Nyheter
Pipelinens betydelse för den amerikanska energiboomen

Produktionsboomen för råolja i USA har lett till en pånyttfödelse för infrastrukturen när oljeindustrin försöker hitta ett nytt hem för den stigande produktionen. Under 2012 ändrades flödet på Seawaypipelinen som numera exporterar olja från Cushing i Oklahoma till den amerikanska gulfkusten istället för att som tidigare ta emot olja. Det ändrade flödet utgör en stor förändring för den amerikanska oljeindustrin, och utgjorde början på en trend för att föra ut energi från den amerikanska Mellanvästern.
I dag byggs ett stort antal ledningsprojekt ut i syfte att hantera den nya oljeproduktionen, men även om kapaciteten utökas enligt plan så kommer det knappast att vara möjligt att hålla den takt som krävs för att möta den ökade produktionen enligt energianalytiker.
Utbyggnaden av Seawaypipelinen slutfördes i januari 2013, och ägarna till rörledningen, Enterprise Products Partners och Enbridge, spådde då att volymerna skulle gå upp till 295 000 fat per dag (b/d), en ökning från 180 000 fat per dag (b/d) vid årsskiftet 2012/2013.
Seaway är också i färd med att att bygga en 512 miles lång rörledning som skall gå parallellt med den befintliga rörledningen, vilket kommer att addera 450 000 fat per dag (b/d) i kapacitet när den färdigställs under det första kvartalet 2014. Seaway-pipelinen förväntas transportera råolja från Mellanvästern, Bakkenfältet North Dakota, Permianbäckenet i västra Texas och från Kanada.
Keystone XL
Mest känd av alla rörledningar är Keystone XL, som skall kunna transportera 700 000 fat råolja från oljesandsfälten i Alberta i Kanada till Gulfkusten via Cushing. Rörledningens dragning orsakade kontroverser under 2012 då det framkom att den ursprungligen skulle korsa vissa miljökänsliga områden i Nebraska. När ledningen fick en annan dragning godkände dock staten byggandet av ledningen som nu väntar på ett formellt godkännande av president Obama.
I sin översyn av rörledningsprojektet sade det amerikanska utrikesdepartementet i sin rapport, Draft Supplemental Environmental Impact Statement, som släpptes i mars 2013, att det inte kommer att bli en väsentlig ökning av utsläppen av växthusgaser om rörledningen godkänns eftersom det är sannolikt att anta att produktionen av kanadensisk oljesand skulle fortsätta ändå och att denna råolja kommer att hitta köpare på ett eller annat sätt.
David Bouckhout, senior råvarustrateg på TD Securities, sade att det amerikanska utrikesdepartementets uttalande kan vara nyckeln. Även om syftet med rapporten inte var att ge en indikation på president Obamas kommande beslut så har detaljerna i rapporten ökat optimismen kring projektet.
Matt Smith, råvaruanalytiker hos det globala energiförvaltningsbolaget Schneider Electric som tillhandahåller utbuds- och efterfrågelösningar inom energisektorn, tillika författare av bloggen The Energy Burrito, säger att han förväntar sig att byggandet av rörledningen skall börja redan under 2013.
Givet att Keystone godkänns skriver Commerzbank att de tror att pipelinen kommer att vara i drift under 2015, och att de kanadensiska oljesandsreserverna då kommer att vara tillgängliga för raffinaderier på den amerikanska Gulfkusten, och därmed den globala marknaden.
Ytterligare ett viktigt rörledningsprojekt, det tredje, är planen på att vända Longhornpipelinens riktning från västra Texas till Gulfkusten. Om allt går som planerat kommer detta innebära att denna rörledning kan leverera 225 000 fat olja (b/d) per dygn inom kort. Longhorn kommer då att kunna transportera den råolja, som i dag flödar till Cushing, direkt till Gulfkusten. Med sina 225 000 fat råolja per dygn får Longhorn en nästan lika stor kapacitet som utbyggnaden av Seawaypipelinen.
