Nyheter
Centralbanker och fonder drev upp efterfrågan på guld

Under det första halvåret 2019 såg vi hur centralbanker och fonder drev upp efterfrågan på guld. Den totala efterfrågan på guld uppgick till 1 123 ton under det andra kvartalet 2019. Detta var en ökning med åtta procent jämfört med samma period året innan. För det första halvåret 2019 steg efterfrågan till sin högsta nivå på tre år, totalt 2 181,7 ton. Det var framförallt centralbankerna som köpte guld, men också många börshandlade fonder.

Köp av centralbanker och kraftiga ETF-inflöden var drivkrafterna bakom guldefterfrågan under första halvåret 2019. Tillväxten i efterfrågan på smycken under det första halvåret var till stor del en produkt av en mer positiv miljö för indiska konsumenter.
Förändringar i investeringar i tackor och mynt var mycket prisrelaterad. I och med att guldpriset nådde en nivå som denna ädelmetall inte handlats till på flera å var det många investerare som valde att ta hem vinster och detaljhandelsinvesteringarna minskade.
Teknologisektorn minskade under perioden sin användning av guld på grund av utmanande globala förhållanden. Utsikterna för denna del av efterfrågan kommer att etablera sig över det nuvarande golvet under kommande kvartal betraktas som låg. En fast tillväxt i både gruvproduktion och återvinning ledde till en ökning med två procent i guldtillförseln under det första halvåret 2019.
De globala guldreserverna fortsätter att öka
Guldmarknaden i stort har utvecklats väl, och det finns en rad händelser som är värda att uppmärksamma.
Globala officiella guldreserver fortsätter att öka i snabb takt som en följd av att ett stort antal länder ökar sina innehav.
Kraftiga inflöden om 67 ton från i första hand europeiska börsnoterade fonder ledde till att dessa nu äger 1 184 ton guld. Storbritanniens kommande utträde ur den Europiska Unionen, Brexit, har lett till stora köp av andelar i ETFer med fokus på guld.
Guldpriserna i USA steg över 1 400 USD för första gången sedan 2013 och har sedan dess passerat även 1 500 USD
Centralbanker köpte 224,4 ton guld under andra kvartalet 2019. Detta gjorde att de totala köpen under det första halvåret uppgick till 374,1 ton. Det är den största nettoökningen för under första halvåret i globala guldreserver under minst 19 år. Köpen har gjorts av en rad olika länder, men det är värt att notera att många tillväxtmarknadsländer har agerat på köpsidan.
Gulduppbackade ETFer ökade sina innehav med 67,2 ton under andra kvartalet till en sexårshögsta nivå på 2 548 ton. De viktigaste faktorerna som drev inflöden till sektorn var fortsatt geopolitisk instabilitet, förväntningar på lägre räntor och det stigande guldpriset i juni.
En stark återhämtning på Indiens smyckesmarknad drev upp efterfrågan under andra kvartalet med 12 procent till 168,8 ton. En mycket aktiv bröllopssäsong och festivalförsäljning ökade efterfrågan, innan prisökningen i juni ledde till minskade köp. Den indiska efterfrågan fick den globala efterfrågan på smycken att stiga med två procent y-o-y till 531.7t.
Investeringar i tackor och mynt sjönk under andra kvartalet med 12 procent till 218,6 ton. Kombinerat med den svaga försäljningen under Q1 2019 slutade H1-summan på den lägsta nivån på tio år, 476,9 ton. Det var en minskning på 29 procent jämfört med året innan. Kina stod för en stor del av den globala nedgången under Q2 2019.
Guldförsörjningen ökade med 6 % under andra kvartalet till 1 186,7 ton. Guldgruvorna stod för en rekordhög produktion om 882,6 ton under andra kvartalet. Samtidigt ledde den kraftiga uppgången av guldpriset till en återhämtning av guldåtervinningen med nio procent. Totalt slutade denna siffra på 314,6 ton. Summerat ledde detta till att utbudet av guld under det första halvåret 2019 nådde en nivå om 2 329,9 ton, den högsta nivån sedan 2016.
Nyheter
Guld nära 4000 USD och silver 50 USD, därför kan de fortsätta stiga

Jeffrey Christian på CPM Group gästar Monex för att prata guld och silver. Det framhålls att vi befinner oss i en tid av extrem osäkerhet, präglad av politiska, ekonomiska och sociala spänningar som bedöms vara mer oroande än under kriserna i slutet av 1970-talet. Detta har drivit investerare mot tryggare tillgångar som guld, silver och även platina.
Priserna på ädelmetaller ligger nu på rekordnivåer, med guld nära 3 900 dollar per uns och silver omkring 48 dollar. Analytiker menar att uppgången främst beror på oro för den globala utvecklingen snarare än tekniska prisnivåer. De bedömer att priserna kommer fortsätta stiga tills det sker en tydlig förbättring i det politiska och ekonomiska klimatet, något som inte förväntas inom den närmaste framtiden.
Samtidigt påpekas att guld och dollarn ibland kan stiga parallellt, vilket tidigare skett under perioder av stor osäkerhet. Den kommande osäkerheten kring ett möjligt amerikanskt regeringsstopp kan enligt bedömare förstärka trenden mot fortsatt stark efterfrågan på ädelmetaller.
Nyheter
Blykalla och amerikanska Oklo inleder ett samarbete

