Följ oss

Nyheter

Kinas guldfeber – tar den slut?

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldKina har byggt upp ett speciellt case med guldet på senare tid. De har blivit de största köparna och ägarna av guld och deras fortsatta ackumulering uppmärksammas ofta på guldmarknaden då de påverkar prissättningen både i det korta och det långa loppet. Vad som motiverar kineserna till detta är en intressant fråga som vi här på Guldcentralen tänkte belysa i denna artikel, som är den första i vår serie om individuella länders perspektiv på guld och vilken slags prägel de sätter på guldmarknaden.

Kina har mycket guldKina har under de senaste tio åren minst sagt blomstrat i sin ekonomiska utveckling. Många talar om att den utblomningen har stannat av eller är på väg att stanna av med anledning av att Kinas export drabbas negativt av en nedgående konsumentköpkraft. Vi tror dock att Kina inte bryr sig nämnvärt om ett sådant förfarande (inte för att det inte är sant), då situationens ömsesidighet inte påverkar Kinas egentliga ambitioner. Kina har med sina guldköp genom åren tydligt kommunicerat en målsättning om att upprätta en global handelsvaluta med någon form av peggning mot guld. Detta är i sin tur en form av investering med en klar avkastning som väntas ge frukt inom en snar framtid.

Vår motivering till detta är simpel. Kina har ackumulerat en gigantisk valutareserv till följd av sin enorma exportindustri, framförallt med destination till USA. Kinas lag stipulerar att kinesiska företag som säljer varor i dollar är tvungna att växla in dessa till den kinesiska centralbanken och få ut sin profit i renminbi.

Den kinesiska centralbanken har på så sätt ackumulerat stora mängder USD, uppgående till 3,2 biljoner dollar. För två tredjedelar av den summan har Kina köpt tillgångar i form av räntebärande statspapper i USA. Kineserna har även stora mängder investerade i Euro, men den är obetydlig i jämförelse.

Här kommer vi till ett av problemen med att hålla dessa resurser; med låga räntor så görs väldigt marginell vinst på de räntebärande tillgångarna. Det finns inget sätt för Kina att bli av med dessa enorma tillgångar utan att sänka priset drastiskt. Däröver är dessa tillgångar utsatta för risker i form av inflation. Med andra ord, de sitter fast med ett stort problem.

Den självklara lösningen mot en sådan riskexponering är att hedgea mot någonting som rör sig i motsatt riktning till inflationen, det vill säga genom att köpa guld och andelar i guldgruvor. Det är precis vad Kina gör och har gjort konsekvent genom decenniet. Frågan är bara hur mycket guld Kina behöver för att tillgodose sina intressen och hur mycket som behövs för att fullfölja ambitionen att upprätta en ny global handelsvaluta med guld som backning.

De naturliga följdfrågorna är då givetvis Hur mycket guld finns det? , samt Hur mycket har Kina? . Den första frågan kan enkelt besvaras med hjälp av statistik från World Gold Council, där det står att 166,600 ton har brytits (fram till året 2011). Ytterligare 26,000 ton existerar i kända reserver. Kina har av allt detta 1054 ton, vilket till dagens guldpriset är värderat till ca. 60 miljarder USD.

Statistik över hur mycket guld centralbankerna har

Kina har 1054 ton, vilket utgör 1,7% av landets totala utländska reserver. Detta kan jämföras med USA:s 8133 ton vilket utgör så mycket som 75,4% av det landets valutareserver. (Källa: World Gold Council, September 2012). Bilden till höger visar ett diagram på Kinas årliga efterfrågan på guld från och med 2001 till och med Q3 2010.

Den slutliga frågan blir därför hur mycket guld det behövs för att upprätta en guldstandard. Svaret är ju förstås att Kina har en bit kvar att gå då 60 miljarder i guldreserver inte räcker till för att utgöra en adekvat uppbackning av landets valuta. Hur mycket som skulle behövas är en betydligt svårare fråga att tyda, men Kinas fortsatta ackumulering av guld visar tydligt på landets ambitioner att diversifiera valutareserver, och vi tror inte att de kommer nöja sig med 1,7% av den totala summan. Kina har dessutom även visat sig väldigt alerta på att köpa billiga guldkontrakt vid tillfälliga dippar i guldpriset.

