Priset på diesel på råvarubörsen i USA passerade idag upp över 200 USD per fat. Detta är samtidigt som priset på WTI-olja kostar några dollar under 100 USD per fat. Raffinaderierna i USA är alltså spektakulärt lönsamma just nu. Crack spreaden är över 100 USD per fat för diesel, som normalt mer ligger mellan 15-40 USD per fat.

Mycket av världens olja är nu inlåst på grund av kriget mellan USA och Iran. Men det kommer ändå ut mycket råolja och framför allt så finns det andra länder som kan leverera råolja, exempelvis USA.

Men ingen konsumerar råolja, alla konsumerar raffinerade produkter, som bensin, diesel, flygbränsle osv. Det är bara raffinaderier som konsumerar råolja. Och här finns problemet, stora delar av världen har lagt ner sina raffinaderier eller har inte haft vidare många till att börja med. Europa har exempelvis ett överskott på kapacitet att producera bensin, men ett underskott på kapacitet att producera diesel. Flygbränsle har vi ännu mindre kapacitet att producera.

På toppen av Iran-USA-kriget så har Ryssland-Ukraina-kriget gjort att Ryssland gått från att exportera raffinerade produkter till att importera dem.

Det är detta som har gjort raffinaderierna i USA så lönsamma. USA producerar enorma kvantiteter olja och världen skriker efter raffinerade produkter, så raffinaderierna kan inte bara köra på full volym, varje volymenhet har dessutom en spektakulär vinstmarginal.

Datacenter behöver mycket elektricitet och kraftproducenter behöver kapital och någon form av säkerhet att en stor investering kommer att bli lönsam. Google meddelade idag att de investerar 13 miljarder euro under de kommande två åren (2027-2028) i AI-datacenter i Finland.

Förutom att bygga AI-datacenter så kommer det hela även med insatser inom energiinfrastruktur. Tillsammans med Fingrid och Business Finland ska platser identifieras i norra Finland i stället för i södra delen av landet för att använda elnätsinfrastrukturen så effektivt som möjligt. Google skriver även ytterligare PPA-avtal för elektrictiet från vindkraft, där nya landbaserade vindkraftverk på 629 MW ska byggas. Vidare kommer 94 MW batterier att kopplas in på elnätet för att vara i drift i slutet av 2027.

Det största är dock att Google skriver ett PPA-avtal för att köpa elektricitet från Fortums kärnkraftverk Loviisa. Google köper upp till 50 procent av kärnkraftverkets kapacitet. Det kontraktet ger den långsiktiga ekonomiska tryggheten att Fortum kan investera i att uppgradera och förlänga livstiden på kärnkraftverket till och med år 2050.

Kopparpriset var uppe över 14 500 dollar per ton, det borde få allas uppmärksamhet skriver Jeffrey Currie. Det är det senaste tecknet på att den fysiska ekonomin omvärderar knappheten i den verkliga världen.

En del av gårdagens kursrörelse speglar spekulation inför tullhöjningar och att metallen flyttas in i amerikanska lager. Men det ger inte hela bilden är han tydlig med.

Metall som fastnat i en del av världen är otillgänglig för alla utanför den delen. Knapphet handlar inte bara om hur många ton som finns, utan om att ha tonen på rätt plats vid rätt tidpunkt.

Man kan inte bygga datacenter, bygga ut elnät, elektrifiera industrin eller bygga dubbla försörjningskedjor utan koppar. Ändå kan utbudet inte reagera tillräckligt snabbt på grund av samma begränsningar som Jeff Currie har lyft fram tidigare.

Detta är den senaste vändningen i råvarucykeln. Förra månaden var det spannmål. Förra veckan var det diesel. Idag är det koppar.

Väder, krig och politiska beslut har tillsammans skapat ett bristproblem som inte visar några tecken på att lösas enligt Currie. De som tror att priserna kommer att gå ner argumenterar för att metallen finns. Men om den är inlåst i ett lager är den bara en hög med metall.