En av cheferna i Northland Resources, IT-chefen Patrick Harlin, tvingades som en följd av den kraftiga nedgången att sälja de aktier han hade belånat. Den 30 januari sålde hans bank av 15.900 aktier till en genomsnittskurs på 1,32 NOK. Efter denna försäljning hade Harlin kvar 300 aktier och 100.000 teckningsoptioner. Uppenbart är att det inom bolaget har funnits en tro på bolaget, även om det saknats kunskaper om att bedöma framtiden i tillräcklig omfattning.

Northlands enskilt största ägare, det kanadensiska fondbolaget Deans Knight Capital Management, lät under tisdagen den 29 januari publicera ett pressmeddelande som sade att deras aktieinnehav nu understeg fem (5) procent. Fondens innehav uppgick vid årsskiftet till knappa sju procent av kapitalet i Northland Resources.

Jakten på pengar fortsätter

Flera av aktieägarna i Northland Resources är både bekymrade och upprörda över företagets höga skuldsättning, men också över de räntor som betalas på obligationslånen.

Teckningstiden för Northland Resources nyemission är förlängd till måndagen den 4 februari, något som inte ger en bra signal, speciellt som det är en riktad emission via en book building-process och inte en företrädesemission. En stor poäng med en riktad emission via book building är annars att den går snabbt och inte ställer till krångel.

En nyemission kommer kortsiktigt att rädda Northland, men det behövs mer för att få ordning på bolagets finanser. Flera av de personer vi varit i kontakt med kräver att Northland Resources förhandlar med innehavarna av obligationerna som i vissa fall får så pass mycket som tolv procent i ränta.

Att obligationsinnehavarna inte är så pass sugna på att omvandla sina lån till aktier är ganska självklart. Obligationerna ger ränta, en direktavkastning till skillnad från aktierna. De sistnämnda kan emellertid ge innehavarna en möjlighet till en kursuppgång, men risken är betydligt högre än för obligationerna. Om, och detta är endast ett om, vi har inga uppgifter som tyder på detta, Northland går i konkurs så kommer obligationsinnehavarna att ha en starkare ställning än aktieägarna. I händelse av konkurs betalar konkursboet först av skulderna, sedan får aktieägarna dela på det som eventuellt blir över.

Problemet är emellertid vad som händer då obligationerna, i detta fall både den mycket höga räntan och den totala skuldsättningen, hotar företagets överlevnad. Obligationsinnehavarna vill inte utan att bli kompenserade för detta, ge upp sin bättre sits, men har företaget råd med detta?

I Northlands fall så säger flera fonder, till exempel norska Holberg Fondene, att det finns ägare som är beredda att skjuta till kapital, men inte så länge de nya medlen kommer att gå till att gynna obligationsinnehavarna. Holberg Fondene har meddelat att de kommer att avstå från att skjuta till nya pengar – om inte skulderna minskar.

Anders Antonsson, Northlands ansvarige för investeringsfrågor, har hävdat att utsikterna är positiva och att ledningen tror att Northland Resources kommer att få in kapitalet, men att investerarna vill ha mer tid för att göra sin hemläxa, framförallt att göra nya analyser baserat på de nu kommunicerade uppgifterna.

Vi är emellertid av den uppfattningen att om det skall komma in pengar till Northland så kommer det att krävas betydande förändringar i bolagets ledning och kapitalstruktur. Vi bedömer att det kommer vara minst en ledande befattningshavare som kommer att tvingas damma av sin meritförteckning och att ägarbilden kommer att ha förändrats dramatiskt innan dammet har lagt sig. Vi tror också att kraven på hur Northland sköter sin framtida informationshantering kommer att öka från aktieägarna i syfte att förhindra att en situation som denna skall upprepas.