Följ oss

Nyheter

Indien – Tradition och nutid med guldet i fokus

Publicerat

den

Guldcentralen - Investera i guldIndien är för många guldentusiaster ett ganska speciellt land som ofta beskrivs ha ett mer traditionellt än ett samhällsekonomiskt förhållande till guldet. Å ena sidan citeras ofta festivaler som till exempel Dhanteras och Akshaya Tritiya som guldets högtider; å andra sidan uppmäts Indiens valutareserver till 10 procent i guld, motsvarande 557,7 ton. Detta medför en tveeggad bild av Indien som en aktör inom guldmarknaden.

Vår förhoppning i denna artikel som är den andra i vår artikelserie om ett urval av länder och deras förhållande till guldet, är att ge en klarare bild på Indien och dess inverkan på guldmarknaden.

Det forna Indien och guldet

Karta över indien med flaggaNär guld och Indien kommer på tal i samma mening, nämns oftast Dhanterasfestivalen som är den första dagen för en större femdagarsfestival, den så kallade Diwalifestivalen. Dhanteras kommer av ordet Dhan som betyder rikedom och uppkomsten av högtiden kommer av dyrkan av gudinnan Lakshmi och infaller under den trettonde dagen i Oktober-Novembers måncykel, även kallat Krishna paksha (lit. den mörka fjortondenatten).

Enligt legenden var en indisk prins dömd att bli biten av en orm på den fjärde dagen i sitt äktenskap. Prinsens nyblivna hustru tog sig an dessa ord och skapade en listig plan för att lura döden: Hon övertygade prinsen om att hålla sig vaken under den fjärde kvällen medan hon placerade ett överflöd av skattkammarens rikedomar och levande oljelampor utanför prinsens gemak.

Under tiden hade dödens gud Yama antagit formen av en giftorm och ringlat till palatset för att skrida till profetians verk. Men vid synen av alla rikedomar som hade fått ett gudomligt sken i ljuset av oljelamporna, hade han blivit alldeles handlingsförlamad. Dödens gud var överlistad och lät därefter prinsen vara i fred, allt tack vare prinsessans sluga plan. Sedan dess har Dhanterasfestivalen firats inte bara som en högtid för äktenskap utan även som en vördnad för Yama.

Vi här på guldcentralen är förstås inga historiker, men vi finner sensmoralen i mytologin som en passande symbolisk liknelse till guldets egenskap som en evig värdebevarare, som i legendens fall lyckats muta iväg självaste Döden. Att guld därav har en sådan livsräddande egenskap finner vi väldigt tillfredsställande då vi länge har förespråkat guldet som ett viktigt investeringsskydd och ett finansiellt ’livsräddande’ investeringsobjekt.

Det traditionella förhållandet till guld har anrika rötter och ett vanligt uttryck i det indiska samhället är ’inget guld – inget äktenskap’, ett vanligt inslag i denna högtid. Men guldet är inte bara kvinnans bästa vän (normalt sett diamanter men nåja) utan används ritualmässigt som utsmyckning för tempel och även boskap. Detta har förstås bidragit till bilden av Indien som ett land med en smått gammaldags syn på guldet, men i själva verket handlar det om guldets egenskap som en tidlös symbol för välstånd, överflöd, men framförallt social status.

Dhanterasfestivalen är en högtid som utöver guldtraditionen ofta präglas av äktenskap. Hemgiften utgörs oftast av guld i form av juveler och andra klenoder.

I det här traditionella perspektivet på guldet hittar vi ledtrådar till varför metallen används som internationellt erkänt handelsmedium. Guldets huvudsakliga egenskap, nämligen dess beständighet, passar väl in i både traditionella och ekonomiska sammanhang där den lämpar sig ypperligt för att representera värde. Därför är guld immunt mot inflation, vilket man knappast kan säga om fiatvalutor. För att dra ett enkelt exempel så är ett kilo guld fortfarande ett kilo guld tio sekler fram. Det kan inte sägas om en handfull 20-lappar som undergått devalvering. Denna liknelse påvisar guldets överlägsenhet som ett mått för värde, för vem vill ha en måttstock som hela tiden ökar i skala?

Indien idag

Traditioner åsido, Indiens efterfrågan på guld har ett finansiellt syfte med ett långtidsperspektiv. Indien har under en överskådlig period importerat stora mängder guld och snabbast klättrat upp i toppen som världen största guldimportör. Mellan åren 2006-2011 importerade Indien över 4,300 ton guld och enligt World Gold Council beräknas Indien ha över 557 ton allokerade i valutareserver som motsvarar 10 procent av den totala reserven.