Sammanfattningsvis vill vi påpeka att Kina kommer sannolikt att spela en alltmer betydande roll inom guldmarknaden och det föreligger av de orsaker vi har nämnt i denna artikel. En annan betydande faktor är Ben Bernankes färska uttalande om en ny runda av kvantitativa lättnader i QE3 (läs: pressa mer pengar), som fick guldet att spika upp mot 1770 USD/uns. Vi lägger därtill Mario Draghis uttalande om att alla resurser skall disponeras för att rädda euron (läs: pressa mer pengar), så ser vi inga andra utkomster än att guldet kommer att fortsätta gå upp i pris.

Vi här på Guldcentralen, liksom många andra aktörer på marknaden, har länge förutspått den här utkomsten och vår inställning till guld som investering är oförändrat positiv. I vår nästa artikel kommer vi att ta upp Indien och deras relation till guldet.

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Nyheter

Grafitgruva i Nunasvaara närmare att förverkligas – regeringen beslutar att detaljplan ska antas

Publicerat

den

Grafit-prov hos Talga i Vittangi

Talga fick för tre månader sedan miljötillstånd för en grafitgruva i Nunasvaara utanför Vittangi, vilket var ett av de mest avgörande stegen i processen. Nu har även en av de återstående stegen passerats. Regeringen har beslutat att Kiruna kommun ska anta en detaljplan som gör det möjligt att bedriva gruvverksamhet vid grafitfyndigheten. Enligt regeringen är det angeläget att en detaljplan antas så fort som möjligt och senast den 16 maj ska den vara antagen.

– Grafit är en viktig mineral i batteritillverkningen och den gröna omställningen. Den europeiska batteriindustrin är i dag beroende av import, samtidigt som Kina avser att införa exportrestriktioner som kan riskera hela batterivärdekedjan. Regeringen har fattat detta beslut utifrån att området utgör ett riksintresse för utvinning av värdefulla ämnen och material, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.

– Sverige har de mineral som behövs och är helt avgörande för digital och grön omställning. Vi är kända för att stå för hållbarhet och goda arbetsvillkor särskilt inom mineralsektorn. Den grafit som Talga tänker producera är ett nyckelmaterial vid tillverkning av batterier, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.

Fortsätt läsa

Nyheter

Elbolaget Santee Cooper ska återstarta byggandet av 2,2 GW kärnkraft

Publicerat

den

Santee Cooper

Elbolaget Santee Cooper som ägs av delstaten South Carolina vill återstarta byggandet av två kärnkraftsreaktorer, närmare bestämt två stycken AP1000 på vardera 1100 MW. Byggandet inleddes 2008, men lades ner 2017. Kostnaderna hade då stigit rejält, samtidigt som fossilgas blivit extremt billig. Det var detta projekt som starkt bidrog till att Westinghouse gick i konkurs.

Tiderna har dock förändrats, AI kräver stora mängder stabil elektricitet. Teknikföretagen är därför villiga att betala.

Santee Cooper har därför anlitat Centerview Partners för att hitta partners som är intresserade av att hjälpa till att finansiera byggandet. Man vill sätta samman ett konsortium som bland annat skulle inkludera ett stort teknikbolag som är intresserat av att säkra tillgång på elektricitet. Intresserade aktörer ska inkomma med förslag senast den 5 maj till Centerview.

”Vi ser ett förnyat intresse för kärnkraft, som drivs av investeringar i avancerad tillverkning, efterfrågan på AI-drivna datacenter och teknikindustrins nollkoldioxidmål”, säger Jimmy Staton, vd och koncernchef. ”Med tanke på de långa tidsramar som krävs för att ta nya kärnkraftsenheter i drift har Santee Cooper en unik möjlighet att utforska alternativ för Summer-reaktor 2 och 3 och deras relaterade tillgångar som skulle kunna göra det möjligt för någon att generera tillförlitlig, koldioxidfri el på en meningsfullt förkortad tidsram.”

Fortsätt läsa

Nyheter

Liquid Wind inleder samarbete med Turun Seudun för etablering av elektrobränsleanläggning i Finland

Publicerat

den

Avtal skrivs för e-metanol i Nådendal

Elektrobränsle har en spännande framtid. Att med koldioxidfri elektricitet och återvunnen koldioxid kunna tillverka nästan koldioxidneutrala bränslen för exempelvis flyg och fartyg, där man samtidigt inte har samma begränsningar i råvaror som biobränslen har. Kostnaden är dock ännu så länge hög, vilket gör att efterfrågan är låg. Att göra elektrobränsle för flyg har mött motgång i Sverige, senast igår meddelade ST1 och Vattenfall att de pausar sina planer i Västsverige. Samtidigt fortsätter dock flera projekt vad gäller fartygsbränsle längs kusten i norra hälften av Sverige.

