Följ oss

Nyheter

Rysk seger i kampen om Egyptens vete

Publicerat

den

Vete i handen

Den första juli 2011 upphörde det exportförbud som Ryssland, världens tredje största exportör av vete, hade på råg, vete, majs och korn till Egypten. Exportförbudet som varade i nästan ett års tid, var en följd av den värsta torkan som Ryssland sett på över ett sekel. Torkan som följdes av betydande skogsbränder medförde att närmare 11 miljoner hektar rysk åkermark förstördes och att skörden 2010 minskade till 60 miljoner ton, 38 procent lägre än 2009.

Den ryska exporten välkomnas från Egyptens sida, även om det sker med en viss försiktighet då egyptierna, världens största importör av vete, vill vara säkra på att Ryssland verkligen klarar av att uppfylla sina åtaganden. I och med att Ryssland är det av de stora exportländerna som ligger närmast Egypten innebär det att fraktkostnaderna gör rysk export konkurrenskraftig. Det tidigare exportförbudet fick de egyptiska myndigheterna att vidta åtgärder för att minska den inhemska brödkonsumtionen samt att planera för en ökad inhemsk produktion av vete som skulle svara för upp till 75 procent av Egyptens egna behov. Detta skall bland annat ske genom att öka produktiviteten på befintliga åkrar, men också genom bevattning av nya fält. Vidare infördes regler som förbjöd användandet av bröd som boskapsfoder och lagar infördes för att uppmuntra användandet av majs i bröden.

I och med att upp till 90 procent av alla egyptier äter bröd som bakas på mjöl som på ena eller andra sättet subventioneras av den egyptiska staten, och upp till 60 procent, i huvudsak den fattigare befolkningen, är beroende av bröd som sin huvudsakliga föda är det naturligt att beslutet gjort livet lättare för Egyptens befolkning. Innan det ryska exportembargot infördes gick inte mindre än 50 procent av Rysslands export till Egypten. Under embargot tvingades Egypten istället att förlita sig på import från USA och Västeuropa, något som beräknats kosta Egypten upp till 700 miljoner USD.

Stororder krävde prissänkningar från ryskt håll

Ryssland har kammat hem en betydande exportorder på vete som kommer att gälla minst ett år framåt. Ordern som krävde att de ryska exportörerna gav Egypten garantier om vissa rabatter, vanns i strid med erbjudanden om franskt spannmål. Ryssland stärkte sedan sitt grepp om försäljningen till Egypten genom att vinna en order om 420.000 ton vete vilket gör att Egypten nu importerar mer än 2 miljoner ton vete från Ryssland.

Ryskt vs Franskt

Mot bakgrund av de försvagade terminspriserna krävs Ryssland på rabatter för att försvara sin konkurrenskraft mot franskt vete.

Egypten betalar i genomsnitt $ 278,42 per ton för vete den här gången, $ 12 mindre per ton än det pris som betalas för rysk säd från den tidigare upphandlingen. Det franska vetet erbjöds Egypten till ett pris om $ 283,95 per ton, trots att fraktkostnaden uppgår till $ 5 mer per ton jämfört med den ryska spannmålen.

Ordern följer på en nedgång på cirka 13 % på vetepriset i Chicago denna månad och det är inte förvånande att se hur Egypten väljer att köpa betydande mängder vete i samband med prisnedgångar på råvarumarknaden.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. Vedde

    27 juli, 2013 vid 02:18

    Finns det några certifikat eller mini futures för att investera i vete?

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära