SIP Nordic – Råvaruguiden – juni 2013

Silver – gulds vilda lillebror

Silver är med största sannolikhet en av de mest volatila av världens populära marknader. När silver rör sig, rör sig silver snabbt. Både stora vinster och förluster kan ske under loppet av några veckor, vilket kan vara spännande eller skräckinjagande beroende på vilken sida du sitter på.

Silver har haft en tuff start på året med en nedgång på drygt 25 %. Samtidigt har guld tappat runt 17 %. En skillnad på 8 procentenheter. Silver en guldprodukt med hävstång

Att silver tappat mer än guld är ingen slump. Silver omnämns inte så ofta i medier. Däremot skrivs det och analyseras det kring gulds vara och inte vara och här finns det gott om information att hämta. För att följa silvers utveckling räcker det att kolla på guld.

Silver kan beskrivas som gulds vilda lillebror som gärna gör som storebror men lite yvigare. Med andra ord brukar silver följa guldets dagliga utveckling men med större rörelser.

Om man kollar på hur den dagliga utvecklingen för guld och silver varit sedan januari 2012 styrks ovanstående teori.

Av de totalt 369 handelsdagarna rörde sig guld och silver åt samma håll i 289 dagar av dessa. Nästan 80 % av dagarna.

Kollar man sedan vidare på de dagar då guld och silver rörde sig åt samma håll överpresterade silver guld 222 dagar av dessa eller 80 % av dagarna.

Värt att notera är att de dagar som guld och silver rör sig åt samma håll rör sig silver 3,3 gånger kraftigare i snitt. Således är silver en guldprodukt med hävstång.

Egentligen är det inte så konstigt att detta fenomen finns. I vår Tradingklubb på tisdagar pratar vi ofta om att man inte ska gå emot marknadsklimatet. Med det menas att man inte ska ta en position i en aktie i motsatt riktning som OMXS30 trendar. Så gäller nog även silver och guld. Frågan är hur många stora investerare som vågar gå lång i silver samtidigt som guld går ned och vice versa.

Alexander Frick

Råvaror – Energi

Brent olja

• Berg och dalbanan fortsätter. Under maj har brent ökat med 2,2 %. För året är dock brent ned knappa 6 %.
• Oljan kämpar mot rapporter från OECD och IMF om att Kinas tillväxt ser sämre ut.
• Vidare så håller ökade lager priset nere.
• Ökad oro för åtstramningar på tillgångssidan till följd av oroligheter i mellanöstern motarbetar de negativa nyheterna.
• Utvecklingen för USD och huruvida FED kommer fortsätta med sitt QE kommer styra mycket för oljans fortsatta utveckling.

Naturgas

• Naturgas starka trend fortsätter. Trots en rekyl under maj månad är trenden fortsatt uppåt.
• Naturgas tappade ca 3.5 % under maj men är för året ändå upp nästan 30 %.
• Rekylen under maj månad kan mycket väl ha varit hälsosam och skapat en ny högre botten.
• Ökningen av lagrad naturgas är nu på mycket låga nivåer. De lägsta på fem år.
• Återigen är det vädret i USA som till stor del driver uppgången. En vinter som var kallare än normalt har nu skiftet till en varmare vår vilket gör att bränsle krävs för kylsystem.

Råvaror – Metaller

Guld

• Dödskorset (50D- korsar 200D-medelvärde uppifrån) i februari visade sig ge ordentligt med bränsle åt nedgången.
• Under maj fortsatte nedgången och guld gick ned 4,7 %. För året är guld ned 15 %.
• Viktig nivå kring $1350. Återstår att se om denna nivå skapat en dubbelbotten.
• Medierapportering om att FED skulle ge upp sitt stödköpsprogram har inte hjälpt guldkursen. FED fortsätter att pumpa in smått otroliga $85 miljarder USD och håller räntan låg.
• Riskaptiten är fortsatt hög varför mycket guld säljs av för inslussning i aktiemarknaden.

Silver

• Som jag skrev i min krönika följer silver guld slaviskt.
• För maj månad är silver ned dryga 8 % och för året är silver ned 25 %.
• Likt guld tar silver stryk av att riskaptiten fortsatt är hög och behovet av en ”säker hamn” är svalt.
• Silver har den senaste tiden testat stödet vid $22. Intressant nivå att bevaka den närmsta tiden.

Platina

• Platina fortsätter att prisa högre än guld. Under maj är priset på platina ned knappa 3 %.
• För året är platina ned knappa 4 %.
• Till skillnad från guld och silver drivs platina till största del av industriell efterfrågan. Bilindustrin (autokatalysatorer) går knackigt vilket trycker ner platina.
• Spekulanter ligger i övervikt i korta positioner vilket kan tala för en fortsatt nedgång.

Koppar

• Under maj ökade koppar med 4 %. För året är dock koppar ned dryga 8 %.
• Rapporter om sämre kinesisk tillväxt pressar priset nedåt.
• Under maj månad kan vi dock ha sett ett trendskifte.
• FED flaggar för att ekonomin återhämtar sig vilket kan hjälpa kopparn. Dessutom har två ras i stora gruvor skapat ett litet stopp i produktionsledet vilket drar ned tillgången.

Zink

• Utsikten för basmetaller har ljusnat något. Under maj är zink oförändrat vilket är bra med tanke på att zink tappat 9 %.
• Motståndet kring $1800 har visat sig hålla och likt koppar kan ett trendskifte var på gång. Rekyler värda att bevaka.
• Ytterligare fakta som talar för en vändning är att lagren av zink nu är de lägsta på tre år.

Nickel

• För nickel går det tyngre. Ett dödskors i april kan mycket väl vara starten på fortsatt nedgång.
• Nickel är för året ned drygt 14 %.
• Under maj tappade nickel nästan 3 %.
• Nickel presterade sämst av alla basmetaller under 2012. Slutsiffran blev -8 % för 2012.
• Nickelmarknaden är fortsatt mättad med ökande lager.
• Många stora projekt inom nickelproduktion är redan finansierade och irreversibla vilket kommer att öka tillgången av nickel ytterligare.

Råvaror – Jordbruk

Socker

• Sockers kräftgång fortsätter. Sedan oktober förra året är sockerpriset ned 23 %.
• För året är sockerpriset ned drygt 14 % och maj var inte bättre. Ned 5 %.
• En anledning till det fortsatta prisfallet är att nuvarande nivåer inte motiverar sockerproduktion. Andra grödor eller etanol ses som mer attraktiva.
• Socker har befunnit sig i en negativ trend i snart 2 år. Det är fortfarande långt ned till bottennivåerna där det återigen blir attraktivt för ett köp.

Bomull

• Bomullspriset utvecklades starkt under början av 2013. Nu har dock priset fallit sedan i mars och trenden börjar så smått peka nedåt.
• För året är priset på bomull upp 7,8 %.
• Sedan toppen i mars är dock bomull ned med 12 % vilket visar att säljarna återigen kopplat greppet. Även i maj har de haft kontrollen. Bomull tappade i maj 5 %.

Majs

• Sedan förra sommarens kraftiga uppgång till följd av dålig skörd har majs befunnit sig i en negativ trend.
• För året har majs tappat 4 %.
• Under maj månad tappade majs knappa 3 %.
• För många spannmål väntas goda eller mycket goda skördar vilket kan trycka ned priset ytterligare.

Vete

• För vete gäller samma sak. Sedan förra sommarens topp är trenden negativ.
• God skörd väntas även här så försiktighet gäller.
• För året är vete ned 11 %.
• Under maj är priset på vete ned något.

Apelsinjuice

• Vi har länge bevakat apelsinjuice i Tradingklubben.
• För året är apelsinjuice upp 20 %.
• I maj är priset upp 5 %.
• Floridas citrusodlare brottas just nu med det allvarligaste hotet det någonsin stått inför, en bakteriell sjukdom utan botemedel som har smittat samtliga de 31 länen i vilka det odlas apelsiner och citroner.

Kaffe

• Kaffe ligger fortfarande i en långsiktigt nedåtgående trend.
• För året är kaffe ned 13 %. I maj stannade nedgången på hela 11 %
• Likt apelsinjuice kämpar dock odlare med sjukdomar. Något som kanske kan vända trenden.
• Växtsjukdomen Roya, också känt som kafferost eller kaffebladssvamp, är en liten orangefärgad svamp som nu har nått Centralamerika.

[box]Denna uppdatering är producerat av SIP Nordic och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta produktblad utgör endast marknadsföring och har sammanställts av SIP Nordic Fondkommission AB.

Innehållet ger inte fullständig information avseende det finansiella instrumentet. Investerare uppmanas att del av prospekt och slutliga villkor, vilka finns tillgängliga på: www.rbsbank.se/markets, innan ett investeringsbeslut tas.

Förekommande exempel är simulerade och baseras på SIP Nordics egna beräkningar och antaganden, en person som använder andra data eller antaganden kan nå andra resultat. Administrativa avgifter och transaktionsavgifter påverkar den faktiska avkastningen.