Platina (Pt) är ett ytterst sällsynt grundämne, en silvervit ädelmetall som används i smyckesindustrin, elektroniska komponenter och olika industriella tillämpningar. Ungefär hälften av den globala platinakonsumtionen används för tillverkning av bilarnas katalytiska avgasrenare.

Metallen är i ren form mjuk och böjlig likt guld, men står emot slitage mycket väl och lämpar sig därför för användning i smycken. Dess elektriska ledningsförmåga är dock sämre än exempelvis koppar, men används ändå till kontaktöverdrag i miljöer där oxidering inte får förekomma. Exempelvis oxiderar silver i kontakt med luft, vilket platina inte gör.

Användningsområdena inom industrin har exploderat under senaste århundradet. Dessa inkluderar neurokirurgisk- och dental utrustning, läkemedel för behandling av cancer, utrustning till dator- och fordonsindustrin samt katalysatorer. Nästan en tredjedel av allt nybrutet platina används för katalysatortillverkning, vilket har fått metallen att kallas “miljömetall” tack vare dess miljöfrämjande egenskaper. Bilindustrin har således stor inverkan på platinapriset.

Platina är ytterst sällsynt, cirka 30 gånger mer sällsynt än guld, och finns i endast ett fåtal fyndigheter över hela världen. Den största kända primära reserven finns i Sydafrikas Bushweld-komplex, följt av fyndigheter nära Norilsk, i Ryssland och i Sudbury Basin, Kanada.

Förekomsten av platina är extremt låg på jorden, och metallen är därför den dyraste av alla kommersiellt handlade ädelmetaller. Tack vare industriell användning hålls priserna uppe, men priset är mycket mer volatilt jämfört med exempelvis guld beroende på efterfrågan. Priset tenderar att rusa inför en högkonjunktur, och sjunka drastiskt i ekonomiskt osäkra tider. Platina kan därför lämpa sig för spekulanter om de köper och säljer vid rätt tillfällen, men anses inte vara en lika trygg investering som guld på grund av den höga volatiliteten.

Fakta om platina

• Även om nya användningsområden för platina ständigt upptäcks är utbudet oerhört begränsat. Det produceras endast mellan 5 och 6 miljoner ounce platina årligen, vilket är mindre än 5 % av världens guldproduktion.
• Det har beräknats att världens hittills totala mängd av all utvunnen platina skulle fylla en kub med en sida på 25 meter. Att rena platina är mycket komplicerat då metallen nästan alltid förekommer i kombination med andra metaller. Processen från utvinning till ren platina är invecklad och tar lång tid.
• Förekomsten av platina på jorden beräknas uppgå till till 0,003 ppb (parts per billion, delar per miljard), vilket är extremt sällsynt.
• Förutom den komplicerade framställningsprocessen försvårar det begränsade utbudet för industrin. Den huvudsakliga produktionen av platina förekommer egentligen endast på två platser i världen, dels i Bushveld Complex som ligger cirka 50 kilometer norr om Sydafrikas administrativa huvudstad Pretoria, och som producerar två tredjedelar av allt platina som når marknaden årligen. Den andra större källan med platina är belägen i Norilsk-Talnachregionen i nordligaste Sibirien i Ryssland. Dessa två regioner svarar för 90 procent av all världens kända platina.
• Det beräknas att minst en fjärdedel av all platina i världen endera bryts eller finns i jordskorpan.
• Det förekommer mindre reserver av platina i både USA och Kanada på platser som är rika på koppar och nickel.
• Ryssland är det enda landet med platinareserver, bland annat på grund av landets utgivning av platinarubel (se mer om detta längre fram i denna artikel). Storleken på landets reserver är emellertid okänt, och precis som med Rysslands palladiumreserver är det en statshemlighet. I och med att den ryska regeringen årligen säljer ut platina för att möta marknadens ökade behov spekuleras det i att detta lager håller på att ta slut. Huruvida detta är sant eller inte vet vi inte, men vi kan emellertid konstatera att de ryska lagren inte kommer att räcka för evigt, vilket i så fall kommer orsaka en brist med stigande priser som följd.
• En platinakub med sidan 15 centimeter väger lika mycket som en genomsnittlig man.
• Det tar upp till sex månader för att framställa ett enda uns platina, och för detta behöver det processas mellan åtta och tio ton malm.

Vad påverkar priset på platina?

Eftersom en så pass stor del mycket av efterfrågan på platina härrör från fordonsindustrin, kan nedgångar i bilindustrin påtagligt påverka utvecklingen av denna metalls prissättning. Under den finansiella krisen 2008 föll platina priserna med 65 % från sin toppnotering, delvis som en följd av en vacklande försäljning av bilar över hela världen. Under 2008 drabbades marknaden dessutom av ett överutbud av platina vilket tenderade att sänka priset ytterligare.

I början av 2009 började platina återfå sin styrka i takt med att allt fler investerare återvände till metallen i jakt på en så kallad safe haven samtidigt som ETF Securities meddelande att företaget hade för avsikt att lansera en så kallade ETF, Exchange Traded Fund, uppbackad av fysisk platina motsvarande den som redan fanns på den europeiska marknaden (LSE: PHPT.L).

