Följ oss

Nyheter

Indien – Tradition och nutid med guldet i fokus

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldIndien är för många guldentusiaster ett ganska speciellt land som ofta beskrivs ha ett mer traditionellt än ett samhällsekonomiskt förhållande till guldet. Å ena sidan citeras ofta festivaler som till exempel Dhanteras och Akshaya Tritiya som guldets högtider; å andra sidan uppmäts Indiens valutareserver till 10 procent i guld, motsvarande 557,7 ton. Detta medför en tveeggad bild av Indien som en aktör inom guldmarknaden.

Vår förhoppning i denna artikel som är den andra i vår artikelserie om ett urval av länder och deras förhållande till guldet, är att ge en klarare bild på Indien och dess inverkan på guldmarknaden.

Det forna Indien och guldet

Karta över indien med flaggaNär guld och Indien kommer på tal i samma mening, nämns oftast Dhanterasfestivalen som är den första dagen för en större femdagarsfestival, den så kallade Diwalifestivalen. Dhanteras kommer av ordet Dhan som betyder rikedom och uppkomsten av högtiden kommer av dyrkan av gudinnan Lakshmi och infaller under den trettonde dagen i Oktober-Novembers måncykel, även kallat Krishna paksha (lit. den mörka fjortondenatten).

Enligt legenden var en indisk prins dömd att bli biten av en orm på den fjärde dagen i sitt äktenskap. Prinsens nyblivna hustru tog sig an dessa ord och skapade en listig plan för att lura döden: Hon övertygade prinsen om att hålla sig vaken under den fjärde kvällen medan hon placerade ett överflöd av skattkammarens rikedomar och levande oljelampor utanför prinsens gemak.

Under tiden hade dödens gud Yama antagit formen av en giftorm och ringlat till palatset för att skrida till profetians verk. Men vid synen av alla rikedomar som hade fått ett gudomligt sken i ljuset av oljelamporna, hade han blivit alldeles handlingsförlamad. Dödens gud var överlistad och lät därefter prinsen vara i fred, allt tack vare prinsessans sluga plan. Sedan dess har Dhanterasfestivalen firats inte bara som en högtid för äktenskap utan även som en vördnad för Yama.

Vi här på guldcentralen är förstås inga historiker, men vi finner sensmoralen i mytologin som en passande symbolisk liknelse till guldets egenskap som en evig värdebevarare, som i legendens fall lyckats muta iväg självaste Döden. Att guld därav har en sådan livsräddande egenskap finner vi väldigt tillfredsställande då vi länge har förespråkat guldet som ett viktigt investeringsskydd och ett finansiellt ’livsräddande’ investeringsobjekt.

Det traditionella förhållandet till guld har anrika rötter och ett vanligt uttryck i det indiska samhället är ’inget guld – inget äktenskap’, ett vanligt inslag i denna högtid. Men guldet är inte bara kvinnans bästa vän (normalt sett diamanter men nåja) utan används ritualmässigt som utsmyckning för tempel och även boskap. Detta har förstås bidragit till bilden av Indien som ett land med en smått gammaldags syn på guldet, men i själva verket handlar det om guldets egenskap som en tidlös symbol för välstånd, överflöd, men framförallt social status.

Dhanterasfestivalen är en högtid som utöver guldtraditionen ofta präglas av äktenskap. Hemgiften utgörs oftast av guld i form av juveler och andra klenoder.

I det här traditionella perspektivet på guldet hittar vi ledtrådar till varför metallen används som internationellt erkänt handelsmedium. Guldets huvudsakliga egenskap, nämligen dess beständighet, passar väl in i både traditionella och ekonomiska sammanhang där den lämpar sig ypperligt för att representera värde. Därför är guld immunt mot inflation, vilket man knappast kan säga om fiatvalutor. För att dra ett enkelt exempel så är ett kilo guld fortfarande ett kilo guld tio sekler fram. Det kan inte sägas om en handfull 20-lappar som undergått devalvering. Denna liknelse påvisar guldets överlägsenhet som ett mått för värde, för vem vill ha en måttstock som hela tiden ökar i skala?

Indien idag

Traditioner åsido, Indiens efterfrågan på guld har ett finansiellt syfte med ett långtidsperspektiv. Indien har under en överskådlig period importerat stora mängder guld och snabbast klättrat upp i toppen som världen största guldimportör. Mellan åren 2006-2011 importerade Indien över 4,300 ton guld och enligt World Gold Council beräknas Indien ha över 557 ton allokerade i valutareserver som motsvarar 10 procent av den totala reserven.

