Guider
Hur investera i råvaror…
Terminskontrakt
För att förstå hur handel med råvaror har gått till historiskt, behöver man känna till betydelsen av det som i branschen kallas terminskontrakt, eller kort och gott termin. Det engelska ordet för begreppet är futures.
Bakgrund
Även om spannmål har sålts på termin sedan 1700-talet i Japan, så var det först under den industriella revolutionen begreppet uppkom. Tack vare nyuppfunna maskiner kunde bönder och andra producenter plötsligt producera långt mer än tidigare till samma kostnad. Det ledde till massiva överskott som på något sätt var tvungna att föras in i de blomstrande städerna, där det av naturliga skäl var ont om självförsörjande bönder.
1848 grundade 82 stycken handelsmän i Chicago Amerikas första råvarubörs, Chicago Board of Trade, eller kort och gott CBOT. Målet var att effektivisera den spretiga och oorganiserade råvaruhandeln, och detta skedde också eftersom både köpare och säljare ville ha en plats med ett större utbud och fler alternativ.
Terminer tar form
1865, när det amerikanska inbördeskriget förklarades avslutat, genomgick CBOT en modernisering med resultatet att alla spannmål skulle köpas och säljas genom terminskontrakt som specificerade ett framtida datum för leverans, leveransens storlek och priset på leveransen. Man kan se ett terminskontrakt som en ömsesidig skuldsedel: producenten lovar leverans på utsatt tid, och köparen lovar betalning och att denne därefter tar hand om leveransen.
Fördelarna med detta system var enorma. Bönderna kunde producera utifrån vad de visste att de skulle kunna sälja, och producenterna kunde säkra framtida leveranser och anpassa produktion och förädling utifrån dem.
Men börsen fyllde också en annan funktion. Alla som har sett en westernfilm vet att det inte är världens enklaste sak att driva en boskapshjord framför sig. Och det krävs ingen enorm fantasi för att föreställa sig mödan som krävs för att transportera 40 ton spannmål från A till B. Istället för att alla var tvungna att göra just det – ta med sig varorna till marknaden, gjorde börsen det möjligt att omvandla dessa varor till papper. Papper som enkelt kunde byta hand. Detta innebar att en ny marknad dök upp med handel och spekulation i dessa värdepapper.
Certifikat
Systemet med terminer är gammalt och används än idag. Terminskontrakt utgör fortfarande basen för all råvaruhandel på börser runt om i världen. Men för en privatperson är det en svår och snårig marknad att ge sig in på. Även om systemet med terminer verkar enkelt och logiskt på beskrivningen ovan, finns det en mängd olika saker att tänka på. Investeraren behöver bemästra och förstå begrepp som rullning, contango och backwardation för att överhuvudtaget överväga terminer som investeringsform.
De senaste åren har dock en del andra produkter och instrument utvecklats för att underlätta för privatpersoner som vill investera i råvaror. Ett av dessa är certifikat. Ett certifikat är enkelt uttryckt ett skuldbrev som speglar värdet av en underliggande vara. Eftersom det är ett skuldebrev har certifikatet en begränsad löptid vilket innebär att det på ett speciellt förutbestämt datum likvideras och omvandlas till kontanter som betalas ut till ägaren. Certifikatets värde just den dagen avgör hur mycket pengar som betalas ut.
Mini Futures
Med Mini Futures, som är en hävstångsprodukt, kan du investera i uppgång eller nedgång i en rad olika aktieindex, aktier, valutor, råvaror och obligationsmarknader. Mini Futures är dessutom försedda med så kallad Stop loss. Om det underliggande priset når Stop loss-nivån upphör värdepappret och investeraren får tillbaka eventuellt restvärde.
I dag är så kallade mini-futures ett mycket vanligt verktyg för att kunna investera i råvaror. Mini Futures ges ut av bland annat RBS (Royal Bank of Scotland) och är en relativt ny värdepapperstyp på börsen i Sverige. Du kan använda dem för att enkelt tjäna på värdeförändringar i olika tillgångar. Tror du till exempel att oljepriset kommer förändras kan du investera i en Mini Future kopplad till oljepriset. Vill du dra nytta av ett stigande pris väljer du en ”Mini Long”, tror du på ett fallande pris väljer du istället en ”Mini Short”. Din Mini Futures värde följer sedan utvecklingen men har en inbyggd hävstång vilket innebär att den procentuellt såväl stiger som faller mer än den underliggande tillgången.
