Analys

SHB Råvarubrevet 3 maj 2013

Publicerat

den

Råvaror allmänt

Råvaror fortsatt under press, men det finns skäl att vara positiv

Vågen av sämre än väntat makroekonomisk data fortsätter och har satt ytterligare press på råvarorna. Under veckan kom bland annat inköpschefsindex för april månad från USA och Kina. Till skillnad från tidigare veckor under mars och april så ser vi nu tydliga tecken på att råvarorna rekylerar kraftigt dagen efter att de blivit nersålda till tonerna av sämre makrodata. Realekonomin har trots allt inte försämrats så dramatiskt även om indikatorer har fallit ut sämre än förväntansbilden.

Ett skäl att vara mer positiv är att både FED och ECB denna vecka sagt eller indikerat att riskerna i ekonomin fortfarande är på nedsidan varför osäkerheten om att centralbankerna skulle minska sitt stöd till marknaden har minskat. ECB sänkte räntan under veckan enligt förväntansbild och kan sänka depositräntan till under 0 % redan i sommar. I takt med att förväntansbilden nu håller på att justeras ner så kommer också makrodata framöver att te sig bättre. Veckans positiva vindar kom i form av bättre än väntad jobbdata från USA både i torsdagens jobbless claims och i fredagens nonfarm payrolls.

Basmetallerna

Både ner och upp under veckan

Basmetallerna föll kraftigt inledningsvis under veckan som konsekvens av sämre inköpschefsindex i Kina och USA. Kinas metallhandlare hade dessutom ledigt vilket fick västerländska aktörer fria händer att handla ner metallerna, som alla föll ca 5 %. När kineserna kom tillbaka under fredagen studsade metallerna åter upp, vilket tyder på att kinesiska köpintresse är starka på dessa nivåer. Starka sysselsättningssiffror från USA gav ytterligare skjuts och basmetallarna steg på bred front under fredag eftermiddag.

Nickel har haft ytterligare ett ras under veckan men är nu väldigt billigt jämfört med produktionskostnaden som ligger uppe på 16-17 000, jämfört med dagens pris på strax över 15 000 USD/ton. Just nu är det dock ont om dem som vågar köpa på sig basmetaller trots att de ser riktigt billiga ut.

Vi tror att metallerna kommer fortsätta att ha det motigt i den rådande svaga makromiljön men har stor potential inför hösten från dagens låga nivåer.

Trots fortsatt svag makromiljö och fortsatt risk på nedsidan ser vi ändå basmetaller som köpvärda på dessa nivåer. Vi tror på: LONG BASMET H

Ädelmetaller

Vi håller fast vid vår vy – guldet ska ner

En vecka med mjuka makrosiffror och en räntesänkning från ECB, tätt inpå det kraftiga guldras vi såg nyligen borde ha skickat guldpriset rejält uppåt. Detta har dock inte hänt, de högsta nivåerna denna vecka har varit exakt desamma som de högsta nivåerna förra veckan.

När nu denna vecka går mot sitt slut och vi kröner den med något starkare arbetslöshetssiffror från USA får vi ett bra test på guldets eventuella svaghet eller styrka. Ett initialt fall från 1480 dollar per uns ner till 1460 är det enda vi sett ännu, och intressant blir det först om vi antingen tar nya highs för veckan över 1500 dollar, alternativt nya lows under 1440 dollar.

Vår vy är vid detta laget väl känd, vi tror inte på annat än kortsiktig uppsida, och den känsliga sidan är alltjämt nedsidan.

Trots det största raset på 30 år tror vi att förtroendet för guld håller på urholkas och att trenden nedåt fortsätter. Vi tror på: SHRT GULD H

Energi

Förbättrad energibalans!

Elpriset föll under veckan med nästan 3 % (Q3 13) och vi förväntar oss fallande kurser de närmaste dagarna med någon euro eller två för Q313. Bränslekomplexet och kol i synnerhet är fortsatt under press då utbudet av energikol på exportmarknaden överträffar förväntningarna. Detta beror främst på en god tillgång på gas som i sin tur ger USA tillgång till billig el och mindre behov av den lokala kolen. Ser man till kostnaden för att bryta kol, dvs diesel och arbete, ger den dock stöd för kol på dessa lägre nivåer och dessa faktorer lär inte heller ge vika på lite längre sikt. Väderprognoserna pekar däremot återigen mot en våt avslutning och energibalansen ser nu ut att förbättras till -14.35 TWh från -24 TWh där vi var för två veckor sedan.