Kännedomen om dessa planer fick marknadens aktörer att bunkra platina eftersom det anses vara ett faktum att priserna på en råvara stiger då en ETF lanseras eftersom det skapar en brist som driver upp priserna på den underliggande råvaran.

I samband med att den europeiska platina ETF:en lanserades 2007 är det emellertid osäkert om detta verkligen skedde eftersom produktionen, och i förlängningen också utbud och pris stördes av strömavbrott i den sydafrikanska gruvindustrin.

Platina är en av fyra ädelmetaller som används som investering, de övriga är silver, guld och palladium Platina är emellertid inte lika välkänt som guld eller silver, men har ändå intressanta egenskaper och en sällsynthet som gör den mycket värdefull.

Historia

Platina förekommer naturligt i sanden i vissa floder i Sydamerika, och användes av ursprungsbefolkningen långt innan européerna landsteg i den nya världen för första gången. Platina omnämns första gången 1557 av italienaren Julius Caeser Scaligus då denne refererar till platina som ”en ädel metall som vare sig eld eller spansk list lyckas smälta”. Detta väckte kemisternas intresse, och det var först 200 år senare, 1751 som svenske Henrik Scheffer lyckades smälta platina vid en temperatur om 1768,3 °C.

Trettio år senare, 1786 tillhandahöll den spanske kungen Spaniens kung Charles III ett laboratorium åt Pierre-François Chabaneau för dennes forskning kring platina. Dennes forskning ledde till att han lyckades med att rena metallen och såg dess potential på grund av dess böjlighet och motståndskraft mot slitage, vilket skulle visa sig vara utmärkt för att producera smycken och investeringstackor. Detta var grunden till den så kallade platinaåldern i Spanien. I takt med att kunskapen om platina spreds ökade också efterfrågan, bland annat tillverkades slitstarka laboratorieinstrument och deglar till fönsterglas av platina, något som än idag står för konsumtionen av tusentals troy ounce av platina varje år.

1822 upptäcktes stora platinafyndigheter i anslutning till guldfälten i Ural. Då efterfrågan fortfarande var relativt låg användes den platinan som en monetär metall, och närmare en halv miljon troy ounces användes som mynt när den ryska regeringen präglade en platinarubel. Därmed blev platina en värdemätare och -bevarare precis som guld.

Investeringar

Under 70-talets kraftiga prisuppgång introducerade den japanska ädelmetallhandlaren, Tanaka Kikinzouku Kogyo KK, platinatackor om fem och tio gram för investerare vilka var tillräckligt lågt prissatta för att locka allmänheten att köpa. Även Johnson Matthey och Engelhard började producera platinatackor på 1 och 10 troy ounce, och senare följde även Degussa efter. I dag finns platina som både mynt och investeringstackor.

Bland de mynt som finns på marknaden i dag kan nämnas

• Den amerikanska Platinum Eagle
• Den kanadensiska Platinum Maple Leaf
• Australiens Platinum Koala
• Britternas Platinum Britannia
• Kinesiska Platinum Panda
• Palladiumterminer

Palladiumterminer går till leverans varje månad året om. Metallen handlas bland annat på New York Mercantile Exchange under tickersymbolen PL och huvudkontraktet prissätts i USD och cent per troy ounce.

*2 avser årtalet, vilket betyder att tickern PLM2 avser leverans av platina i juni 2012.

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på platina på New York Mercantile Exchange avser 50 ounce platina.
Observera att det också finns så kallade “asiatiska terminer” i platina, som avser 500 gram platina. Dessa handlas under tickerkoden QR och prissätts i amerikanska dollar med ett pris i cent per gram.

Tick Value

$0,10 (10 cent) per troy ounce (5,00 USD per kontrakt)

Trading Hours

Handeln på CME Globex elektroniska handelsplattform pågår nästan dygnet runt, från 6:00 PM på söndagskväll till 5:15 OM fredag eftermiddag, med ett 45-minuter långt handelsuppehåll varje dag mellan 5:15PM och 6:00 PM, New York Time. Som kuriosa kan nämnas att handel efter 6:00 PM avser nästkommande dag.

Den fysiska handeln i de så kallade handelsgroparna, Open Outcry (Pit Sessions) äger rum mellan 8:30 AM och 1:00 PM New York Time på New York Mercantile Exchange

Daglig prisavvikelse

Det förekommer ingen begränsning i hur pass mycket palladium får avvika i kurs under en handelsdag.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen i palladium är vid handelns stängning vid den tredje kalenderdagen som föregår den sista dagen i lösenmånaden.

Leveranskvalité

Vid fullgörandet av varje kontrakt, skall säljaren leverera 100 troy ounce (± 7 %) av platina med en renhet som inte får vara mindre än 0,9995. Det levererade palladiumet får inte levereras i mindre enheter än 10 ounces tackor som skall vara märkta med tackans nummer, vikt, renhet, logotype eller namn på tillverkaren och en symbol som identifierar metallen som just palladium.