Nyheter
Indien – Tradition och nutid med guldet i fokus
Indien är för många guldentusiaster ett ganska speciellt land som ofta beskrivs ha ett mer traditionellt än ett samhällsekonomiskt förhållande till guldet. Å ena sidan citeras ofta festivaler som till exempel Dhanteras och Akshaya Tritiya som guldets högtider; å andra sidan uppmäts Indiens valutareserver till 10 procent i guld, motsvarande 557,7 ton. Detta medför en tveeggad bild av Indien som en aktör inom guldmarknaden.
Vår förhoppning i denna artikel som är den andra i vår artikelserie om ett urval av länder och deras förhållande till guldet, är att ge en klarare bild på Indien och dess inverkan på guldmarknaden.
Det forna Indien och guldet
När guld och Indien kommer på tal i samma mening, nämns oftast Dhanterasfestivalen som är den första dagen för en större femdagarsfestival, den så kallade Diwalifestivalen. Dhanteras kommer av ordet Dhan som betyder rikedom och uppkomsten av högtiden kommer av dyrkan av gudinnan Lakshmi och infaller under den trettonde dagen i Oktober-Novembers måncykel, även kallat Krishna paksha (lit. den mörka fjortondenatten).
Enligt legenden var en indisk prins dömd att bli biten av en orm på den fjärde dagen i sitt äktenskap. Prinsens nyblivna hustru tog sig an dessa ord och skapade en listig plan för att lura döden: Hon övertygade prinsen om att hålla sig vaken under den fjärde kvällen medan hon placerade ett överflöd av skattkammarens rikedomar och levande oljelampor utanför prinsens gemak.
Under tiden hade dödens gud Yama antagit formen av en giftorm och ringlat till palatset för att skrida till profetians verk. Men vid synen av alla rikedomar som hade fått ett gudomligt sken i ljuset av oljelamporna, hade han blivit alldeles handlingsförlamad. Dödens gud var överlistad och lät därefter prinsen vara i fred, allt tack vare prinsessans sluga plan. Sedan dess har Dhanterasfestivalen firats inte bara som en högtid för äktenskap utan även som en vördnad för Yama.
Vi här på guldcentralen är förstås inga historiker, men vi finner sensmoralen i mytologin som en passande symbolisk liknelse till guldets egenskap som en evig värdebevarare, som i legendens fall lyckats muta iväg självaste Döden. Att guld därav har en sådan livsräddande egenskap finner vi väldigt tillfredsställande då vi länge har förespråkat guldet som ett viktigt investeringsskydd och ett finansiellt ’livsräddande’ investeringsobjekt.
Det traditionella förhållandet till guld har anrika rötter och ett vanligt uttryck i det indiska samhället är ’inget guld – inget äktenskap’, ett vanligt inslag i denna högtid. Men guldet är inte bara kvinnans bästa vän (normalt sett diamanter men nåja) utan används ritualmässigt som utsmyckning för tempel och även boskap. Detta har förstås bidragit till bilden av Indien som ett land med en smått gammaldags syn på guldet, men i själva verket handlar det om guldets egenskap som en tidlös symbol för välstånd, överflöd, men framförallt social status.
Dhanterasfestivalen är en högtid som utöver guldtraditionen ofta präglas av äktenskap. Hemgiften utgörs oftast av guld i form av juveler och andra klenoder.
I det här traditionella perspektivet på guldet hittar vi ledtrådar till varför metallen används som internationellt erkänt handelsmedium. Guldets huvudsakliga egenskap, nämligen dess beständighet, passar väl in i både traditionella och ekonomiska sammanhang där den lämpar sig ypperligt för att representera värde. Därför är guld immunt mot inflation, vilket man knappast kan säga om fiatvalutor. För att dra ett enkelt exempel så är ett kilo guld fortfarande ett kilo guld tio sekler fram. Det kan inte sägas om en handfull 20-lappar som undergått devalvering. Denna liknelse påvisar guldets överlägsenhet som ett mått för värde, för vem vill ha en måttstock som hela tiden ökar i skala?
Indien idag
Traditioner åsido, Indiens efterfrågan på guld har ett finansiellt syfte med ett långtidsperspektiv. Indien har under en överskådlig period importerat stora mängder guld och snabbast klättrat upp i toppen som världen största guldimportör. Mellan åren 2006-2011 importerade Indien över 4,300 ton guld och enligt World Gold Council beräknas Indien ha över 557 ton allokerade i valutareserver som motsvarar 10 procent av den totala reserven.