Denna köpperiod har däremot också medfört en del problem och har enligt vissa kommentatorer bidragit till Indiens budgetunderskott och därmed också devalveringen av den indiska rupien (INR). Reserve Bank of India utlyste också därför att högre tullavgifter skulle införas för import av guld, vilket gett effekt: Guldimporten för året 2012 beräknas bli cirka 650 ton, en sänkning på över 300 ton från fjolårets 969 ton.

Guldet fortsätter trots sänkt import att åtnjuta en stor popularitet bland Indiens massor, som består till två tredjedelar av människor som bor ute i landsbygden. På grund av att Indiens bankväsende inte lyckats slå rot på landsbygden är det vanligt att människorna här investerar i guld för att skydda sig mot inflation.

Diagram över hur mycket guld Indien importerar per år

Indiens guldimport beräknas minska till ca. 650 ton för år 2012. Anledningarna till detta har varit många, bland annat Indiens nuvarande budgetunderskott som bidragit till att rupien devalverats. Centralbanken har därför utlyst ökade tullavgifter för att reducera importen och stödja rupien.

Detta är dock inte det enda som talar för en sänkt import; mycket handlar om efterfrågan också. Mellan perioden 2009 och 2011 har Indien påvisat en stark trend med en växande efterfrågan från både juvelhandeln och från investerare. Därefter har trenden svalnat av och medfört en lägre efterfrågan på guldet. I och med att en stor del av konsumenterna har en lägre inkomst kan fenomenet till stort bero på att kunderna helt enkelt har en sämre tolerans mot prishöjningar. Åren 2008 och 2009 som var präglade av globala finansiella problem och guldimporten minskade drastiskt, men när röken hade lagt sig spikade importen för 2010 och 2011 till rekordnivåer, vilket stärker vårt argument om latent köpkraft bland Indiens guldkonsumenter och varför året 2012 inte direkt varslar för en framtid med fortsatt sänkta importer utan tvärtom utgör en konsolidering inför framtida år. I slutändan är det sannolikt att Indiens guldhistoria kommer att fortsätta i en överskådlig framtid framöver.

Efterfrågan på guld i Indien och Kina för smycken respektive investering

Kina är på väg att gå om Indien som världens största importör av guldvaror. Indien förefaller ha sämre tolerans för högre prisnivåer. Detta tror vi beror på att Indiens efterfrågan på guld till stor del utgörs av smycken, vilket riktar sig till en mindre köpstark grupp än de som köper guld i investeringssyfte. Indiens stora låg- och medelklass bidrar därför till en latent köpkraft som agerar stöd för guldpriset. Det är framförallt Indien och Kinas ageranden på guldmarknaden som dikterar riktningen för guldpriset. Det faktum att båda dessa länder är positivt inställda till guldet talar för en fortsatt stark prisutveckling med god support.

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

[hr]

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

Fortsätt läsa
Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Nyheter

Solkraften pressar elpriserna dagtid

Publicerat

den

Solcellspark

Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.

– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.

De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.

Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.

– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.

De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.

– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.

MedelspotprisApril 2025April 2026
Elområde 1, Norra Sverige     14,39 öre/kWh      26,09 öre/kWh   
Elområde 2, Norra Mellansverige     14,21 öre/kWh      26,85 öre/kWh   
Elområde 3, Södra Mellansverige     37,61 öre/kWh      56,08 öre/kWh   
Elområde 4, Södra Sverige     58,35 öre/kWh      66,55 öre/kWh 
Medelspotpris är det genomsnittliga priset på den nordiska elbörsen. Priserna är exklusive moms, påslag och elcertifikat.

*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.

Fortsätt läsa

Nyheter

Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden

Publicerat

den

Oljerigg producerar olja

Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.

Fortsätt läsa

Nyheter

Svag vårflod dubblar elpriserna

Publicerat

den

Solsken på blå himmel

Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia
Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.

– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.

Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.

Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.

– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.

Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)

Område  Apr 2026  Apr 2025Maj 2026Maj 2025Juni 2026Juni 2025
System 703555315021
SE127142714233
SE228142915245
SE3503857434723
SE4625866605941
Källa: Bixia/Nord Pool. Aprilsiffrorna för 2026 är preliminära. Siffrorna för maj och juni 2026 är prognos.
Fortsätt läsa

Guldcentralen

Aktier

Annons

Gratis uppdateringar om råvarumarknaden

*

Populära