Denna köpperiod har däremot också medfört en del problem och har enligt vissa kommentatorer bidragit till Indiens budgetunderskott och därmed också devalveringen av den indiska rupien (INR). Reserve Bank of India utlyste också därför att högre tullavgifter skulle införas för import av guld, vilket gett effekt: Guldimporten för året 2012 beräknas bli cirka 650 ton, en sänkning på över 300 ton från fjolårets 969 ton.

Guldet fortsätter trots sänkt import att åtnjuta en stor popularitet bland Indiens massor, som består till två tredjedelar av människor som bor ute i landsbygden. På grund av att Indiens bankväsende inte lyckats slå rot på landsbygden är det vanligt att människorna här investerar i guld för att skydda sig mot inflation.

Diagram över hur mycket guld Indien importerar per år

Indiens guldimport beräknas minska till ca. 650 ton för år 2012. Anledningarna till detta har varit många, bland annat Indiens nuvarande budgetunderskott som bidragit till att rupien devalverats. Centralbanken har därför utlyst ökade tullavgifter för att reducera importen och stödja rupien.

Detta är dock inte det enda som talar för en sänkt import; mycket handlar om efterfrågan också. Mellan perioden 2009 och 2011 har Indien påvisat en stark trend med en växande efterfrågan från både juvelhandeln och från investerare. Därefter har trenden svalnat av och medfört en lägre efterfrågan på guldet. I och med att en stor del av konsumenterna har en lägre inkomst kan fenomenet till stort bero på att kunderna helt enkelt har en sämre tolerans mot prishöjningar. Åren 2008 och 2009 som var präglade av globala finansiella problem och guldimporten minskade drastiskt, men när röken hade lagt sig spikade importen för 2010 och 2011 till rekordnivåer, vilket stärker vårt argument om latent köpkraft bland Indiens guldkonsumenter och varför året 2012 inte direkt varslar för en framtid med fortsatt sänkta importer utan tvärtom utgör en konsolidering inför framtida år. I slutändan är det sannolikt att Indiens guldhistoria kommer att fortsätta i en överskådlig framtid framöver.

Efterfrågan på guld i Indien och Kina för smycken respektive investering

Kina är på väg att gå om Indien som världens största importör av guldvaror. Indien förefaller ha sämre tolerans för högre prisnivåer. Detta tror vi beror på att Indiens efterfrågan på guld till stor del utgörs av smycken, vilket riktar sig till en mindre köpstark grupp än de som köper guld i investeringssyfte. Indiens stora låg- och medelklass bidrar därför till en latent köpkraft som agerar stöd för guldpriset. Det är framförallt Indien och Kinas ageranden på guldmarknaden som dikterar riktningen för guldpriset. Det faktum att båda dessa länder är positivt inställda till guldet talar för en fortsatt stark prisutveckling med god support.

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Persson

    3 augusti, 2013 vid 19:51

    Inte ens kraftiga skatter sätter stopp för efterfrågan på guld i Indien. Men det driver upp det inhemska priset jämfört med världsmarknadspriset.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Elpriset fortsätter att sjunka – halverade priser i april jämfört med 2023

Publicerat

den

elled

Trots en kall vinter med hög efterfrågan landade det genomsnittliga elpriset för första kvartalet i år på 66 öre per kWh, vilket är 30 öre lägre än motsvarande period 2023. Och trenden med låga priser fortsätter under april månad, enligt Bixias elprisanalytiker Johan Sigvardsson. 

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

När elprisprognosen för kvartal ett i år, den så kallade elterminen, sattes i slutet av december 2023 förutspåddes ett genomsnittligt pris på 93 öre per kWh. Men trots att delar av Sverige upplevt den kallaste vintern sedan 2013 blev utfallet ändå endast 66 öre per kWh.  

– Den svaga konjunkturen, med lägre bränslepriser som följd, är största anledningen till att vi ligger betydligt lägre prismässigt i år än under fjolåret, trots den höga efterfrågan i vintras. Men februari månad, med rekordvärme i Europa på upp till 20 grader och vindrekord i Sverige, bidrog också till att ytterligare trycka ner priset, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia. 

Halverade elpriser i april

De låga elpriserna ser ut att fortsätta under våren. Prognosen för april är ett genomsnittspris per kilowattimme på runt 40 öre, vilket är mindre än hälften än för ett år sedan då snittkostnaden per kilowattimme landade på 88 öre.   

För personer med timprisavtal kan en viss planering av elkonsumtionen löna sig under april månad. 