Denna köpperiod har däremot också medfört en del problem och har enligt vissa kommentatorer bidragit till Indiens budgetunderskott och därmed också devalveringen av den indiska rupien (INR). Reserve Bank of India utlyste också därför att högre tullavgifter skulle införas för import av guld, vilket gett effekt: Guldimporten för året 2012 beräknas bli cirka 650 ton, en sänkning på över 300 ton från fjolårets 969 ton.
Guldet fortsätter trots sänkt import att åtnjuta en stor popularitet bland Indiens massor, som består till två tredjedelar av människor som bor ute i landsbygden. På grund av att Indiens bankväsende inte lyckats slå rot på landsbygden är det vanligt att människorna här investerar i guld för att skydda sig mot inflation.
Indiens guldimport beräknas minska till ca. 650 ton för år 2012. Anledningarna till detta har varit många, bland annat Indiens nuvarande budgetunderskott som bidragit till att rupien devalverats. Centralbanken har därför utlyst ökade tullavgifter för att reducera importen och stödja rupien.
Detta är dock inte det enda som talar för en sänkt import; mycket handlar om efterfrågan också. Mellan perioden 2009 och 2011 har Indien påvisat en stark trend med en växande efterfrågan från både juvelhandeln och från investerare. Därefter har trenden svalnat av och medfört en lägre efterfrågan på guldet. I och med att en stor del av konsumenterna har en lägre inkomst kan fenomenet till stort bero på att kunderna helt enkelt har en sämre tolerans mot prishöjningar. Åren 2008 och 2009 som var präglade av globala finansiella problem och guldimporten minskade drastiskt, men när röken hade lagt sig spikade importen för 2010 och 2011 till rekordnivåer, vilket stärker vårt argument om latent köpkraft bland Indiens guldkonsumenter och varför året 2012 inte direkt varslar för en framtid med fortsatt sänkta importer utan tvärtom utgör en konsolidering inför framtida år. I slutändan är det sannolikt att Indiens guldhistoria kommer att fortsätta i en överskådlig framtid framöver.
Kina är på väg att gå om Indien som världens största importör av guldvaror. Indien förefaller ha sämre tolerans för högre prisnivåer. Detta tror vi beror på att Indiens efterfrågan på guld till stor del utgörs av smycken, vilket riktar sig till en mindre köpstark grupp än de som köper guld i investeringssyfte. Indiens stora låg- och medelklass bidrar därför till en latent köpkraft som agerar stöd för guldpriset. Det är framförallt Indien och Kinas ageranden på guldmarknaden som dikterar riktningen för guldpriset. Det faktum att båda dessa länder är positivt inställda till guldet talar för en fortsatt stark prisutveckling med god support.
[hr]
Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.
Nyheter
Kakaopriserna stiger på minskade leveranser från Elfenbenskusten

En svagare dollar i torsdags ledde till att flera spekulanter som tagit position för fallande pris valde att täcka sina korta positioner i kakaoterminer. Efter att regeringsdata visade att utbudet av kakao från Elfenbenskusten ser ut att minska så har kakaopriset stärks. Kursuppgången begränsades emellertid av att de europeiska kakaolagren stigit till 139 060 MT, den högsta siffran på sex månader.
Måndagens regeringsdata visade att Elfenbenskustens bönder skickade 1,73 MMT kakao till landets hamnar för regleringsåret 2022/2023 från 1 oktober till 12 mars. Siffran är en minskning med 3,4 procent på årsbasis. Elfenbenskusten är den största kakaoproducenten i världen.
Nigeria ser en nedgång i sin kakaoexport
En nedgång i kakaoexporten från Nigeria är gynnsam för priserna. Cocoa Association of Nigeria rapporterade i måndags att landets kakaoexport för januari 2023 sjönk med 5,9 procent på årsbasis till 43 405 MT. Nigeria är världens femte största producent av kakaobönor.
Oron för utbudet på vissa västafrikanska kakaogrödor har begränsat eventuella nedgångar i kakaopriserna. Kakaobönder fortsätter att kämpa med bristen på gödningsmedel och bekämpningsmedel eftersom Rysslands krig i Ukraina har begränsat den ryska exporten av kaliumklorid och andra gödningsmedel över hela världen.
