Följ oss

Nyheter

Kinas guldfeber – tar den slut?

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldKina har byggt upp ett speciellt case med guldet på senare tid. De har blivit de största köparna och ägarna av guld och deras fortsatta ackumulering uppmärksammas ofta på guldmarknaden då de påverkar prissättningen både i det korta och det långa loppet. Vad som motiverar kineserna till detta är en intressant fråga som vi här på Guldcentralen tänkte belysa i denna artikel, som är den första i vår serie om individuella länders perspektiv på guld och vilken slags prägel de sätter på guldmarknaden.

Kina har mycket guldKina har under de senaste tio åren minst sagt blomstrat i sin ekonomiska utveckling. Många talar om att den utblomningen har stannat av eller är på väg att stanna av med anledning av att Kinas export drabbas negativt av en nedgående konsumentköpkraft. Vi tror dock att Kina inte bryr sig nämnvärt om ett sådant förfarande (inte för att det inte är sant), då situationens ömsesidighet inte påverkar Kinas egentliga ambitioner. Kina har med sina guldköp genom åren tydligt kommunicerat en målsättning om att upprätta en global handelsvaluta med någon form av peggning mot guld. Detta är i sin tur en form av investering med en klar avkastning som väntas ge frukt inom en snar framtid.

Vår motivering till detta är simpel. Kina har ackumulerat en gigantisk valutareserv till följd av sin enorma exportindustri, framförallt med destination till USA. Kinas lag stipulerar att kinesiska företag som säljer varor i dollar är tvungna att växla in dessa till den kinesiska centralbanken och få ut sin profit i renminbi.

Den kinesiska centralbanken har på så sätt ackumulerat stora mängder USD, uppgående till 3,2 biljoner dollar. För två tredjedelar av den summan har Kina köpt tillgångar i form av räntebärande statspapper i USA. Kineserna har även stora mängder investerade i Euro, men den är obetydlig i jämförelse.

Här kommer vi till ett av problemen med att hålla dessa resurser; med låga räntor så görs väldigt marginell vinst på de räntebärande tillgångarna. Det finns inget sätt för Kina att bli av med dessa enorma tillgångar utan att sänka priset drastiskt. Däröver är dessa tillgångar utsatta för risker i form av inflation. Med andra ord, de sitter fast med ett stort problem.

Den självklara lösningen mot en sådan riskexponering är att hedgea mot någonting som rör sig i motsatt riktning till inflationen, det vill säga genom att köpa guld och andelar i guldgruvor. Det är precis vad Kina gör och har gjort konsekvent genom decenniet. Frågan är bara hur mycket guld Kina behöver för att tillgodose sina intressen och hur mycket som behövs för att fullfölja ambitionen att upprätta en ny global handelsvaluta med guld som backning.

De naturliga följdfrågorna är då givetvis Hur mycket guld finns det? , samt Hur mycket har Kina? . Den första frågan kan enkelt besvaras med hjälp av statistik från World Gold Council, där det står att 166,600 ton har brytits (fram till året 2011). Ytterligare 26,000 ton existerar i kända reserver. Kina har av allt detta 1054 ton, vilket till dagens guldpriset är värderat till ca. 60 miljarder USD.

Statistik över hur mycket guld centralbankerna har

Kina har 1054 ton, vilket utgör 1,7% av landets totala utländska reserver. Detta kan jämföras med USA:s 8133 ton vilket utgör så mycket som 75,4% av det landets valutareserver. (Källa: World Gold Council, September 2012). Bilden till höger visar ett diagram på Kinas årliga efterfrågan på guld från och med 2001 till och med Q3 2010.

Den slutliga frågan blir därför hur mycket guld det behövs för att upprätta en guldstandard. Svaret är ju förstås att Kina har en bit kvar att gå då 60 miljarder i guldreserver inte räcker till för att utgöra en adekvat uppbackning av landets valuta. Hur mycket som skulle behövas är en betydligt svårare fråga att tyda, men Kinas fortsatta ackumulering av guld visar tydligt på landets ambitioner att diversifiera valutareserver, och vi tror inte att de kommer nöja sig med 1,7% av den totala summan. Kina har dessutom även visat sig väldigt alerta på att köpa billiga guldkontrakt vid tillfälliga dippar i guldpriset.

Sammanfattningsvis vill vi påpeka att Kina kommer sannolikt att spela en alltmer betydande roll inom guldmarknaden och det föreligger av de orsaker vi har nämnt i denna artikel. En annan betydande faktor är Ben Bernankes färska uttalande om en ny runda av kvantitativa lättnader i QE3 (läs: pressa mer pengar), som fick guldet att spika upp mot 1770 USD/uns. Vi lägger därtill Mario Draghis uttalande om att alla resurser skall disponeras för att rädda euron (läs: pressa mer pengar), så ser vi inga andra utkomster än att guldet kommer att fortsätta gå upp i pris.

Vi här på Guldcentralen, liksom många andra aktörer på marknaden, har länge förutspått den här utkomsten och vår inställning till guld som investering är oförändrat positiv. I vår nästa artikel kommer vi att ta upp Indien och deras relation till guldet.

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
2 Kommentarer

2 Comments

  1. Goldfinger

    6 december, 2012 vid 17:41

    Det verkar som hela Asien har fått guldfeber, kanske har de helt rätt?

  2. Persson

    3 augusti, 2013 vid 19:48

    Kina älskar guld och kommer att köpa allt mer i takt med att fler tar sig upp till en välbärgad medelklass, det är den som driver den riktiga volymen.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Jäst och tångflugor kan ersätta fiskmjöl i foder till odlad lax

Publicerat

den

Två laxbitar

Tångflugor och marin jäst som odlas på biprodukter från matindustrin kan användas i foder till odlad lax. Genom att ersätta fiskmjöl och sojabönor kan det skapas en mer hållbar och cirkulär matproduktion, enligt en avhandling från Göteborgs universitet.

Mat från vattenbruk, som till exempel odlad fisk, är den snabbast växande sektorn i matindustrin. En viktig anledning är att det är näringsriktig och proteinrik mat som generellt sett är mer hållbart producerad än protein från landlevande djur.

Men odlingen av fisk har också sina utmaningar och det är fiskfodret som är mest problematiskt. Laxfiskarnas foder står i dag för ungefär hälften av odlingarnas klimatavtryck och utgör även hälften av produktionskostnaden. Genom att studera alternativa och mer hållbara ingredienser i fiskfodret hoppas forskare vid Göteborgs universitet kunna göra vattenbruket ännu mer hållbart.

I en ny avhandling lanseras tångflugornas larver och odlad marin jäst som bra alternativ till fiskmjöl och sojabönor i fodret. Det är två råvaror som kan odlas på biprodukter från den marina livsmedelsindustrin, som annars skulle slängas. Fluglarver och marin jäst har över 50 procent högkvalitativa proteiner och höga halter av nyttiga omega 3-fettsyror som fisken behöver för att växa och må bra, vilket i slutänden också ger ett nyttigt livsmedel.

Aktiverar fiskens immunsystem

– Både fluglarverna och jästen har goda näringsvärden och jag kunde notera att fisken åt fodret med god aptit. En annan viktig fördel är att dessa ingredienser kan stärka immunsystemet och därmed skydda fisken från sjukdomar, säger Niklas Warwas, doktorand vid Göteborgs universitet.

Fokuset för Niklas Warwas avhandling är att undersöka möjligheterna för en mer cirkulär matproduktion som minskar miljö- och klimatpåverkan. Den marina jästen odlades i näringsrikt lakvatten från sillkonservindustrin. Lakvattnet är en biprodukt som i dag är en kostnad för industrin eftersom vattnet måste renas innan det får släppas ut i havet. Nu kunde vattnet återanvändas för att producera en ny råvara för fiskfoder. På liknande sätt lät han farma tångflugor på en restprodukt från odling av alger.

Ökad livsmedelssäkerhet

Ett stort plus är att varken jästen eller fluglarverna kräver någon större bearbetning innan den kan användas som råvara i fiskmaten, vilket kan minska energiåtgången i fodertillverkningen.

– Både jästen och insekterna kan odlas på en lång rad olika organiska material. Det är en viktig poäng att skapa lokala cirkulära system där fiskfodret kan produceras i närheten av förädlingsfabrikerna, som i sin tur kan anläggas i närheten av fiskodlingarna. Det minskar transportbehovet och gör dessa alternativ till traditionella foderingredienser mer konkurrenskraftiga, säger Niklas Warwas.

I dagens fiskfoder används oftast fiskmjöl eller sojabönor som proteinkälla. Båda två är även av intresse som föda för människan. Att minska åtgången av dessa i fiskfoder bidrar till en ökad livsmedelssäkerhet, i en tid då den globala handeln står inför flera utmaningar.  