Blickar vi till vårt grannland Finland så presenterades idag en helt ny satsning på elektrobränsle. Svenska Liquid Wind och finska Turun Seudun Energiantuotanto (TSE) meddelade idag att en anläggning ska utvecklas i Nådendal vid kraftverket Naantali 4.

E-metanol i Nådendal

Liquid Wind och Turun Seudun Energiantuotanto Oy (TSE) har ingått ett samförståndsavtal för att tillsammans utveckla en elektrobränsleanläggning i Nådendal, Finland. Anläggningen är planerad att ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4.

Avtalet innebär början på ett nära samarbete för att genomföra ett av Finlands mest betydelsefulla projekt inom grön vätgas. Projektet syftar till att främja övergången till rent bränsle och stärka den inhemska konkurrenskraften genom att använda befintlig infrastruktur. Elektrobränsleanläggningen planeras ligga i anslutning till TSE:s lokala kraftverk Naantali 4, som kommer att leverera biogen koldioxid och ånga för produktion av e-metanol. Dessutom kommer process- och spillvärmen från Liquid Winds anläggning att användas för fjärrvärme, vilket minskar TSE:s beroende av förbränningsbaserad fjärrvärmeproduktion.

När elektrobränsleanläggningen är i drift kommer den att producera 100 000 ton e-metanol per år tillverkad av grön vätgas och biogen koldioxid (160 000 ton per år). Investeringsbeslut (FID) planeras till 2026 och anläggningen planeras att vara i drift 2029. E-metanol är en mångsidig råvara som kan minska koldioxidutsläpp och ersätta fossila bränslen i sektorer som är svåra att avkarbonisera som sjöfart och flyg.

Liquid Wind är den huvudsakliga projektutvecklaren och har inlett processen för miljökonsekvensbedömning och tillståndsgivning. Dessutom kommer parterna gemensamt att undersöka möjligheterna att säkerställa en tillräcklig tillgång till förnybar el för att producera e-metanol.

Claes Fredriksson, VD och grundare av Liquid Wind, säger:

“Vi är mycket glada över att kunna presentera vårt samarbetsprojekt för elektrobränsleproduktion med TSE. Genom detta avtal kombinerar vi våra företags respektive styrkor för att främja och påskynda den gröna omställningen såväl lokalt som globalt. Lokalt i Nådendal kommer vi att fokusera på Carbon Capture and Utlization (CCU) och återanvändning av koldioxid och spillvärme. Globalt kommer produktionen från denna anläggning att bidra till omställningen från fossila bränslen till koldioxidsnåla elektrobränslen.”

Pertti Sundberg, VD för TSE och Timo Honkanen, VD för Åbo Energi* säger:

“Detta är ett viktigt projekt för oss för att uppnå de klimatmål som våra ägare ställt och för att trygga en konkurrenskraftig förnybar fjärrvärme för Åbo ekonomiska region även i framtiden. Vi gläds åt att TSE är med och främjar konkreta inhemska spetsprojekt inom vätegasekonomin som stödjer framtida energisystem. I och med detta avtal fördjupas vårt samarbete med Liquid Wind och produktionsanläggningen för förnybart bränsle i Nådendal tar ett konkret steg mot produktion.”

Mika Lehtonen, VP, Fortums värme- och kylverksamhet i Finland** säger:

“Vi är glada över att vi tillsammans kan främja detta projekt som ligger i linje med principerna för cirkulär energiekonomi och resurseffektivitet. Liquid Wind är en bra partner för TSE eftersom de har kapacitet att genomföra projekt av denna skala. Denna industriella integration stärker också positionen för Nådendals kraftverk som leverantör av råvaror för metanoltillverkning samtidigt som det fortsätter att producera elektricitet och värme för kunderna i Åboregionen och TSE:s investeringar förblir måttliga.”

Laura Leppänen, Nådendals*** stadsdirektör, säger:

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

“Den här betydande investeringen är ett viktigt steg i det forna Neste-hamnområdets gröna omställning, som staden har förbundit sig till. Ansvar och hållbarhet spelar en viktig roll i stadens strategi, liksom vitalitet. Nådendals produktionsanläggning för e-metanol uppfyller båda de här strategiska målsättningarna.”

*Åbo Energi (Turku Energia) äger 43,5% av TSE.

**Fortum Power and Heat äger 53,5% av TSE.

***Naantali äger 3% av TSE.

Fortsätt läsa

Centaur

Guldcentralen

Fokus

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära