SIP Nordic – Råvaruguiden – maj 2012

Söta, lätta och lika svarta – ändå så olika

När medier rapporterar om oljepriset säger de oftast just olja. Vad de missar är att det finns över 160 olika oljesorter som handlas på olika råvarumarknader. Nu är det ju självklart så att vi vanliga spekulanter inte kan investera i alla dessa 160 oljetyper. Vi har vanligtvis två val. WTI-oljan eller Brent-oljan. De är båda svarta till färgen, kallas söta och lätta men priset skiljer sig nu mer än vanligt.

Vad som skiljer de olika oljetyperna åt och som till stor del genererar prisskillnaderna mellan dessa är dess egenskaper och kvalité. Olja med bättre kvalité bör under normala marknadsförhållanden kosta mer än den med sämre kvalité.

WTI och Brent vanligast

De två mest handlade oljetyperna är WTI- och Brent-oljan. Båda WTI och Brent är med sina relativt låga densiteter så kallade lätta (light) oljor. WTI är något lättare än Brent. Dessutom är svavelnivåerna i oljorna lägre än 0,5 % vilket klassificerar dem som söta (sweet). Återigen är WTI- oljan något bättre än Brent-oljan även i detta avseende.

Dessa två egenskaper gör att WTI-oljan anses vara av bättre kvalité än Brent-oljan. Historiskt sett handlas även WTI-oljan till ett högre pris än Brent-oljan. De senaste åren handlas dock Brent-oljan till ett högre pris än WTI-oljan.

Ökade lager i USA och oroligheter i mellanöstern

Priset på WTI-oljan, som framförallt raffineras i USA och den mexikanska golfen, reflekteras ofta i tillgångs- och efterfrågebalansen på den amerikanska och kanadensiska marknaden. Brent-oljan, som är en kombination av olika oljor från 15 olika oljefält i Nordsjön, tenderar å andra sidan att styras mer av den globala tillgångs- och efterfrågebalansen. Dessutom tenderar Brent att påverkas mer av de oroligheterna vi sett i mellanöstern den senaste tiden.

WTI-oljan har historiskt sett handlats runt $2 dyrare än Brent. Det senaste tidens oroligheter i mellanöstern och ökade lagerstatistik i USA har dock resulterat i att Brent-oljan kostat så mycket som $25 dollar mer än WTI.

Råvaror – Energi

Brent olja

• Olja är upp ca.11 % upp för året.
• Under april månad har dock Brent-oljan tappat 3 %.
• Det finns idag ingen riktigt tydlig kortsiktig riktning för Brent-oljan. Upp på längre sikt.
• Lagernivåerna spås öka under Q2, dock från låga nivåer vilket är en följd av ökad produktion från OPEC-länderna och säsongsrelaterade minskningar i efterfrågan.
• Trots detta kan priset på olja fortsätta ligga på dessa nivåer till följd av att OPEC-ländernas produktion används för att täcka bortfall av Iransk olja.

Naturgas

• Naturgas har under april månad utvecklats väl. För månaden upp ca 6 %.
• Sista veckan i april gick naturgas upp över 20 %.
• Trots detta ligger naturgas på historiskt låga nivåer.
• Varma temperaturer i framförallt USA bidrar till minskad efterfrågan vilket har påverkat priset negativt under året.
• Lagren av naturgas väntas öka under 26 %.
• Priset är nu så pass lågt att producenter kan tvingas minska produktionen. Ett sådant stopp kan få priset att studsa upp.

Råvaror – Metaller

Guld

• Guld har under april månad tappat ca en halv procent. För året är guld upp 7 %
• Reuters publicerade i april sin guldundersökning. Där förutspås en guldkurs som fluktuerar i ett stort spann men som ligger något över dagens nivåer vid årets slut.
• I undersökningen tas det även upp att centralbankerna fortsätter att öka sitt guldinnehav under 2012. De justerar även den tidigare prognosen om 300 ton nettoinflöde till 400 ton.
• Det skrivs också om fallande guldpriser under 2013 till följd av stabilare globalt marknadsläge.

Silver

• Silver har i år gått upp med ca 15 %. Under april månad har dock priset på silver backat med ca 5 %
• Silver befinner sig fortsatt i en långsiktigt fallande kil.
• Tillgången på silver väntas minska med 1,5 % samtidigt som efterfrågan endast spås öka med 0,3 %. Trots detta är tillgången på silver god.
• Den europiska kreditkrisen i kombination med rädsla för minskad kinesisk tillväxt bidrar till de negativa sentimenten i silver.

Platina

• För året är platina upp ca 13,5%.
• Under april månad har platina tappat 4,7 %
• Nedgången gör att platina nu återigen handlas till en billigare kurs än guld.
• Platinatillgången spås öka med 3 % under 2012 samtidigt som konsumtionen endast väntas öka med 2 %. Detta gör att skillnaden mellan tillgång och efterfrågan väntas öka med ca 12 %.
• Rädsla för en fördjupad europeisk kris i kombination med en rädsla för mindre kinesisk tillväxt pressar platinapriset.

Koppar

• Koppar har börjat året starkt efter ett ur svagt 2011. Koppar har gått upp ca 12,5% i år. (Att jämföra med -21 % under 2011)
• Under april månad har dock kopparpriset stagnerat och är upp 0,5 %.
• Siffror visar att världens största konsument av koppar, Kina, under mars månad importerade över 480 tusen ton. Den fjärde högsta siffran någonsin.
• Kopparinventarierna ligger på låga nivåer och lagren av koppar räcker endast i tre veckor.
• Samma siffra väntas sjunka till 2.8 under 2013 vilket kan pressa kopparpriset trots rädsla för en avsvalnad kinesisk tillväxt.

Zink

• Likt koppar har zinkpriset kraftigt stigit under den första månaden av 2012. Zink är upp ca 11 % för året.
• Zinkprisets har trots en mer sund balans i tillgång och efterfrågan gått upp ca 1,5 % under april månad.
• Den årliga konsumtionen av zink förväntas växa med 3.6% samtidigt som tillgången bara förväntas växa med 3 %. Det uppskattas dock att nuvarande zinktillgång skulle räcka 7,5 veckor, 0,5 veckor längre än 2011.

Nickel

• Nickel presterade sämst av alla basmetaller under 2011.
• Nickel fortsätter sin kräftgång under 2012. Efter en uppgång i januari tappade nickel närmare 18 % under februari och mars och är nu den enda basmetallen som inte utvecklats positivt under 2012.
• Produktionen väntas överstiga konsumtionen under 2012. Mängden tillgänglig nickel väntas dock minska under 2013 och i kombination med ett bättre marknadsläge spår analytikerna ett högre nickelpris under 2013.
• Nuvarande nickelnivåer räcker för 10,4 veckors konsumtion. Ca en vecka högre än 2011.

Råvaror – Jordbruk

Socker

• Socker startade året starkt till följd av dåliga och torra väderförhållandena i världens största sockerproducerande land, Brasilien.
• Sedan mars faller dock socker kraftigt. Indien producerar och exporterar socker i hög fart vilket resulterat i att socker under mars-april tappat nästan 16 %.
• Genomsnittspositionen är fortsatt lång men säljarna börjar nu bli fler och fler.

Bomull

• Bomull är för året ned ca 4 %
• Under 2012 har säljarna kopplat greppet om bomull.
• Exporten från Indien väntas öka under året. Dessutom visar siffror att produktionen av bomull i USA väntas vara högre än beräknat.
• Den kinesiska efterfrågan på bomull har under april månad avtagit.

Majs

• Majspriset är i stort sett oförändrat för året. (+1%)
• Majs pendlar mellan 600 och 660 cents.
• Väderförhållanden i USA är goda inför den majs som sättas och skördas under våren.
• Statistik som visar USA-exporten av majs ökar kraftigt. Kina importerar nu rekordstora mängder majs.
• En ökad efterfrågan neutraliseras av goda väderförhållanden vilket gör att det inte finns en tydlig trend i majs.

Vete

• Antalet spekulanter som tror på nedgång fortsätter att växa.
• För året är vete i det närmaste oförändrat.
• Priset pendlar nu mellan 620 och 660.
• Anledningen till att vetekursen konsoliderar är att USDAs lagerstatistik om ökade lager neutraliseras av dåliga väderförhållanden i östeuropeiska länder.

Apelsinjuice

• Priset på apelsinjuice fortsätter att falla som en sten.
• Sedan toppen den 19 januari har apelsinjuice nu tappat över 30 %.
• Det finns fortfarande fallhöjd i kursen då apelsinjuice har stigit med nästan 113 % sedan 2009.
• Skörden spås dock bli väldigt god i Florida samtidigt som rapporter visar att efterfrågan på apelsinjuice minskar vilken kyler av priset.
• Skörden för året spås bli mycket högre än förra året.

[box]Denna uppdatering är producerat av SIP Nordic och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]

Ansvarsbegränsning

Detta produktblad utgör endast marknadsföring och har sammanställts av SIP Nordic Fondkommission AB.

Innehållet ger inte fullständig information avseende det finansiella instrumentet. Investerare uppmanas att del av prospekt och slutliga villkor, vilka finns tillgängliga på: www.rbsbank.se/markets, innan ett investeringsbeslut tas.

Förekommande exempel är simulerade och baseras på SIP Nordics egna beräkningar och antaganden, en person som använder andra data eller antaganden kan nå andra resultat. Administrativa avgifter och transaktionsavgifter påverkar den faktiska avkastningen.