Analys
SEB Jordbruksprodukter, 10 mars 2014
I en marknad som präglas av rädsla, motstridig och otillförlitlig information, kommer måndagens WASDE-rapport från det amerikanska jordbruksdepartementet att gå fram som en isbrytare. USDA:s rapporter är baserade på den bästa informationsinhämtningen på global basis och den ger de mest objektiva prognoserna och estimaten. När marknadspriserna gått upp för att osäkerheten om utbudet ökat, skulle det inte förvåna om USDA:s rapport dämpar prisuppgången och rentav sänker dem. Vi tror att USDA:s rapport har den effekten av två anledningar: För det första för att osäkerheten minskar och för det andra för att den förmodligen kommer att visa högre produktionsestimat och högre utgående lager.
Vi brukar inte lägga så stor vikt vid FAO-AMIS rapporter och inte heller IGC:s, men vad gäller vete och majs höjde FAO-AMIS sitt produktionsestimat i mars månads rapport som publicerades i torsdags, jämfört med estimatet från februari. För sojabönor sänkte FAO-AMIS estimatet med 6 mt från februari, men det är ändå 16 mt högre produktion än förra året.
Åtminstone under några dagar kommer USDA:s rapport att verka dämpande på prisutvecklingen, tills ryktespridningen om Ukraina ökar osäkerheten igen. Vi är ”bearish” alla spannmål inför WASDE-rapporten.
Vad gäller Kanada kommer transporten igång när landet tinar.
Odlingsväder
Det har varit dagar där det varit ordentligt kallt, framförallt i Kansas, förra veckan. Det har skapat en oro för ytterligare försämrade crop conditions. Den senaste 14-dygns-prognosen på nederbörd har också slagit om till väsentligt torrare än tidigare, som vi ser i kartbilden nedan. Framförallt har Californiens väder återgått till en torr prognos. Californien är framförallt en mjölkproducerande delstat.
I veckan som gick regnade över de mest torkdrabbade områdena i Brasilien, men som vi ser av 14-dagarsprognosen kommer det fortsatt att komma nederbörd väsentligt under det normala, framförallt i de två delstater där det odlas mycket kaffe: Minas Gerais och Espirito Santo. Området som förutspås få mindre nederbörd än normalt sträcker sig över hela Goiás och in bra bit in i Mato Grosso. Skörden av sojabönor kommer därför att gå snabbare nu, men sådden av sommargrödan, safrinha, kommer att få göras under torrare förhållanden än normalt. Sommargrödan utgörs till stor del av majs, men sojabönor kommer antagligen att prioriteras där det går.
Europa torkar upp lite, utom i Norge, Sverige och Finland, som fortsätter att få mer nederbörd än normalt.
Vete
Matifvetet för ny skörd rusade i fredags under panikartade förhållanden, men stängde under dagens högsta nivå på 200 euro blankt. 200 euro är en motståndsnivå i egenskap av att vara en jämn siffra och ett hundratal. Uppgången har varit rekylfri sedan andra gången priset var nere och rörde vid det tekniska stödet på 181.40 euro. Vi får tolka det som att botten på nedgången faktiskt låg på 181.40 euro. Men det ”borde” komma en rekyl, även om botten är nådd. För alla lantbrukare som väntat på ett lämpligt tillfälle att prissäkra är 200 euro per ton förmodligen ett ganska bra pris. I veckan såg vi att höstvetet i Frankrike, EU:s största producent är i ovanligt bra skick.
Chicagovetet har liksom Matifvetet stigit kraftigt, om än inte lika kraftfullt i ett längre perspektiv som Matifvetet. Även vad gäller Chicagovetet ”borde” en rekyl nedåt ligga nära i tid.
Nedan ser vi terminskurvorna för Chicagovete och Matif i fredags och veckan innan.
Här är samma bild, fast priserna är omräknade till kronor per ton:
FAO publicerade sin månatliga rapport i torsdags, den 6 mars. Global produktion för 2013/14 höjdes med 2 mt (allt i Australien) från 714 mt i februari till 716 mt. Utgående lager höjdes med 3 mt till 179 mt. Det är en höjning med 20 mt från förra årets utgående lager enligt FAO. Om USDA gör samma höjning för Australien eller en höjning med 2 mt på global basis i något annat land, är skillnaden i utgående lager mellan 2012/13 och 2013/14, 20 mt även för USDA. Den här rapporten kontrasterar starkt mot prisuppgången på vete i Matifs novemberkontrakt den senaste månaden, som alltså tagit priset upp från 185 euro till över 200 euro per ton.
Orsaken till prisuppgången på vete är oron för jordbruket i Ukraina, efter att Ryssland anfallit landet militärt och ekonomiskt bland annat via prishöjningen på naturgas. Oron gäller kanske framförallt att den ryska flottan ska blockera Ukrainas exporthamnar, men gällde i alla fall tidigare i förra veckan även om lantbruket skulle kunna få tag på och ha finansiering till utsäde, diesel och gödsel.
Det har även talats om att Ryssland via en blockad av hamnarna, skulle tillåta export, men med en tull, vilket skulle höja världsmarknadspriset. Det senare vore som vi ser det en variant av fribyteri, som blev omodernt redan i Parisdeklarationen år 1856. Hela Rysslands agerande har dock, t ex enligt USA:s utrikesminister en air av 1800-tal över sig.
Över huvud taget har Rysslands agerande slående historiska likheter ett några år äldre krig – med Gustav III:s ryska krig 1788-90, som startades av Gustav III på samma operettaktiga sätt som Rysslands Ukraina-krig. Ryssland hittar liksom Gustav III på diverse hyss på Krim och annorstädes i Ukraina för att påstå att det var Ukrainare som låg bakom dem, för att ge Ryssland en orsak att rycka in. Det var ett förvånande och oroande beteende redan på Gustav III:s tid och kanske än mer idag. Efter att ha talat med Putin i början av förra veckan, sade Tysklands förbundskansler Angela Merkel att Putin ”förlorat kontakten med verkligheten”.
Det både skrämmer och tröstar och skrämmer igen. Parallellen till Gustav III:s ryska krig är som bekant att den svensk/finska officerskåren protesterade mot det meningslösa och orättfärdiga angreppet på Ryssland och gjorde myteri varvid kriget tog slut med oförändrade gränser. Det är en tröst för Ukraina, men ett skrämmande scenario i övrigt, och vad gäller det här veckobrevets fokus, exportförväntningarna på Ryssland.
Ryssland har en BNP-tillväxt på 1%, en inflation på 6-7% och tvingades höja räntan i veckan för att bromsa rubelns fall (vilket skulle lett till än mer inflation). Försvaret av rubeln kostade centralbanken uppskattningsvis 10 miljarder dollar. Räntehöjningen kommer att sänka BNP-tillväxten, vilket på sikt ökar missnöjet med Putin / Medvedev. Vi bara spekulerar här, och det handlar om små sannolikheter, men även små sannolikheter kan påverka priser, i synnerhet om skadan är stor om utfallet blir så som befarats. Något åt det här resonemanget kanske ligger bakom spekulationerna som fått priset på vete, majs och rapsfrö att stiga.
Lite mer jordnära fakta kom i onsdags 5 mars från den Kiev-baserade lantbrukskonsulten ”AAA”. De höjde estimatet för årets spannmålsproduktion från 56.8 mt till 57.9 mt. Hektarskörden höjdes och chefen för AAA skrev att det är ”utmärkt markfukt i de flesta regioner och optimal temperatur”.
Informa Economics (som har 40 kontor runt om i världen), publicerade sina estimat i veckan som gick. De angav ett estimat på 20.5 mt för veteskörden i Ukraina i år, 1.8 mt lägre än förra året. Rysslands produktion estimeras till 49.5 mt, 3.2 mt lägre än förra året. Informa tror att den våta hösten har minskat arealen av höstvete. De tror också att Kazakstans skörd ökar från 13.9 till 16.3 mt (+2.4 mt). Totalt sett för ”FSU” är det alltså 2 mt mindre än förra året.
UkrAgroConsult i Kiev (på Tymoshenkos gata 29!) rapporterade i torsdags 6 mars att Ukraina satte ett nytt rekord i spannmålsexporten under juli – februari med 21.8 mt. Det är väsentligt mer än förra årets 16.5 mt för samma period. De förutspår att innevarande säsong kan nå 30 mt. Även exporten av solrosolja var högre än föregående år.
Ukraina har redan exporterat det mesta som de kunde. Av vete är motsvarande bara 1% av globala lager kvar att skeppa och för majs är siffran 3.8%.
Enligt den Kiev-baserade analysfirman ProAgro har lantbrukarna redan i mitten av februari köpt det som behövs för vårens jordbruksarbete: utsäde, gödsel och drivmedel.
De moderna jordbruken i Ukraina är dels mycket stora med ofta tiotusentals hektar och kanske ett par tusen anställda. Det behövs dock inte ett par tusen anställda för att sköta gården, alla kör inte traktor, utan många är anställda av sociala / samhällsmässiga skäl. Att en miljon man har kallats in till militärtjänst innebär alltså inte nödvändigtvis att arbetskraften inom lantbruket påverkas negativt.
Western Bulk ASA, som hanterar 120 fartyg som transporterar “dry bulk” som exempelvis spannmål, sade i veckan att dess frakter var opåverkade av vad som händer på Krim.
Ukraina har ungefär samma klimat och odlingsbetingelser som Kansas. De senaste tio åren har Ukraina bytt ut korn till majs. Produktionen av korn har minskat från 13.6 mt för 20 år sedan till 7.6 ton förra året. Majsproduktionen har ökat från 3.8 mt år 1993 till 30.9 mt. Ukraina har avancerat till den största exportören av majs efter USA och Brasilien. I Ukraina sås korn i april. Majs sås i april och maj. I maj och juni skördas höstvetet, som är allenarådande.
Frankrikes jordbruksverk FranceAgriMer sade i fredags att 74% av veteskörden var i ”good” eller ”excellent condition”, per 24 februari. Det var oförändrat från veckan innan. Förra året var 66% i lika bra kondition. Höstkornet hade 71% good/excellent och låg på 67% förra året. Nedanför ser vi en tabell över crop condition för höstvete i Frankrikes olika departement:
I Sverige kunde vi läsa Svenska Lantmännens pressrelease att man minskar produktionen vid etanolfabriken i Norrköping med 25% och varslar 25 av 100 anställda om uppsägning. Detta är inte någon överraskning då man i bokslutskommunikén härom veckan skrev av anläggningen med 800 MSEK, betydligt mer än 25% av anläggningens bokförda värde. Lantmännen skriver i pressreleasen att verksamheten upprätthålls ”tills moderna styrmedel som premierar klimat- och kostnadseffektivitet införs”. Det är val i höst och det är möjligt att en ny riksdagsmajoritet väljer att återinföra subventioner för svensk etanol. Vi tror att man ska tolka texten så att, om det inte sker, kommer verksamheten att dras ner mer.
På den baissiga sidan kan nämnas att Informa estimerar att Indien skördar mer än 100 mt vete nu i vår. Estimatet ligger ca 10 mt över USDA:s estimat. Indien gör precis vad EU gjorde tidigare – sponsrar produktion och bryter mot WTO-regler för att bli av med överskottet. Detta är säkerligen ett tema som kommer att prägla inte bara vetemarknaden, utan även sockermarknaden.
Som vi nämnde i inledningen tror vi att vetet står inför en rekyl nedåt, kanske redan i veckan som kommer. På längre sikt har vi idag svårt att se varför vetepriset skulle gå så mycket högre, därför är den generella rekommendationen ”neutral”.
Maltkorn
November 2014 – kontraktet på maltkorn steg något till 228 euro för ny skörd, drivet av prisuppgången på vete och majs.
Majs
Marknaden gav ifrån sig en teknisk köpsignal vid 460 cent. Sedan dess har priset stigit till 484 cent. Flera faktorer ligger bakom, främst oron för Ukrainas vårsådd, men även för att det är torrt inför sådden av sommargrödan i Brasilien och även inför sådden i USA.
FAO-AMIS höjde estimatet för global produktion i sin rapport i torsdags, från 1000 miljoner ton till 1006 miljoner ton. Utgående lager hölls dock på samma nivå på 175 mt, pga högre konsumtion. Utgående lager är dock fortfarande 44 mt högre än de var förra året, enligt FAO-AMIS. Det var en klart negativ rapport och den ger en fingervisning om vad USDA kan komma att säga på måndag kväll.
Informa sänkte estimatet för Brasiliens majsskörd till 65.45 mt från 66.55 mt i rapporten den 4 februari. USDA.s februari-estimat låg på 70 mt och 81 mt förra året.
Informa lämnade Argentinas majsproduktion oförändrad från förra månaden på 22.6 mt. USDA estimerade 24 mt i februari-WASDE.
Vi tror att en rekyl nedåt i majs är förestående och går därför över till neutral rekommendation.
Sojabönor
Sojabönorna steg kraftigt ännu en vecka. Priset för ny skörd hejdades dock strax under den jämna siffran, och tekniska motståndsnivån 1200 cent. Bakom ligger oro för skörden i Brasilien och för torkan i Sydostasien. Torkan i Sydostasien har fått priset på palmolja att rusa.
Sojamjölet har stigit upp till 370 dollar som högst för ny skörd. Priset har etablerat ett nytt prisintervall mellan 360 och 370 cent. Tekniskt är det lite otydligt, men pausen i prisuppgången skulle kunna vara en anhalt på väg mot 380 eller kontraktshögsta på 390 dollar. Om priset går upp till 365 dollar, ska man tolka det som en indikation om att rörelsen är uppåt, mot 380-390 dollar. I annat fall blir det en rekyl ner mot 350 dollar igen.
Sojaoljan vände upp och bröt den fallande trenden. Sojaoljan är alltså inte längre i fallande trend. Däremot ”borde” en rekyl ner mot 40 – 42 dollar komma nu. Det är i så fall ett köptillfälle.
Palmoljan i Malaysia har stigit upp till 2890 MYR (Malaysiska ringgit) per ton. 3000 dollar är en teknisk motståndsnivå och en rekyl nedåt, om än kanske liten, borde ske därifrån.
Det är helt klart torkan i odlingsområdena för palmolja, och prisuppgången på plamolja, som driver prisuppgången på sojaolja. Vi ser i diagrammet nedan att palmolja har stigit mer än sojaoljan (som sjunkit i pris) och att prisuppgången på palmolja nu inte bara hejdat nedgången i priset på sojaolja, utan även drar det uppåt.
FAO – AMIS publicerade estimat även för sojabönor. De sänkte produktionsestimatet med 6 mt med anledning av torkan i Sydamerika, främst Brasilien.
Informa rapporterade också i veckan. Även de sänker produktionen. Brasiliens produktion estimerar Informa till 88.8 mt, något lägre än förra månadens 89.7 mt. USDA:s prognos förra månaden låg på 90 mt och förra årets skörd var 82 mt.
Informa sänkte Argentinas skörd med 3 mt från 57 till 54 mt. USDA låg förra månaden på 54 mt.
BAGE å sin sida, som vi sätter större tilltro till höjde produktionen med 1 mt till 54.5 mt. Det verkar som om alla konvergerar sina estimat till ca 54.5 mt.
Skörden i Brasilien är klar till 41%, vilket återspeglar en något långsammare takt än förra året då 48% var skördat vid samma tid. Brasilianska odlare har sålt 52% av årets skörd. Samma tid förra året hade 58% kontrakterats.
Vi håller fast vid negativ vy på sojapriset, då vi tror att en rekyl nedåt är förestående.
Raps
Rapspriset steg kraftigt i veckan, till stor stress för konsumenter och de som sålt terminskontrakt. I fredags klappade dock priset ihop, efter att först ha gått upp till en ny toppnotering för året. Tekniskt kallas beteendet för en ”key reversal day”. Den signalerar att sentimentet under loppet av en dag vänds från extremt positivt till extremt negativt. Prognosen är att priset fortsätter att falla, enligt erfarenheten från den tekniska skolan.
Rapspriset för ny skörd har sedan början av året stigit mer än vetepriset för ny skörd, men det kraftiga fallet i novemberterminen på raps återställde nästan hela det försprånget. Vi ser ett diagram på det nedan:
Kylan över sydöstra Kanada ser enligt GFS-modellens prognoser ut att bestå de närmaste två veckorna, men med vissa vissa dagar av varmare väder. För två veckor sedan när jag senast påpekade att kanadensisk canola borde säljas och raps på matif köpas, stod skillnaden i 25%. I veckan nådde den ner till 20%, men pga att GFS-prognosen fortfarande visar att det är sannolikt att kylan håller i sig i Kanada, har skillnaden återigen ökat till 21%. På lite längre sikt, tycker jag det är orimligt att skillnaden ska vara så här stor – för ny skörd.
Vi fortsätter med säljrekommendation på raps.
Potatis
Potatis för leverans i april nästa år har handlas allt mer på termin. Priset förra veckan pendlade mellan 14.50 och 14.90 euro per 100 Kg. När veckan var slut stängde marknaden på 14.70. Det är en historiskt sett låg nivå för marknaden innan sättningen har börjat.
Gris
Lean hogs fortsätter sin hausse och har gått upp med 20% hittills i år. Priset är väsentligt högre än det är i Europa. Det normala är att priset är lägre än i Europa. Priset i Europa har fortsatt ner från förra veckobrevet för två veckor sedan. Orsaken till den pressade situationen i Europa stavas Ryssland. Eftersom ett vildsvin som i Ryssland smittades med Afrikansk Svinpest hade den dåliga smaken att ”hoppa av till väst”, och gå över gränsen till Litauen, där det avled, bestämde Ryssland att införa importförbud för fläskkött från EU. Ingen tamgris i EU har smittats. Det handlar sannolikt bara om det där enskilda ryska vildsvinet; Afrikansk Svinpest finns nämligen endemiskt i Ryssland. Det är uppenbart att Rysslands agerande inte handlar om att skydda ryska grisar från afrikansk svinpest. Det handlar om att hitta en rimlig anledning att gynna rysk grisproduktion och kanske även som ett sätt att skada EU. Orsaken till problemen i den svenska gris- och slakterinäringen stavas ”Ryssland”.
Spotkontraktet på EUREX Hogs föll i början av veckan ner till strax över 1.40 euro per kilo, men repade sig och stängde på 1.47.
Nedan ser vi skillnaden i pris mellan Eurex hogs och CME:s Lean Hogs spotkontrakt. Vi ser att Eurex hogs normalt ligger över Lean Hogs prismässigt men att Eurex hogs nu är 18% billigare än Lean Hogs.
Produktionen av fläsk i EU måste anpassa sig till en efterfrågenivå utan den ryska marknaden, förmodligen för överskådlig tid. Lyckligtvis har USA just nu stora problem och priserna är väsentligt högre än i EU pga PED-viruset. Kortsiktigt är det ett tillfälle att exportera fläsk till USA, vilket gör att jag tror att priset i EU är nära botten och kan börja stiga snart.
Mjölk
Hela terminskurvan för terminer på mjölkråvara, baserat på terminspriserna för smör och skummjölkspulver, ligger 10 öre / Kg eller 2.5% lägre än för ett par veckor sedan. Det beror till hälften på att EURSEK sjunkit 1% och på att terminspriser på smör och skummjölkspulver sjunkit i euro-termer.
I diagrammet nedan ser vi att såväl frontmånadskontraktet på SMP på Eurex (röd) som smör (svart) sjunkit. Den traditionellt så omskrivna Fonterra-noteringen (grön) har fallit relativt kraftigt, vilket inte är ovanligt. Den noteringen är betydligt mer instabil än de andra.
Nedan ser vi terminspriserna man får i svenska kronor från terminspriserna på SMP och smör på Eurex, omräknat till kronor per kilo mjölkråvara. Notera att hela den här prisnivån alltid ska ligga över avräkningspriset på mjölkråvara med ca 50 öre, som är en uppskattning av kostnaden för att förädla mjölkråvara till SMP och smör.
Som nämnt inledningsvis är terminspriserna generellt sett 10 öre per Kg lägre än de var för två veckor sedan.
De senaste Arla-noteringarna har varit oförändrade, samtidigt som världsmarknadspriset gått ner något. Sedan i somras har världsmarknadspriset varit högt och stabilt och Arla-noteringen har sakta segat sig uppåt. Vi känner igen mönstret från prisuppgången 2009 som stannade upp med stabila världsmarknadspriser under 2010 och följdes av prisnedgång under 2011. Priserna i nedanstående diagram är angivna i kronor per Kg mjölkråvara.
Vi tycker att dagens nivå på terminer på mjölk är en bra nivå för prissäkring i ett längre perspektiv.
Socker
Maj-kontraktet på råsocker på ICE i New York som för två veckor sedan steg till 17 cent, nådde upp till 18, rekylerade och tog sig sedan upp till 18.50, innan det i fredags föll ner till 18 cent. Som vi skrev i det förra veckobrevet för två veckor sedan, tro vi att lejonparten av den här uppgången är avklarad. En rekyl ner mot i första hand 17 cent, som är ett tekniskt stöd tror vi är sannolikt.
Från Brasilien rapporteras att den södra/centrala delen av landets sockerbruk estimeras processa 554 mt sockerrör den här säsongen, jämfört med 596 mt året innan.
Vi fortsätter att ha neutral vy på sockerpriset.
Gödsel
Urea-priset bröt den stigande trenden och föll kraftigt till 307 dollar per ton. I januari var priset nästan uppe på 390 dollar per ton, så det har varit ett kraftigt prisfall, i alla fall för den här benchmark-noteringen. Det kan spela roll att den avser priset i den Ukrainska hamnstaden Yuzhny.
[box]SEB Veckobrev Jordbruksprodukter är producerat av SEB Commodities Sales desk och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Detta marknadsföringsmaterial, framtaget av SEB’s Commodities Sales desk, har upprättats enbart i informationssyfte.
Även om innehållet är baserat på källor som SEB bedömt som tillförlitliga ansvarar SEB inte för fel eller brister i informationen. Den utgör inte oberoende, objektiv investeringsanalys och skyddas därför inte av de bestämmelser som SEB har infört för att förebygga potentiella intressekonflikter. Yttranden från SEB’s Commodities Sales desk kan vara oförenliga med tidigare publicerat material från SEB, då den senare hänvisas uppmanas du att läsa den fullständiga rapporten innan någon åtgärd vidtas.
Dokumentationen utgör inte någon investeringsrådgivning och tillhandahålls till dig utan hänsyn till dina investeringsmål. Du uppmanas att självständigt bedöma och komplettera uppgifterna i denna dokumentation och att basera dina investeringsbeslut på material som bedöms erforderligt. Alla framåtblickande uttalanden, åsikter och förväntningar är föremål för risker, osäkerheter och andra faktorer och kan orsaka att det faktiska resultatet avviker väsentligt från det förväntade. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Detta dokument utgör inte ett erbjudande att teckna några värdepapper eller andra finansiella instrument. SEB svarar inte för förlust eller skada – direkt eller indirekt, eller av vad slag det vara må – som kan uppkomma till följd av användandet av detta material eller dess innehåll.
Observera att det kan förekomma att SEB, dess ledamöter, dess anställda eller dess moder- och/eller dotterbolag vid olika tillfällen innehar, har innehaft eller kommer att inneha aktier, positioner, rådgivningsuppdrag i samband med corporate finance-transaktioner, investment- eller merchantbankinguppdrag och/eller lån i de bolag/finansiella instrument som nämns i materialet.
Materialet är avsett för mottagaren, all spridning, distribuering mångfaldigande eller annan användning av detta meddelande får inte ske utan SEB:s medgivande. Oaktat detta får SEB tillåta omfördelning av materialet till utvald tredje part i enlighet med gällande avtal. Materialet får inte spridas till fysiska eller juridiska personer som är medborgare eller har hemvist i ett land där sådan spridning är otillåten enligt tillämplig lag eller annan bestämmelse.
Skandinaviska Enskilda Banken AB (publ) är ett [publikt] aktiebolag och står under tillsyn av Finansinspektionen samt de lokala finansiella tillsynsmyndigheter i varje jurisdiktionen där SEB har filial eller dotterbolag.