Tillåter mer export av råolja
Analytikerna hos Commerzbank anser att den ökade rörledningskapaciteten kommer att tillåta att mer råolja flödar från Cushing till Gulfkusten, men att det finns en teoretisk risk för att oljan fastnar där, dvs att proppen bara flyttas från en region till en annan, såvida inte de exportrestriktioner som har sin bakgrund i 1970-talets energikris luckras upp.
Det lokala utbudsöverskottet kan förvisso minskas om raffinaderierna processar oljan och exporterar färdiga oljeprodukter, som är tillåtet enligt lag. De flesta raffinaderier på den amerikanska Gulfkusten är emellertid specialiserade på tung oljeraffinering vilket innebär att det finns en relativt liten efterfrågan, om ens någon, för shale oil från den amerikanska Mellanvästern.
Slutförandet av Keystone XL bör därför sätta press på den amerikanska regeringen om att denna måste tillåta export av råolja, eller i alla fall lätta på dagens exportrestriktioner. På kort sikt är detta knappast troligt, men i takt med att lagren vid den amerikanska Gulfkusten översvämmas av råolja kan det komma att inträffa. Redan nu ser vi att exporten av raffinerade oljeprodukter har kommit att skjuta i höjden.
Detta, i kombination med expansionen av rörledningssystemen, bör påverka spreaden mellan WTI och Brent, vilken nu ligger på ensiffriga nivåer efter att ha varit så pass hög som 23 USD i februari 2013.
Nyheter
Ett samtal om råvarorna som behövs för batterier

Roberto García Martínez, vd för Eurobattery Minerals, gästar EFN för ett samtal om råvarorna som behövs för den gröna omställningen. Han tar bland annat upp koppar, kobolt och volfram.
Samtalet kommer sedan även in på att imorgon tisdag är en mycket spännande dag då EU ska presentera rekommendationer inom Critical Raw Materials Act (CRMA) vilket ska göra att det kommer att gå snabbare och bli enklare att öppna gruvor inom EU för att få igång produktionen av kritiska råvaror.
Nyheter
700 timmar med negativa elpriser och dyrare biobränsle gav lägre resultat för Jämtkraft

Ett år med mycket låga elpriser har gjort att Jämtkrafts resultat bara blev 212 miljoner kronor efter skatt för 2024. Bolaget har vidtagit åtgärder för att hålla lönsamheten uppe för att klara de investeringar som är planerade de kommande åren.
– Under 2024 har vi inte bara haft låga elpriser i vårt elprisområde utan också perioder med negativa elpriser. Vi arbetar hårt med att anpassa vår produktion efter dessa förhållanden, men det är ändå oundvikligt att det påverkar våra intäkter kraftigt, säger Jämtkrafts vd Ylva Andersson.
Högre kostnader för fjärrvärme på grund av dyrare biobränsle
Jämtkraft har även sett fortsatt ökade priser på det biobränsle som bolaget använder i sin fjärrvärmeverksamhet, vilket sätter en mycket stor press på den affären. Även material och utrustning som behövs till Jämtkrafts verksamheter har ökat kraftigt i pris på grund av inflation och global efterfrågan. Lönsamhet är därför företagets fokus framåt säger Ylva Andersson.
– Vi fortsätter att fokusera på att utveckla det energisystem som vi ansvarar för i syfte att skapa värde och tillväxt för våra ägarkommuner. Det kräver en fortsatt hög investeringstakt där vi behöver vara noga med att fatta bra beslut och arbeta för att minimera påverkbara kostnader.
700 timmar med negativa elpriser skapar problem
Åren 2022 och 2023 visade en ny trend på elmarknaden med kraftigt varierande priser och fler timmar med negativa elpriser. För den som producerar el betyder ett negativt elpris att man får betala för att mata ut el på elnätet.
År 2022 hade elprisområde 2, där Jämtlands län ingår, 30 timmar med negativa elpriser. 2023 steg antalet till cirka 400 timmar och 2024 blev det cirka 700 timmar. Orsaken till negativa elpriser är att utbudet av el stundtals överskrider efterfrågan samt att det finns en begränsad möjlighet att exportera el söderut.
