Följ oss

Nyheter

Kinas efterfrågan dränerar guldmarknaden

Publicerat

den

Guldtacka i närbild

Kinas efterfrågan på guld ökar med pandamyntenVi har tidigare skrivit om hur det australiensiska myntverket, Perth Mint, har haft svårt att möta efterfrågan på silvermynt från konsumenterna och hur försäljningen uppnått nya rekordnivåer. Under veckan har vi tagit del av rapporter som visar hur samma fenomen förekommer också på andra ställen runt om i världen, till exempel i Kina, där de små gyllene pandorna, antagligen ett av de allra vackraste på marknaden förekommande mynten, efterfrågas allt mer. Notabelt är att mynten handlas med en premium jämfört med andra, likvärdiga mynt, men det verkar inte bekymra köparna som tar emot allt det som erbjuds.

Kinesiska pandamynt strömmar från myntverket i en allt högre hastighet. I naturen är pandan både sällsynt och hotad och det ser ut som om även guldmynten som pryds av detta fantastiska djur kommer att vara lika sällsynta på marknaden i framtiden, av att döma av den efterfrågan från miljontals konsumenter som köper dem för att bevara värdet på sitt kapital. Nu både dubblar och tredubblar de kinesiska myndigheterna produktionen för att möta efterfrågan.

Det vackra lilla myntet är avgudat av samlare runt om i världen eftersom det är en del av berättelsen om den kinesiska ekonomin. 1982, det år som myntet introducerades, präglades endast 16.000 ett-ounce-mynt, i år kommer produktionen att vara betydligt högre. Redan nu har det präglats mer än 300.000 mynt och i Peking har kvoterna höjts väsentligt – och kommer att stiga till minst 500.000 mynt för de mest efterfrågade mynten på ett ounce, medan de mindre mynten som det redan producerats 200.000 stycken av, kommer att få se sin upplaga stiga till 600.000 stycken vardera.

Dessa enormt populära Pandamynt är tekniskt sett lagliga betalningsmedel i Kina, men ingen vettig människa skulle använda dem i den dagliga handeln, inte till deras nominella belopp i alla fall. Ett ounce-myntet med ett nominellt värde på 500 yuan, motsvarande cirka 77 USD, att jämföra med priset på den internationella guldmarknaden som överstiger 1.500 USD. Pandamynten är inte längre bara samlarföremål eller legala betalningsmedel, de har blivit en av de allra populäraste investeringarna hos den kinesiska befolkningen, vilket gör att den kinesiska efterfrågan kan komma att påverka det globala guldpriset.

Hardly a Golden Opportunity in China

Ovanstånde var rubriken på en nyligen publicerad artikel i Wall Street Journal i vilken det konstaterades att efterfrågan på guld i Kina har stigit med 47 procent under det första kvartalet 2011. I och med detta var Kina under samma period världens största konsument av fysiskt guld, både i form av mynt och tackor.

Det är emellertid inte bara fysiskt guld som efterfrågas av kineserna, nyligen slutfördes teckningen i Lion Fund, den första kinesiska ETF:en som speglar guldpriset. Sammanlagt togs det in en halv miljard USD, och nu är den öppen för teckning igen. Wall Street Journal varnar emellertid för att om Kinas inflation sjunker så kommer guld att upphöra att fungera som en hedge mot detta och tvingas konkurrera mot en rad finansiella produkter som erbjuder höga räntor.

Rimligt, men helt fel. I själva verket hoppade inflationen upp till 5,5 procent samtidigt som den artikeln publicerades. I stället för att minska kan inflationen nå en topp på 6 procent.

När det gäller konkurrerande investeringsprodukter finns det ingen produkt som visat sig vara lika populär som de kinesiska gyllene pandorna, guldtackor och guldbaserade certifikat. Wall Street Journal varnar också för att den kinesiska konsumtionen kan ha nått ett tak. Emellertid, Kinas efterfrågan på guld per capita understeg 2010 både den i Taiwan och USA, faktum är att den inte ens uppgick till halva det beloppet.Historiska siffror visar således att den potentiella efterfrågan på privat konsumtion av guld har utrymme att växa i Kina och resten av världen.

Ägande av guld av privatpersoner för investeringssyfte

Förvånansvärt nog understiger den personliga konsumtionen av guld per capita i Kina den i Indien, detta trots att Kina har en betydligt högre inkomst per capita vilket lämnar ett stort utrymme för fortsatt tillväxt i efterfrågan. Faktum är att det genomsnittliga guldinnehavet endast uppgår till en fjärdedel av det globala genomsnittet enligt Zhong Wei, chef för ekonomisk forskning vid Beijing Normal University. Det finns således anledning att tro att vi kommer att få se en kraftigt ökad efterfrågan på fysiskt guld från Kina.

Lägg till detta en stor stor okänd faktor i den globala guld-bilden: nationella guldreserver. Många länder tillkännager sina guldreserver offentligt. Men Kina släpper information endast periodvis. För närvarande är Kinas offentliga guldinnehav onormalt låg vilket syns i bilden nedan.

Världens guldreserver i ton år 2010

Många kinesiska forskare har offentligt gått ut och förespråkat att landet skall öka sina innehav av guld betydligt, då de anser att en betydande reserv av guld skulle kunna komma att fungera som en reserv och en hedge mot Kinas enorma investeringar i dollar vilka för närvarande beräknas uppgå till en biljon USD.

Med tanke på tillståndet i den amerikanska ekonomin så spekuleras det nu att Peking i största hemlighet fyller på sina reserver med betydande mängder inhemskt producerat guld, något som Kina som är världens största producent av den ädla metallen kan göra utan att avslöja det för omvärlden.

Nervositeten i Grekland, de övriga PIIGS-länderna och den amerikanska skuldsättningen har knappast minskat intresset för guld, vare sig i Kina eller i resten av världen. Det är således en rimlig gissning att Kina under kommande årtionde kommer att bli världens största guldproducent. Glöm inte bort landets förkärlek för sina guldpandor, något som verkar förutbestämt att fortgå och öka betydligt i framtiden.

Den kinesiska efterfrågan på guld ökar obevekligt. Guldmarknader kommer sannolikt inte att vara oberörda då världens folkrikaste nation fortsätter att hänge sig och stillar begäret efter allt större innehav av ädelmetall.

Läs även artikeln om Chinese Gold Pandas – De populära kinesiska guldmynten

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Magnus

    30 oktober, 2011 vid 19:24

    Som om det inte räckte så investerar Kina nu i guldbrytning i Grekland, kan det bli tydligare än så?

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära