Analys
SHB Råvarubrevet 13 januari 2012
amerikanska vetearealen justerades upp mer än väntat i gårdagens rapport, annars har vetet fortsatt att följa prisutvecklingen för majs och därmed väderutvecklingen i Sydamerika i väldigt hög grad under de senaste veckorna. Efter gårdagens rapport kommer fokus återigen riktas på väderutvecklingen i Sydamerika, vilken är svår att förutse.
Den australiensiska veteskörden är i stort sett klar, trots mycket regn uppges kvaliteten kunna bli något bättre än tidigare befarat. Den argentinska veteskörden är även den i stort sett klar, små regnskurar fördröjde skördearbetet något på slutet men utan större problem. För vetet i EU finns inga större skäl till oro, även om mer snö är önskvärt. Oron är dock större för vetet i Ukraina, som fortfarande även det har för lite snö, men vintern har hittills varit väldigt mild mot det ukrainska vetet med låga temperaturer. Hela 35 procent av höstvetet i Ukraina uppges dock vara i dåligt skick vilket kommer påverka framtida exportvolymer.
Vart vetepriserna är på väg är väldigt osäkert inte minst innan vintern är över och vi får en klar bild över grödornas skick, inte bara i Ukraina utan även i USA där höstvetet är i dåligt skick har dock vintern varit mild. Utan fortsatt torrt och varmt väder i Sydamerika, med stigande majs- och sojapriser som följd, är det i nuläget svårt att se högre vetepriser den närmaste tiden.
Majs
Terminspriserna på majs i Chicago har backat kraftigt sedan förra veckan, en nedgång som orsakades av gårdagens rapport från USDA i vilken siffrorna för utgående lager av majs i USA var klart högre än väntat – se nästa sida. Även utgående globala lager av majs justerades upp.
Efterfrågan på amerikansk majs har varit låg den senaste tiden, oro för minskande efterfrågan från etanolindustrin ger även det press nedåt. Uppgången veckorna innan gårdagens fall har i stort sett helt påverkats av torkan i Sydamerika, främst Argentina. Det har fallit en del regn men ej i tillräcklig mängd och dessutom något för sent i flera områden. Kommande prisutveckling lär under några veckor vara starkt beroende av den fortsatta väderutvecklingen i Argentina och Brasilien, vilken är väldigt svår att förutse.
USDA uppskattar den kommande argentinska majsskörden till 26 miljoner ton, de flesta sydamerikanska analytiker förväntar sig dock en skörd kring 23-25 miljoner ton – alltså klart lägre och risk finns att USDA underskattar torkans effekt. En hel del av detta bortfall bör dock kunna kompenseras av fodervete från andra delar av världen, vilket det finns gott om.
Lite längre fram kommer snart fokus riktas mot kommande sådd i USA, arealen spås av många bli den största någonsin som följd av höga priser – men konkurrens om arealen lär komma från sojabönor.
Sojabönor
Terminspriserna på sojabönor har backat något sedan förra veckan, delvis som följd av viss nederbörd i torkdrabbade Sydamerika men framförallt följde sojabönorna med majsen ned efter USDA-rapporten igår – se nästa sida. Till våren vid tid för sådd i USA kommer de båda grödorna slåss om areal vilket gör att det finns en relativt stark koppling mellan grödornas pris. Under gårdagen backade dock priset på sojabönor klart mindre än majsen med omkring 2 procent jämfört med majsens fall på ungefär 6 procent.
Vädret i Sydamerika har varit under stort fokus under flera veckor nu och lär vara så i flera veckor till. USDA:s nedjustering av den argentinska sojaproduktionen blev klart mindre än många väntat med blygsamma 1,5 miljoner ton – flera sydamerikanska analytiker uppskattar att torkan hittills skapat en skördeförlust på uppemot 6 miljoner ton. Förvånande är kanske också USDA:s nedjustering på 1 miljon ton av den brasilianska skörden, flera analytiker hävdar att en nedjustering med omkring 5 miljoner ton vore mer korrekt. I den näst största sojaproducerande delstaten i Brasilien, Parana, bedöms endast 57 procent av grödan vara i bra skick, att jämföra med 95 procent en månad tidigare.