Kärnkraftsföretagen Oklo från USA och svenska Blykalla har ingått ett strategiskt partnerskap för att främja tekniksamarbete, samordna leverantörskedjor och dela regulatorisk kunskap mellan länderna. Samarbetet inkluderar att Oklo går in som en av de större investerarna i Blykallas kommande investeringsrunda med ett åtagande på cirka 5 miljoner dollar.
Genom ett gemensamt teknikutvecklingsavtal ska bolagen utbyta insikter om material, komponenter och licensieringspraxis i både USA och Sverige. Målet är att minska kostnader och tidsrisker i utvecklingen av små modulära reaktorer (SMR).
Blykalla utvecklar SEALER, en blykyld snabbreaktor på 55 MWe, medan Oklo fokuserar på natriumkylda reaktorer upp till 75 MWe för industriella och militära tillämpningar i USA.
“Det här samarbetet stärker det växande ekosystemet för avancerade reaktorer i en tid av globalt ökande energibehov,” säger Oklo-grundaren Jacob DeWitte. Blykallas vd Jacob Stedman tillägger: “Vår gemensamma industriella strategi kan hjälpa leverantörer att planera för uppskalning, oavsett vilken sida av Atlanten de befinner sig på.”
Intervju på Bloomberg om samarbetet
Nyheter
Fortsatt stabilt elpris – men dubbelt så dyrt som i fjol

Snittpriset på el för höstmånaderna september till november väntas landa på strax under 50 öre per kilowattimme. Det är nästan en fördubbling jämfört med hösten 2024, då snittet låg på drygt 30 öre. Men nivåerna är fortfarande betydligt lägre än under elpriskrisen 2022. Det visar elbolaget Bixias höstprognos.

Att elpriserna är högre än i fjol beror främst på lägre tillgänglighet i kärnkraften och en svagare hydrologisk balans efter en torr sommar. Även om hösten har börjat blött och september ser ut att bli den nederbördsrikaste månaden sedan 2018, räcker det inte till för att vända vattenbalansen.
– Höstens elpriser är stabila, men klart högre än i fjol. Det är framför allt osäkerheten kring kärnkraften som påverkar där Oskarshamn 3 har varit ur drift längre än planerat. Samtidigt har den hydrologiska balansen inte återhämtat sig efter sommarens underskott, trots den blöta inledningen på hösten. Men jämfört med krisåren 2021 och 2022 ligger priserna fortfarande på en låg nivå, säger Johan Sigvardsson, elprisanalytiker på Bixia.
I september bidrog bristen på kärnkraft till att elpriset nästan fördubblades jämfört med samma månad i fjol. Priset landade på cirka 40 öre per kilowattimme, att jämföra med 22 öre i september 2024. Flera reaktorer stod stilla, däribland Oskarshamn 3, Forsmark 1 samt Lovisa 1 och 2 i Finland. Trots mycket regn under månaden var vattennivåerna fortsatt låga efter den torra sommaren, medan blåsiga perioder tillfälligt pressade ner priserna.
I oktober väntas elpriset hamna runt 45 öre per kilowattimme, jämfört med 27 öre i fjol, och i november kring 60 öre, mot 43 öre förra året. Sammantaget ger det ett höstsnitt i system på knappt 50 öre, jämfört med drygt 30 öre samma period i fjol. Under krisåret 2022 låg snittet för höstmånaderna på över 1,15 kronor per kilowattimme, med perioder på upp mot 4 kronor.
Liten risk för höga höstpriser
Bixia bedömer att priserna kan komma att stiga tillfälligt om vädret blir kallare än normalt eller om kärnkraftsreaktorer får fortsatt försening i återstart. Om till exempel Oskarshamn 3, vars återstart redan skjutits på fem gånger, inte kommer igång enligt plan i mitten av oktober, finns risk att priserna ökar under andra halvan av månaden.
– Risken för pristoppar ökar ju längre in på säsongen vi kommer, eftersom förbrukningen stiger när temperaturen sjunker. Men väderprognoserna ser i nuläget gynnsamma ut, och även om det skulle bli kallare än väntat ser vi inte någon risk för extremt höga priser, säger Johan Sigvardsson.
Dyrare el i syd
Södra Sverige har betalat betydligt mer för elen än norra delarna. Priserna har legat på runt 15 öre per kWh i norr under september, medan syd haft priser på omkring 70 öre. En differentierad prisbild väntas även under resten av hösten, särskilt om kärnkraftsproduktionen i söder fortsätter att vara begränsad och det fortsätter att vara gott om vatten i norr.
-
Nyheter4 veckor sedan
Eurobattery Minerals satsar på kritiska metaller för Europas självförsörjning
-
Nyheter3 veckor sedan
Mahvie Minerals i en guldtrend
-
Nyheter4 veckor sedan
Guldpriset kan närma sig 5000 USD om centralbankens oberoende skadas
-
Nyheter4 veckor sedan
OPEC signalerar att de inte bryr sig om oljepriset faller kommande månader
-
Analys3 veckor sedan
Volatile but going nowhere. Brent crude circles USD 66 as market weighs surplus vs risk
-
Nyheter3 veckor sedan
Aktier i guldbolag laggar priset på guld
-
Nyheter3 veckor sedan
Kinas elproduktion slog nytt rekord i augusti, vilket även kolkraft gjorde
-
Nyheter3 veckor sedan
Tyskland har så höga elpriser att företag inte har råd att använda elektricitet