Ser vi till utsläppsrätterna steg priset under fredagen med dryga 16 % efter uttalande från Merkel om att backloadningplanen är nödvändig för att utvecklingen inte ska gå åt fel håll. Marknaden har även fått stöd under veckan då sista köparna täcker sina behov för att klara sina leveransåtaganden och undvika en straffavgift om 100 euro per ton. Vi förväntar oss att utsläppsrätterna handlas vidare på dessa låga nivåer i väntan på ett eventuellt försök från EU Kommissionen att återuppliva EU ETS (eller i alla fall hoppet om EU ETS framtid).

Oljan (brent) har följt med makrodata under veckan, ner under 100 efter PMI siffror för att senare stärkas efter positiv jobbdata och handlas nu över 104 USD/fat. Ryssland ökar sin produktion under april med 1,5 % y-o-y till 10,47 miljoner fat per dag och president Putin kräver att produktionen ska upprätthållas över 10 miljoner fat per dag. Vi behåller vår positiva vy för denna sektor.

OPEC har tidigare aktivt och framgångsrikt försvarat prismålet 100-110 USD och vi väntar oss handling snarare än besked från kartellen inom kort. Konfliken mellan Israel och Iran är nästa skäl att förvänta sig högre oljepriser under H2. Vi tror på: LONG OLJA H

Livsmedel

Ännu ingen panik för majssådden

Priserna på majs i Chicago har gått upp kraftigt under veckan (vilket även drog upp vetepriset) det främst som följd av fortsatt fördröjning för den amerikanska majssådden. Resterande del av veckan ser ut att vara kall och även innehålla ytterligare lite nederbörd. Nästa vecka ser dock, i alla fall för tillfället, ut att bjuda på både varmare och torrare väder. Den 10:e maj benämns ofta som ett viktigt datum för den amerikanska majssådden, sådd efter det brukar innebära lägre avkastningspotential med omkring 1 bushel per acre för varje dag. I kommande måndags rapport från USDA bör inte sådden ha nått så mycket mer än 20 procent avklarat – med få dagar kvar till 10:e maj. Förbättrat väder kan dock förändra situationen snabbt, år 2001 sådde t.ex. den viktiga delstaten Indiana 50 procent av majsarealen på bara en vecka. Än tycker vi därför att paniken kan vänta ett tag till – genomsnittliga avkastningen för åren 2007-2011 är 154 bushels per acre, vi bör således ännu vara väldigt långt ifrån att inte få en kraftig produktionsökning jämfört med förra årets låga 123 bushels per acre.

Höstvetet i USA upplever nu ett ganska kallt och nederbördsrikt väder, vilket inte gynnar de redan hårt ansträngda grödorna. Liknande situation råder i de amerikanska vårveteregionerna, vilket inte underlättar för pågående sådd. Helgen och nästa vecka ser dock ut att kunna ge både varmare och torrare väder, till de amerikanska lantbrukarnas glädje. I EU är vädret ganska varierande, de centrala och södra delarna har fått en hel del nederbörd medan de norra och nordöstra områdena är torra. Grödorna i EU är generellt sett efter i utvecklingen men än finns chans att komma ikapp. Kommande prisutveckling är väldigt beroende av vädret den närmsta tiden, inte minst för pågående och försenade majssådd i USA. I dagsläget upplevs dock större problem enbart för de amerikanska grödorna, gällande väderprognos för kommande vecka inger dock visst hopp om förbättring. Mycket kan hända innan skörd men i dagsläget är vi kvar i vår tro om större skördar och ökade lagernivåer med lägre priser längre fram på året som följd. Vi behåller dock neutral vy för sektorn livsmedel på kort sikt.

Då priserna har på de stora jordbruksråvarorna soja, majs och vete har fallit tillbaka till nivåer före torkan i USA, tror vi att en nedsida är begränsad på kort sikt och därför är vi neutrala till utvecklingen för denna sektor.

Handelsbankens Råvaruindex

Handelsbankens råvaruindex består av de underliggande indexen för respektive råvara. Vikterna är bestämda till hälften från värdet av global produktion och till hälften från likviditeten i terminskontrakten.

[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

1 kommentar

  1. Juha Huusko

    4 maj, 2013 vid 12:27

    Kan ni berätta varför är el priset högre i Norge än i Sverige eller Finland eller Danmark?

    • Redaktionen

      14 maj, 2013 vid 17:40

      Vi förmedlade frågan vidare till Handelsbanken och fick följande svar:

      Det verkar som norska vattenproducenter bestämt sig för att bevara prisnivån (efter att vårfloden efter v 16 kulminerat och tillrinningen nu är på nivåer under normalt igen). Norrmännen har en stor reglerkraft just nu och en stor kontroll över priset.

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Populära

Exit mobile version