Tidigare den här månaden steg kakao i New York till en högsta nivå på två år, och kakao i London nådde en högsta nivå på 13 veckor, efter att International Cocoa Organization (ICCO) förutspådde att de globala kakaolagren 2022/2023 skulle falla 3,5 % år/år till 1,653 MMT.
Nyheter
Lundin Mining gör stort förvärv – 75 procent av bolagets intäkter kommer nu från koppar

Lundin Mining meddelade tidigare idag att de förvärvar 51 procent av SCM Minera Lumina Copper av JX Nippon Mining & Metals Corporation. Lundin Mining har rätt att förvärva ytterligare 19 procent under en femårsperiod. Det förvärvade bolaget driver koppar-molybden-gruvan Caserones i Chile.
Lundin Mining betalar 800 miljoner USD vid tillträde och sedan 150 miljoner USD under en period på sex år. De ytterligare 19 procenten kan förvärvas för 350 miljoner USD.
Förvärvet är i linje med Lundin Minings strategiska mål och ger företaget en storskalig kopparproduktion med lång livstid med ett bra kassaflöde, som kompletterar Lundin Minings befintliga verksamheter och högkvalitativa tillgångar inom basmetaller med stort fokus på koppar. Förvärvet gör att 75 procent av Lundin Minings intäkter kommer att komma från koppar.
Dagens industri frågar vd Peter Rockandel om det är rimligt att köpa Caserones med tanke på investeringsbehovet för Josemaria. Han svarar ”Att få köpa en världsklasstillgång som dessutom är strategiskt helt rätt för den existerande portföljen är otroligt ovanligt så det är inget man kan tacka nej till. Dessutom gör vi det här köpet utan skuld och gruvan kommer direkt att generera fritt kassaflöde”.
Nyheter
Robusta-bönan är rebellen på kaffemarknaden

Kaffe, drycken som så många av oss i världen älskar att konsumera, görs på rostade och malda kaffebönor. Det finns två huvudsakliga bönor i världen, Arabica och Robusta. Arabica är bönan som används i bra kaffe, medan Robusta används i billigare kaffe och snabbkaffe.
Men måste verkligen Robusta vara sämre? Det finns en rörelse som drivs av två faktorer som talar för en uppvärdering av Robusta-bönan.
Den ena faktorn är marknadsföring, Arabica har marknadsförts som kvalitét och Robusta som dålig. Det har gjort att Robusta prissätts lägre än Arabica och säljs som ett bulkkaffe. Kaffeodlare har inte kunnat investera i att utveckla Robusta-bönan eftersom ingen har velat betala extra för något som uppfattas som dåligt. Men det finns ett nytt intresse för Robusta-bönan bland kaffe-konnässörer. Och när det finns ett intresse, så finns det en vilja att betala och då blir det möjligt för odlare att investera i utveckling av bönan.
Den andra faktorn är klimatet. Arabica är en känslig växt som kräver ett mycket speciellt klimat. Det är svårt att expandera produktionen i takt med att fler vill dricka kaffe. Tvärt om har klimatförändringar gjort att områden där Arabica trivs har minskat. Robusta däremot är mycket tåligare.
-
Nyheter7 dagar ago
Bluelake Mineral har den största kända oexploaterade nickelfyndigheten i Europa
-
Nyheter2 veckor ago
Oljepriset lägre än intervallet där USA ska köpa tillbaka olja – över hela terminskurvan
-
Nyheter1 vecka ago
Den stora oljeoptimisten Goldman Sachs tror inte längre på 100 USD-olja i år
-
Nyheter5 dagar ago
Trafigura tror att koppar kan slå ett nytt prisrekord under kommande 12 månader
-
Nyheter2 veckor ago
Oman tar ett stort steg i att bli en stor producent av vätgas
-
Nyheter4 veckor ago
Den sämsta apelsinskörden på 90 år i Florida
-
Nyheter2 veckor ago
Företagare kan säkra kassan genom att köpa fysiskt guld
-
Nyheter3 veckor ago
Turkiets import av guld från Schweiz nådde högsta nivån på elva år
Persson
3 augusti, 2013 at 19:51
Inte ens kraftiga skatter sätter stopp för efterfrågan på guld i Indien. Men det driver upp det inhemska priset jämfört med världsmarknadspriset.