Följ oss

Nyheter

Fortsatt stark efterfrågan på stål i Kina

Publicerat

den

Järnmalm i Kina

Järnmalm i KinaEn modern ekonomi drivs med hjälp av pålitlig infrastruktur som vägar, elnät, järnvägar och en fungerande telekommunikation. Av den orsaken har den kinesiska regeringen valt att prioritera landets inhemska satsningar på dessa områden, vilket i sin tur har gjort att Kinas efterfrågan på stål och koppar har fortsatt att växa på samma nivå sedan sekelskiftet. Undantagen är de två åren 2008 och 2009.

Genom årens lopp har detaljerade analyser av detta ständigt utvecklande scenario dokumenterats av serien av UNCTAD Iron Ore-rapporter från Raw Materials Group. I den senaste rapporten går bland annat att läsa att Kina nu gått om både Europa och Kina som världens största investerare i infrastruktur. Mellan 1992 och 2011 spenderade landet motsvarande 8,5 % av sin BNP på infrastruktur (fördelat med ungefär en tredjedel vardera på vägar, ström, samt järnväg och vatten).

Baserat på den kinesiska regeringens planer kommer landet järnvägsnät ha vuxit med cirka 54 procent fram till och med 2015 jämfört med 2007 och uppgå till 120 000 kilometer. Under samma period spås landets vägnät ha vuxit med 157 procent, till 139 000 kilometer.

Efterfrågan på metaller drivs inte bara av ekonomisk tillväxt. En ökad befolkning och urbanisering är andra viktiga faktorer vad gäller konsumtionen av metaller. Kinas växande befolkning som i dag överstiger en miljard är endast urbaniserad till 55 procent, att jämföra med Indiens 65 procent och Brasiliens 70 procent. Dessa siffror indikerar att efterfrågan på stål (järnmalm) och koppar sannolikt kommer att fortsätta växa betydligt under kommande år.

Av betydelse är att Kina inte kommer att kunna tillgodose denna efterfrågan från sina egna resurser, vilket innebär att det fortfarande finns möjligheter för företag som kan exportera järnmalm till Kina. Järnmalm och koppar driver även hela gruvindustrin. Efterfrågan på dessa metaller kommer att driva efterfrågan på kol och andra råvaror.

Fortsätt läsa
Annons
Klicka för att kommentera

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Med vintern kom de högre elpriserna

Publicerat

den

Elpriserna i Norden ökade under slutet av november. Det innebär att december inleds med mer än dubbelt så höga elpriser per kilowattimme i hela landet jämfört med förra månaden. Ökningen beror främst på kyligt, torrt väder och ökad elanvändning, men även de oplanerade kärnkraftsstoppen påverkar just nu framförallt södra Sverige och Finland.

Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning
Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning

November månad avslutades med att medelspotpriset på elbörsen blev 82,13 öre/kWh i elområde 3 (Södra Mellansverige). Hälften så dyrt som det rörliga priset samma period förra året (159,72 öre/kWh) och högre än det rörliga priset i oktober (49,66 öre/kWh).

– Elpriserna fortsätter att svänga, men som alltid när det blir kallt, så ökar elkonsumtionen och elpriserna, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef Vattenfall Försäljning.

Senaste veckan har det varit ett par reaktorstopp inom kärnkraften, vilket påverkat elpriset framförallt i elområde 3 och 4 och i Finland. Vattenmagasinen ligger på normala nivåer. Årets isläggning genomfördes i mitten av november och ledde då till en kortare tids produktionsneddragning med begränsad påverkan på elpriserna som följd. En planerad isläggning görs varje år för att skapa stabila produktionsförutsättningar för resten av vintern. Ogynnsamma väderförhållanden har periodvis lett till isbildning på vindkraftsbladen vilket gett lägre vindkraftsproduktion. 

Månadsmedel för spotpriser på Nord Pool, november 2021-2023
Grafik: Vattenfall

Elpriserna är högre på kontinenten men terminspriserna för tysk el ligger just nu betydligt lägre än föregående år. Dessutom är Europas gaslager fyllda vilket motverkar höjningar i Norden eftersom elhandelsmarknaden hänger ihop.

Elpriser
Fortsätt läsa

Nyheter

Venezuelas militära aktivitet väcker frågor om en invasion av oljelandet Guyana

Publicerat

den

Guyana är det relativt sett mindre landet i Sydamerika som på några få år har gått från att vara relativt fattigt till att gå mot att bli ett av de rikare länderna i världen per capita. Landet ändrade reglerna för oljeprospektering och ganska snabbt hittades stora mängder olja utanför kusten. Vad vi läser så är landet hyggligt rikt även på en uppsjö andra råvaror, men ingenting har blivit i närheten så stort som den olja man nu producerar, där landet på ett fåtal år kommit upp i en oljeproduktion på 0,4 miljoner fat per dag.

Det stora grannlandet Venezuela har i jämförelse megastora råvarutillgångar, bland annat världens största oljereserver. Landet har dock inte lyckats få sin ekonomi att fungera.

Venezuela har dock sedan 1800-talet gjort anspråk på majoriteten av Guyana, det område som kallas Guayana Esequiba. Att Guyana hittade olja och blivit ett rikt land har väckt ilska i grannlandet. Det har pratats om att Venezuela kan komma att invadera Guyana.

Området Venezuela gör anspråk på. Grafik från Wikipedia

Venezuela gör militära förflyttningar

Sedan några dagar tillbaka så har Venezuelas anspråk kommit i fokus då betydande förflyttningar av militär utrustning och personal i östra delen av landet vid gränsen mot Guyana har observerats. Grannlandet Brasilien uppges ha höjt beredskapen för sin militär.

Fortsätt läsa

Nyheter

Platinapriserna faller trots prognoser om utbudsunderskott

Publicerat

den

Trots upprepade prognoser om ett växande utbudsunderskott har platinapriset fallit 15 procent sedan början av 2023. Det har gjort att platina förväntas avsluta året med den sämsta utvecklingen på fem år.

Platina står i kontrast till guld som har stigit med 14 procent i år, tack vare stora köp av centralbanker som har kompenserat utflödet från guldstödda ETFer.

Den senaste kvartalsuppdateringen från World Platinum Investment Council (WPIC) har återigen lyft fram underskottsprognosen för 2023 gällande platina och förutspår ytterligare ett, men mindre, underskott för 2024. Trots detta har priserna på metallen vägrat att röra sig högre.

Rapporten ser ett underskott för den globala platinamarknaden på 1,071 miljoner troy ounce för i år, på grund av en total efterfrågetillväxt på 26 procent till 8,150 miljoner troy ounce på årsbasis och svagt utbud. Det beror på att både gruvdrift och återvinning förväntas ligga långt under nivåerna före covid i år och nästa år. Utbudet sjunker med 3 procent jämfört med föregående år till 7,079 miljoner troy ounce, enligt WPIC-rapporten.

Fortsätt läsa

Populära