Open End Certifikat
Det finns en relativt ung form av certifikat som kallas Open End. De kallas Open End då det i praktiken inte finns något bestämt slutdatum för certifikatet, och de fungerar alltså mer som en aktie. Open End-certifikat speglar precis som vanliga certifikat värdet av en underliggande tillgång. Denna är ofta, men inte alltid, en råvara. Certifikatets värde följer då råvarans indexpris, och kan köpas och säljas på en börs precis som andra värdepapper.
Bull/Bear certifikat
Bull och Bear certifikat är hävstångsinstrument, vilket innebär att de ändrar värde i högre proportion till den underliggande tillgången än 1:1. Vanligast är att denna typ av certifikat har en hävstång på 2:1. Det innebär att för varje procent som priset ökar på den underliggande tillgången, ökar Bull-certifikatets värde med två procent. Omvänt gäller förstås att om priset skulle sjunka en procent så sjunker certifikatets värde med två. För Bear-certifikat är förhållandet det motsatta, för varje procent priset på tillgången sjunker, stiger certifikatets värde med två procent och vice versa.
ETF
ETF står för Exchange Traded Fund, eller börshandlad fond. Ofta, men inte alltid, är det en indexfond som speglar ett av många index (inklusive råvarubörsers index) som finns i världen. Fördelen med att investera i en ETF är att man kan få exponering mot en marknad eller råvara som annars kan vara svår att nå. Nackdelen är fonden handlas som en aktie vilken generellt medför högre transaktionskostnader i form av courtage, än för en vanlig fond.
CFD
CFD står för Contract for Difference. Det är ett derivatinstrument som ger investeraren en stor hävstång när denne investerar i CFD som speglar en underliggande tillgång, till exempel ett terminskontrakt. Hävstången kommer från att investeraren inte måste finansiera hela det investerade beloppet, utan endast en viss procentsats av det. Däremot får investeraren ta del av hela prisändringen i kontraktet. CFD kan handlas både bullish och bearish, det vill säga användas av både den som spekulerar i en uppgång och den som vill spekulera i en nedgång. Hävstången är stor, men det är även riskerna i den här investeringsformen, varför man bör läsa på ordentligt innan man satsar riktiga pengar i den.
Warranter
En warrant är ett finansiellt hävstångsinstrument som är kopplat till en underliggande tillgång. Det betyder att innehavaren, vid en korrekt marknadstro, kan få en större avkastning än att investera direkt i den underliggande tillgången. Exempel på underliggande tillgångar kan vara aktier, index, råvaror, valutor, korgar med mera.
Warranten ger investeraren en rättighet att köpa eller sälja en underliggande tillgång till ett förutbestämt pris vid en förutbestämd tidpunkt i framtiden. Priset kallas för lösenpris och tidpunkten benämns som slutdag.
Turbo warranter
Turbowarranten är ett finansiellt hävstångsinstrument som är kopplat till en underliggande tillgång. Det betyder att innehavaren, vid en korrekt marknadstro, kan få en större avkastning än att investera direkt i den underliggande tillgången. Exempel på underliggande tillgångar kan vara aktier, index, råvaror, valutor, korgar med mera
Turbowarranten har en begränsad löptid med en fastställd slutdag. Efter denna förfaller turbowarranten och avnoteras, förutsatt att kursen för den underliggande tillgången inte vid något tillfälle vidrört den så kallade knock out-nivån.
Beroende på den marknadstro man har, så kan man köpa köp-turbowarranter, även kallad Turbo Long, som ökar i värde när den underliggande tillgången ökar i värde eller sälj-turbowarrant, även kallad Turbo Short, som ökar i värde när den underliggande tillgången sjunker i värde.
Se även någon av våra videos, Handla råvaror med Mini Futures, Handla råvaror med Bull & Bear Certifikat eller Hur man investerar i råvaror.