Den kritiska perioden för sojabönor i Argentina ligger några veckor fram i tiden, men i Brasilien har alltså en ganska kraftig skada redan skett – vilket kanske i alla fall USDA inte riktigt tagit på allvar. Det har fallit en del regn den senaste tiden, men de brasilianska lantbrukarna har lärt sig att inte ta ut segern i förskott – det regnar alltid något, även under riktigt torra år.
Kommande prisutveckling är under en ganska lång tid främst beroende av väderutvecklingen i Sydamerika, vilken är väldigt svårbedömd.
Kaffe
Under 2011 rörde sig kaffepriset mellan ett intervall av 210,95 – 304,90 USd/Ib och ser man till prisutvecklingen från årets början så har kaffe rört sig ned 3-4 procent och stängde innan årets slut på 226,85 USd/Ib.
Hittills har avkastningen från Centralamerika varit en besvikelse, trots att den Mexikanska produktionen visat sig vara stark. Lägre produktion väntas från Colombia om regnet fortsätter. De extrema väderförhållandena som råder i de kaffeproducerande områdena just nu kan komma att påverka kaffeproduktionen för det kommande året.
Det spekuleras om att Brasilien, världens största kaffeproducent, inte kommer att kunna möta den inhemska efterfrågan och den förväntade exporten trots rekordskörd i år. Detta har fått kaffepriset att studsa upp de senaste veckorna. 90 procent av den vietnamesiska skörden har skördats hittills men endast 20-25 procent av bönorna har sålts. Normalt för perioden är att hälften av bönorna ska ha släpps ut på marknaden. Orsaken till detta är att de vietnamesiska bönorna håller tillbaka försäljningen för att pressa upp priserna ytterligare.
Kakao
Kakaopriset rörde sig mellan ett intervall av $3774 -1936/ton under 2011. Kakaopriset stängde på $2109/ton vid årets slut, en nedgång med ca 40 procent sedan årets början. Goda väderförhållanden, globalt överskott och lägre konsumtion av kakao samt det svaga ekonomiska läget i världen har lett till att kakao tillhört de råvaror med sämst prisutveckling under förra året.
Under veckan har vi kunnat ta del av rapporter om strejk i Nigeria, världens fjärde största kakaoproducent. Marknaden är orolig för produktionsstörningar i området. Torrt väder kring Elfenbenskusten under de senaste veckorna och signaler om en ökad efterfrågan från Europa har varit några av orsakerna som drivit upp kakaopriset kraftigt.
Kakao terminskurva
Bomull
2011 rörde sig bomullspriset mellan ett intervall av 85,12 – 215,15 USd/Ib. Priset har fallit med drygt 55 procent sedan årshögsta och stängde vid årets slut på 91,80 USd/Ib.
Världskonsumtionen av bomull förväntas falla med 2,5 procent från förra säsongen som en följd av den tröga globala ekonomin medan den globala bomullsproduktionen väntas stiga 7 procent till rekordhöga 123,4 miljoner bales (1 bale = 218 kg), enligt USDA’s rapport för 2011/2012 som släpptes 12 december. Australiens produktion väntas stiga 19 procent, medan Brasiliens produktion väntas vara oförändrad. Kina, världens ledande bomullsproducent, väntas odla 10 procent mer bomull jämfört med förra året. Indien och Pakistan väntas öka sin produktion med 8 respektive 14 procent. Den amerikanska skörden 2011/2012 väntas sjunka med 13 procent jämfört med förra året. Den globala exporten för 2011/2012 väntas stiga 3 procent från förra året, i huvudsak p.g.a. den förväntade stigande produktionen. Kinas import, världens största importör av bomull, väntas stiga med hela 29 procent från tidigare år, detta som en följd av att Kina har importerat markant den senaste tiden för att nå sina mål av lagernivå, annars väntas importen hos flera importerade länder att falla.
Sedan årsskiftet har bomullspriset dock stigit något baserat på spekulationer om ökad efterfrågan som en följd av ett lugnare ekonomiskt läge. En annan faktor som varit orsaken till prisrallyt är det torra vädret i Sydamerika och i Texas. Annars har fonder ombalanserat sina portföljer och utökat sina bomullsinnehav. Marknaden oroar sig över ett andra år av minskad efterfrågan om det globala ekonomiska situationen förvärras.
[box]SHB Råvarubrevet är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.