– Min forskning kan hjälpa Sverige att få en mer cirkulär matproduktion där biprodukterna återanvänds i stället för att slängas bort. Det bidrar till en resurssnålare matindustri som är viktig när tillgången på odlingsbar mark och rent vatten hotas samtidigt som befolkningen ökar, säger Niklas Warwas.

Fortsätt läsa

Nyheter

Bixias vårprognos: Låga elpriser väntas i vår

Publicerat

den

Våren är på intåg med milt väder, minskande elförbrukning och fallande elpriser.  Elpriset väntas nästan halveras till runt 50 öre per kWh i snitt under mars-april, jämfört med i fjol.  Låga bränslepriser och svag konjunktur i Europa bidrar till prisfallet. Det visar elbolaget Bixias prognos för våren 2024. 

Kylan börjar släppa på allvar både i Norden och i Europa och våren är på intåg efter en långdragen vinter med återkommande köldtoppar.

– I vår väntas elpriserna falla markant, tack vare milt väder och bättre hydrologi samt svag konjunktur och väldigt låga bränslepriser i Europa. Vårpriserna blir de lägsta av sitt slag sedan 2021 då priserna började sticka i väg, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.

Elpriset i system på elbörsen Nord Pool väntas i mars bli ungefär 50 öre per kWh jämfört med 91 öre i fjol. I april ser det ut att bli runt 45 öre, jämfört med 88 öre ifjol.

Från extremläge till normalitet

Vårens elpris väntas bli klart mer stabilt än förra året. Energibalansen är betydligt starkare, med mer förnybar energi, mer kärnkraft och lägre förbrukning, särskilt i Europa. De numera kontrollerade elpriserna i Europa spiller också över på de svenska priserna. 

– Elkrisen är helt borta för stunden. Elpriset har snabbt gått från ett extremläge 2021 – 2022, via en sakta utförslöpa för i fjol, till ett mer normalt läge i år.  Den allra största orsaken till utvecklingen är det stora prisfallet i Tyskland, där elpriset toppade på 2,50 kronor i snitt för 2022 men hittills i vinter landat på 75 öre, säger Johan Sigvardsson.

Även om vädret i Sverige blir kallt och vindstilla vissa dagar i mars och vi importerar el, finns en övre gräns hur mycket elpriset kan sticka i väg till följd av priskopplingen mot Tyskland. Elpriset i Tyskland väntas ligga på endast runt 60 öre per kWh, att jämföra med 114 öre per kWh i fjol.

Stort fall även i vintras

När årets vinter summeras kan konstateras att vi haft en relativt kall vinter. Under november, december och januari var det i snitt 2 grader lägre temperatur än normalt.  Samtidigt har vintern bjudit på en temperaturmässig berg- och dalbana.  

– Kyla och högre förbrukning borde normalt sett betyda högre elpriser. Men i och med att både bränslepriser och därmed de kontinentala priserna fallit så mycket får vi istället ett betydligt lägre elpris i år, säger Johan Sigvardsson.

I februari landade systempriset på 45 öre per kWh, jämfört med 91 öre per kWh året innan.

Fortsätt läsa

Nyheter

Stora investmentbanker och hedgefonder ökar handeln med fysiskt uran

Publicerat

den

Kärnkraftverk som använder uran

Goldman Sachs, Macquarie och flera hedgefonder har ökat sin fysiska handel i uran i en tid då råvaran handlas till höga priser. Detta eftersom många länder ökar sin kärnkraftsproduktion för att uppfylla sina klimatmål samtidigt som de minskar behovet av import av fossila bränslen.

Goldman Sachs har ökat handeln med fysiskt uran och har även börjat ställa ut optioner på uran till hedgefonder.

Medan den amerikanska investmentbanken Goldman Sachs mestadels gör affärer med hedgefonder och andra finansiella kunder, har Macquarie ökat handeln med uranproduktion från gruvbolag, rapporterar nyhetsbyrån Reuters.

Uran befinner sig på en tjurmarknad eftersom många ekonomier vill använda mer kärnkraftsproduktion i en renässans för tekniken efter energikrisen och den ryska invasionen av Ukraina.

Vid klimattoppmötet COP28 i slutet av förra året lovade USA och 21 andra länder att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050. De sa att det är avgörande att införliva mer kärnkraft i sin energimix för att uppnå sina nettonollmål under de kommande decennierna.

”Deklarationen erkänner kärnenergins nyckelroll för att uppnå globala netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050 och att hålla målet på 1,5 grader Celsius inom räckhåll”, sade det amerikanska utrikesdepartementet.

Uranpriserna har fördubblats under det senaste året till kring 100 dollar per pound.

Fortsätt läsa

Populära