Jämtkraft konstaterar att det är trevligt för konsumenter av elektricitet att priserna är låga, men att det skapar långsiktiga problem när producenter inte får avkastning på sina investeringar.
Nyheter
SGU vill att uranförbudet upphävs

Dagens förbud mot utvinning av uran i Sverige snedvrider konkurrensen, både inom EU och globalt, och försvårar dessutom utvinning av andra kritiska metaller och mineral som är nödvändiga för energiomställningen. Det fastslår Sveriges geologiska undersökning (SGU) i sitt yttrande över regeringens förslag om att åter möjliggöra utvinning av uran.
Sverige har en lång tradition av gruvdrift och metallproduktion, en rik berggrund som dessutom är gynnsam att bryta ur, samt en stark miljölagstiftning. Med dessa goda förutsättningar spelar Sverige en avgörande roll för Europas försörjning av de kritiska och strategiska metaller och mineral som behövs för den gröna omställningen och vårt försvar.
Uran finns naturligt i svensk berggrund och förekommer ofta tillsammans med andra metaller och mineral, däribland flera som räknas som kritiska. Sedan 2018 råder dock förbud mot att utvinna uran och det går heller inte att få undersökningstillstånd för att prospektera efter uran. Det vill regeringen ändra på och har bett flera olika samhällsaktörer att yttra sig över sitt förslag, däribland SGU. Nu har yttrandet, som ställer sig positivt till framtida utvinning av uran, överlämnats till regeringen.
– Vi anser att dagens förbud mot utvinning av uran står i vägen för en effektiv undersökning av Sveriges berggrund och därmed ett effektivt nyttjande av våra mineraltillgångar, vilka är helt grundläggande för hela vårt samhällsbygge och inte minst för den gröna omställningen, säger Anette Madsen, generaldirektör för SGU.
SGU betonar att den svenska lagstiftningen riskerar att snedvrida konkurrensen både inom EU och globalt. I dag är prospektering och utvinning av uran tillåtet i flera delar av världen. Metall- och mineralmarknaden är global och tillgången till kapital för prospekteringsverksamhet begränsat. Läget förvärras ytterligare av att nuvarande lagstiftning även försvårar för verksamheter där uran inte är aktuellt som vare sig huvud- eller biprodukt.
– För att prospektering ska vara ekonomiskt motiverad krävs, förutom god potential i mineralfyndigheten, tydliga och förutsägbara regelverk och en attraktiv investeringsmiljö. Regelverk ska inte skapa olika förutsättningar för investering i prospektering så att Sverige hamnar på efterkälken i försörjningstrygghet, säger Peter Åkerhammar, utredare vid SGU.
SGU konstaterar att uran inte bör vara föremål för särlagstiftning i förhållande till andra metaller som ingår i den svenska minerallagen. De kriterier som ställts upp för alla andra koncessionsmineral bör även uran kunna uppfylla på vissa platser. De specifika risker som är kopplade till uranbrytning behöver beaktas i miljöprövningsprocessen i enlighet med gällande regler.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
-
Nyheter4 veckor sedan
70 procent av världens koboltproduktion exportstoppas i fyra månader
-
Nyheter4 veckor sedan
I mars offentliggör EU en lista på prioriterade gruvprojekt, betydelsefullt för Norra Kärr
-
Analys4 veckor sedan
Crude oil comment: Price reaction driven by intensified sanctions on Iran
-
Nyheter4 veckor sedan
First Nordic Metals ska noteras på First North i Sverige
-
Nyheter3 veckor sedan
OPEC+ börjar öka oljeutbudet från april
-
Nyheter2 veckor sedan
USA är världens största importör av aluminium
-
Analys2 veckor sedan
Crude oil comment: Unable to rebound as the US SPX is signaling dark clouds on the horizon
-
Nyheter4 veckor sedan
De största inflödena till guld-ETF:er sedan 2022