en av få lyckades förutspå börskraschen 1987. Sedan dess har han fortsatt varna för nya katastrofer, i såväl uppgång som nedgång.

Nyheter

Ryska staten siktar på att konfiskera en av landets största guldproducenter

Publicerat

den

Guldtacka från Scottsdale Mint

En våg av panik sprider sig bland Moskvas elit sedan Vladimir Putins regim inlett en dramatisk offensiv för att beslagta tillgångarna hos Konstantin Strukov – en av Rysslands rikaste affärsmän och ägare till landets största guldgruvföretag, Yuzhuralzoloto. Åtgärden ses som ett tydligt tecken på hur långt Kreml är villigt att gå för att säkra ekonomiska resurser i takt med att kostnaderna för kriget i Ukraina stiger.

Strukovs förmögenhet, som uppskattas till över 3,5 miljarder dollar, byggdes upp under decennier i nära relation med maktens centrum i Ryssland. Men den 5 juli stoppades hans privatjet från att lyfta mot Turkiet. Enligt flera ryska medier deltog den federala säkerhetstjänsten FSB i ingripandet, och Strukovs pass beslagtogs. Händelsen ska vara kopplad till en omfattande rättsprocess där åklagare kräver att hela hans företagsimperium förverkas – med hänvisning till påstådd korruption och användning av skalbolag och familjemedlemmar för att dölja tillgångar.

Företaget själva förnekar att något inträffat och kallar rapporteringen för desinformation. De hävdar att Strukov befann sig i Moskva hela tiden. Trots det bekräftar rättsdokument att både han och hans familj förbjudits att lämna landet, och att myndigheterna snabbt verkställt beslutet.

Det som nu sker är en del av ett större mönster i ett Ryssland präglat av krigsekonomi: staten tar tillbaka kontrollen över strategiska sektorer som guld, olja och försvarsindustri – industrier som nu allt mer mobiliseras för att finansiera och stödja krigsinsatsen. Intressant nog handlar det inte om att Strukov ska ha varit illojal mot regimen – tvärtom har han varit en lojal allierad, med politiska uppdrag knutna till Putins parti. Men lojalitet räcker inte längre som skydd.

Medan tidigare utrensningar ofta riktade sig mot krigskritiker eller de som flydde landet, drivs dagens tillgångsövertaganden av något mer fundamentalt: ekonomisk nöd. De växande sanktionerna har nästan helt strypt inflödet av utländskt kapital. Statens oljeintäkter minskar och budgetunderskotten växer. Putins lösning är att vända sig inåt – till de oligarker han själv lyfte fram – för att fylla statskassan.

Det här är inte ett enskilt fall. På senare tid har flera framstående affärspersoner hamnat i plötsliga rättsliga tvister, omkommit under mystiska omständigheter eller sett sina bolag tas över av staten. Den oskrivna överenskommelsen som länge gällde i Putins Ryssland – rikedom i utbyte mot lojalitet – håller på att kollapsa.

Den 8 juli väntar en rättsförhandling som kan avgöra framtiden för Strukovs affärsimperium. Men budskapet till Rysslands näringslivselit är redan tydligt: ingen är för rik, för lojal eller för nära den politiska makten för att gå säker. I ett Ryssland där kriget kräver allt större uppoffringar riskerar oligarker att snabbt förvandlas till måltavlor.

Fortsätt läsa

Nyheter

Hur säkrar vi Sveriges tillgång till kritiska metaller och mineral i en ny geopolitisk verklighet?

Publicerat

den

Svemin-seminarie i Almedalen

När världsläget förändras ställs Europas beroende av metaller och mineral på sin spets. Geopolitiska spänningar, handelskonflikter och ett mer oförutsägbart USA gör att vi inte längre kan ta gamla allianser för givna. Samtidigt kontrolleras en stor del av de kritiska råvarorna vi är beroende av av andra makter – inte minst Kina. Vad händer med Sveriges industriella förmåga i ett läge där importen stryps? Hur påverkas försvarsindustrin av Kinas exportrestriktioner? Är EU:s nya råvarupolitik tillräcklig för att minska sårbarheten – eller krävs ytterligare statliga insatser och beredskapslagring? Svemin anordnade den 25 juni ett seminarium som bestod av bestod av deltagare från myndigheter, politik och industri. Man diskuterar Sveriges och EU:s strategiska vägval i en ny global verklighet – och vad som krävs för att säkra tillgången till metaller när vi behöver dem som mest.

Fortsätt läsa

Nyheter

Lundin Mining ska bli en av de tio största kopparproducenterna i världen

Publicerat

den

Lundin Mining är bolaget i Lundin-sfären som satsar stort på Vicuña-projektet i Argentina. Det ska lyfta Lundin Mining till att bli en av de tio största kopparproducenterna i världen skriver Affärsvärlden och upprepar sin köprekommendation för aktien.

”Även om en framgång inte är på förhand given tror vi att Vicuña har goda chanser att bli bra. Vi förnyar vårt köpråd för Lundin Mining”

Enligt Lundin Minings ledning kommer man att klara att finansiera sin del av investeringarna i Vicuña genom det löpande kassaflödet som man förväntar sig ska bli omkring 5 miljarder dollar kommande fem år i kombination med lån.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära