Nyheter
Chefer och storägare säljer sina aktier i Northland Resources
En av cheferna i Northland Resources, IT-chefen Patrick Harlin, tvingades som en följd av den kraftiga nedgången att sälja de aktier han hade belånat. Den 30 januari sålde hans bank av 15.900 aktier till en genomsnittskurs på 1,32 NOK. Efter denna försäljning hade Harlin kvar 300 aktier och 100.000 teckningsoptioner. Uppenbart är att det inom bolaget har funnits en tro på bolaget, även om det saknats kunskaper om att bedöma framtiden i tillräcklig omfattning.
Northlands enskilt största ägare, det kanadensiska fondbolaget Deans Knight Capital Management, lät under tisdagen den 29 januari publicera ett pressmeddelande som sade att deras aktieinnehav nu understeg fem (5) procent. Fondens innehav uppgick vid årsskiftet till knappa sju procent av kapitalet i Northland Resources.
Jakten på pengar fortsätter
Flera av aktieägarna i Northland Resources är både bekymrade och upprörda över företagets höga skuldsättning, men också över de räntor som betalas på obligationslånen.
Teckningstiden för Northland Resources nyemission är förlängd till måndagen den 4 februari, något som inte ger en bra signal, speciellt som det är en riktad emission via en book building-process och inte en företrädesemission. En stor poäng med en riktad emission via book building är annars att den går snabbt och inte ställer till krångel.
En nyemission kommer kortsiktigt att rädda Northland, men det behövs mer för att få ordning på bolagets finanser. Flera av de personer vi varit i kontakt med kräver att Northland Resources förhandlar med innehavarna av obligationerna som i vissa fall får så pass mycket som tolv procent i ränta.
Att obligationsinnehavarna inte är så pass sugna på att omvandla sina lån till aktier är ganska självklart. Obligationerna ger ränta, en direktavkastning till skillnad från aktierna. De sistnämnda kan emellertid ge innehavarna en möjlighet till en kursuppgång, men risken är betydligt högre än för obligationerna. Om, och detta är endast ett om, vi har inga uppgifter som tyder på detta, Northland går i konkurs så kommer obligationsinnehavarna att ha en starkare ställning än aktieägarna. I händelse av konkurs betalar konkursboet först av skulderna, sedan får aktieägarna dela på det som eventuellt blir över.
Problemet är emellertid vad som händer då obligationerna, i detta fall både den mycket höga räntan och den totala skuldsättningen, hotar företagets överlevnad. Obligationsinnehavarna vill inte utan att bli kompenserade för detta, ge upp sin bättre sits, men har företaget råd med detta?
I Northlands fall så säger flera fonder, till exempel norska Holberg Fondene, att det finns ägare som är beredda att skjuta till kapital, men inte så länge de nya medlen kommer att gå till att gynna obligationsinnehavarna. Holberg Fondene har meddelat att de kommer att avstå från att skjuta till nya pengar – om inte skulderna minskar.
Anders Antonsson, Northlands ansvarige för investeringsfrågor, har hävdat att utsikterna är positiva och att ledningen tror att Northland Resources kommer att få in kapitalet, men att investerarna vill ha mer tid för att göra sin hemläxa, framförallt att göra nya analyser baserat på de nu kommunicerade uppgifterna.
Vi är emellertid av den uppfattningen att om det skall komma in pengar till Northland så kommer det att krävas betydande förändringar i bolagets ledning och kapitalstruktur. Vi bedömer att det kommer vara minst en ledande befattningshavare som kommer att tvingas damma av sin meritförteckning och att ägarbilden kommer att ha förändrats dramatiskt innan dammet har lagt sig. Vi tror också att kraven på hur Northland sköter sin framtida informationshantering kommer att öka från aktieägarna i syfte att förhindra att en situation som denna skall upprepas.
Nyheter
Solkraften pressar elpriserna dagtid
Snabba väderomslag har präglat elmarknaden i april, med både prisfall och pristoppar som följd. Samtidigt får solkraften allt större påverkan och pressar ner elpriserna, särskilt i södra Sverige.

Månadsmedelpriset för april på den nordiska elbörsen Nord Pool utan påslag och exklusive moms blev 58,66 öre/kWh i elområde 3, södra Mellansverige, och 22,75 öre/kWh i elområde 1, norra Sverige. På kontinenten syns den så kallade ankkurvan tydligt.
– Nu är solen helt klart på gång. I Tyskland har solen under april producerat nästan 2 TWh mer än ifjol vilket även gynnar oss i Sverige. Ankkurvefenomenet innebär att elpriset är lågt mitt på dagen och stiger raskt mot kvällen. Under perioder med soligt och varmare vårväder är solen ett välkommet inslag här hemma och det påverkar elpriserna nedåt. Den ökar produktionen och minskar konsumtionen, säger Jonas Stenbeck, privatkundschef på Vattenfall Försäljning.
De årliga, planerade underhållsarbetena på kärnkraftverken pågår, vilket innebär att den tillgängliga kapaciteten just nu är cirka 60 procent. Vinden var varierande under april, med snabba skiften mellan stilla och blåsiga perioder, vilket märktes på elpriset.