– April är en lite lurig månad där högre temperaturer och ljusare dagar påverkar elpriset positivt samtidigt som totalproduktionen av el minskar på grund av det årliga underhållet av kärnkraftsreaktorer.  Om vi får ytterligare en köldknäpp kan det få effekten att vissa timmar blir väldigt dyra. För dem som har timprisavtal och laddar sin elbil kan det därför vara värt att planera sin elanvändning, säger Johan Sigvardsson.

Större skillnader mellan norr och syd

Elpriset för april till juni väntas bli 35 öre/kWh för hela Sverige. Men medan skillnaderna i elpris i Sveriges fyra elområden har varit små under kvartal ett kan vi förvänta oss större variationer under andra kvartalet, när snön i norr smälter och den så kallade vårfloden drar i gång.   

– Vårfloden brukar dyka upp någon gång mellan vecka 17 och 20 och då måste vattenkraftsproducenterna i norr producera el. Det gör att elpriset tidvis kan bli nära noll i elområde 1 och 2 medan elområde 3 och 4, som exporterar el till andra elområden, kan komma att få helt andra priser, säger Johan Sigvardsson. 

Fortsätt läsa

Nyheter

USAs stigande konsumtion av naturgas

Publicerat

den

Spis som använder naturgas

USA har under mycket lång tid varit en stor konsument av naturgas. Redan på 1970-talet började man bygga importterminaler för LNG. En andra våg av importterminaler byggdes under andra halvan av 00-talet, men togs aldrig i bruk utan började efter ett tag att byggas om till exportterminaler. För då hade entreprenörer i USA lärt sig att kombinera hydraulisk spräckning och horisontell borrning, vilket ledde till en makalöst stor inhemsk produktion. Idag är USA inte bara världens största LNG-exportör, man har dessutom enormt låga inhemska gaspriser.

Nedan är en graf över USA:s konsumtion av naturgas. När man behövde börja importera så slutade konsumtionen att öka, för att sedan ta fart igen när man åter hade en riklig inhemsk tillgång.

Graf över USA:s konsumtion av naturgas sedan slutet av 1940-talet till idag.
Konsumtion av naturgas i USA. Grafik från Global LNG Hub.
Fortsätt läsa

Nyheter

Kakaomarknaden är extrem för tillfället

Publicerat

den

Kakaofrukt

Dåligt väder och skördesjukdomar i Västafrika har påverkat redan åldrande kakaoträd och decimerat skördarna. Elfenbenskusten, världens största kakaoproducent, räknar nu med att produktionen kommer att sjunka med cirka 25 procent den här säsongen. I grannlandet Ghana, som är den näst största kakaoodlaren, kommer produktionen att minska med 35 procent jämfört med förra säsongen. I båda länderna råder det brist på kakao i bearbetningsanläggningarna och vissa riskerar att stängas ned. Barry Callebaut, världens största chokladtillverkare, förväntar sig att det globala underskottet kommer att fortsätta medan tillverkarna Hershey och Cadbury har varnat för högre priser för konsumenterna, när chokladtillverkare söker efter kakao. Kostnaden för bönor har mer än fördubblats på mindre än tre månader. I mars steg terminspriserna på kakao till över 10 000 dollar per ton för första gången.

Steve Wateridge på Tropical Research Service säger att vi de kommande 12 månaderna kommer att se priserna på chokladkonfektyr öka betydligt mer i förhållande till andra snacks som är konfektyrens främsta konkurrenter, och det kommer att leda till ett förändrat konsumentbeteende. Han säger att han har arbetat med kakao i 40 år och att han aldrig sett något liknande.

Ändå har bönderna kämpat för att dra nytta av dessa rekordpriser, även efter att ha fått ett avtal om högre ersättning. Det beror på att västafrikanska odlare betalas fasta priser på grund av en sträng statlig reglering. Inte heller bönerna i Elfenbenskusten och Ghana kommer inte att gynnas eftersom de säljer större delen av sin skörd ett år innan skörden börjar. De skulle potentiellt kunna sälja till priser på spotmarknaden, men de har slut på lager mitt i den ökande efterfrågan.

Europeiska unionens nya regler förbjuder import av bönor som odlats på avskogad mark vilket också riskerar att begränsa produktionen ännu mer. Allt detta innebär att en härdsmälta på chokladmarknaden kan vara nära förestående. Om det inte sker långsiktiga strukturella förändringar.

Bloomberg rapporterar om kakaomarknaden
Fortsätt läsa

Populära