Den hydrologiska balansen i Norden, alltså det sammanlagda vatteninnehållet i snö, mark och magasin, är svag med betydande underskott i södra Norge. Men magasinsnivåerna i Sverige ligger kring normala nivåer för årstiden och har börjat fyllas på.
– Dock förväntas årets vårflod att, givet dagens förutsättningar, bli lägre än normalt då snötäcket är avsevärt mindre än vanliga nivåer. Vädret kommer avgöra hur väl vårfloden fyller magasinen inför sommaren, säger Jonas Stenbeck.
De höga gaspriserna har fallit något, samtidigt som stigande temperaturer på kontinenten och den stora andelen solkraft haft en stabiliserande effekt. Det geopolitiska läget är dock fortsatt ett orosmoment.
– Det vi sett är att marknaden är väldigt nyhetsdriven. Beroende av vad som rapporteras så reagerar marknaden direkt. Det gör att vi befinner oss i en väldigt speciell situation eftersom denna osäkerhet skapar svängiga och oförutsägbara bränslepriser, vilket i slutändan påverkar elpriset. Jag förstår att många känner en oro men i och med att det blir varmare så kommer man inte att behöva lika mycket el, vilket ger en lägre elkostnad, säger Jonas Stenbeck.
| Medelspotpris | April 2025 | April 2026 |
| Elområde 1, Norra Sverige | 14,39 öre/kWh | 26,09 öre/kWh |
| Elområde 2, Norra Mellansverige | 14,21 öre/kWh | 26,85 öre/kWh |
| Elområde 3, Södra Mellansverige | 37,61 öre/kWh | 56,08 öre/kWh |
| Elområde 4, Södra Sverige | 58,35 öre/kWh | 66,55 öre/kWh |
*Ankkurva: Ankkurvan beskriver hur elproduktionen från förnybara energikällor, som solenergi, påverkar elnätet och elanvändningen över en dag. Kurvan har fått sitt namn eftersom grafen under en dag liknar profilen av en anka.
Nyheter
Michel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
Råvaran olja handlas fortsatt över 100 USD per fat och det är något stökigt med prissättningen. Michel Gubel ger sin syn på läget för oljan, att priskurvan kan vara i contango och backwardation, samt vad som kan hända med olja på längre sikt.
Nyheter
Svag vårflod dubblar elpriserna
Den norrländska vårfloden väntas dra igång den här veckan och pågå fram till slutet av maj. Att den är ovanligt svag i år bidrar till att elpriset i system fram till midsommar blir ungefär dubbelt så högt som under samma period i fjol. Det visar Bixias elprognos för maj och juni.

Efter en relativt dyr april väntas systempriset landa på 55 öre per kilowattimme i maj och 50 öre i juni, att jämföra med 31 respektive 21 öre förra året.
– Vi har inte haft så lite snö någon vinter sedan 2019 och det syns tydligt i vårfloden. Den prispress vi normalt sett räknar med den här tiden på året blir betydligt svagare än vanligt. Dessutom ligger bränslepriserna på en högre nivå än i fjol på grund av oron i Mellanöstern, vilket spiller över på de svenska elpriserna, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
Den hydrologiska balansen ligger på minus 20 terawattimmar, jämfört med ett överskott på 5–10 terawattimmar vid samma tidpunkt i fjol. Tillrinningen väntas kulminera på ungefär 7 terawattimmar per vecka i slutet av maj, långt under ett normalår.
Hur elpriserna utvecklas under resten av 2026 beror i hög grad på hur blöt sommaren blir. Terminspriset för fjärde kvartalet ligger på runt 70 öre per kilowattimme, vilket speglar marknadens oro inför hösten.
– Det krävs fyra till fem blöta veckor för att ta igen underskottet och fylla på vattenmagasinen. Det finns indikationer på att sommaren kan bli torr i mellersta och södra Skandinavien, men osäkerheten är stor. Om det blir så lär priserna stiga ytterligare, säger Johan Sigvardsson.
Elpris april–juni 2026 jämfört med utfall 2025 (öre/kWh)
| Område | Apr 2026 | Apr 2025 | Maj 2026 | Maj 2025 | Juni 2026 | Juni 2025 |
| System | 70 | 35 | 55 | 31 | 50 | 21 |
| SE1 | 27 | 14 | 27 | 14 | 23 | 3 |
| SE2 | 28 | 14 | 29 | 15 | 24 | 5 |
| SE3 | 50 | 38 | 57 | 43 | 47 | 23 |
| SE4 | 62 | 58 | 66 | 60 | 59 | 41 |
-
Nyheter4 veckor sedanChristian Kopfer om läget för oljan
-
Analys3 veckor sedanMarket Still Betting on Timely Resolution, But Each Day Raises Shortage Risk
-
Analys3 veckor sedanBrent crude up USD 9/bl on the week… ”deal around the corner” narrative fades
-
Nyheter2 veckor sedanMichel Gubel ger sin syn på oljemarknaden
-
Nyheter2 veckor sedanSolkraften pressar elpriserna dagtid
-
Nyheter2 veckor sedanSvag vårflod dubblar elpriserna

