Analys
Råvaruplanket – Inblick i 2016
2016 blir ett nytt volatilt år för olja
Frikopplade basmetaller
Under 2016 ser vi bättre potential för basmetaller att utvecklas utifrån sin egen fundamenta. Vi fortsätter tro på en begynnande zinkbrist. Vidare ser vi inget skäl till att koppar ska fortsätta handlas med premium till produktionskostnaden när överskottet växer. Koppar mot USD 4000 samtidigt som zink stiger till USD 1900 under första halvåret är exempel på hur basmetallerna kan komma att frikopplas från varandra. Aluminium kommer att se fortsatt lägre produktionskostnad och etablera sig på nya låga nivåer. För nickel ser vi tidiga tecken till en vändning som kan göra metallen till en joker på USD 9800.
Klarar Fed att vara tillräckligt mjuk?
Nu har starten på den första räntehöjningscykeln på nio år kommit i USA. Sedan Fed gått från expansiv penningpolitik, som drev upp guld till toppen 2011, har guld tappat 44% för att prisa den nu kontraktiva penningpolitiken. Frågan för 2016 är om Fed orkar fortsätta höja? En ekonomisk utveckling där Fed framstår som inmålad i ett hörn där det inte går att styra ekonomin med räntehöjningar skulle säkert leda investerare mot guld som säker hamn. Vi använder scenariot för att motivera risken för högre guldpris under 2016.
USD styrka ger stöd åt Parisvete
Efter årets prisnedgångarna på soja, vete och majs är vi inte lika negativa på de tre stora grödorna. Sämre etablering i Ryssland och än värre i Ukraina och en stark USD som hindrar USA:s export har skapat en rättvis premie på vete i Paris. Vi konstaterar dock att med en ny normalskörd i USA så kommer lagernivåerna anta överfulla nivåer och då är risken stor för priskollaps på spotmarknaden. Vi tar därför ner USA vete 15%, om än med risk på uppsidan vid oväntade väderproblem.
Basmetaller
Kinas inbromsning och fallet i konsumtionstillväxt på metaller och stål kommer fortsätta under 2016. Här tror vi att marknaden fortfarande har för höga förhoppningar om en vänding. Trots det ser vi potential för frikoppling mellan basmetallerna och även prisvändning för zink och nickel under 2016.
Zink
En numera väl telegraferad historia är det kommande underskottet på zink. Vi fortsätter tro på historien och konstaterar att tillväxten i gruvproduktion blir negativ under 2016, något mycket ovanligt för en råvara. Zink har sett största andelen gruvstängningar, framförallt från Glencore. Det osäkra kortet är att 40% av produktionen sker i Kina och utvecklingen där är mycket osäker.
Nickel
Vi ser gröna skott i nickelmarknaden som gått kräftgång. Den underminerande faktorn har varit nickel pig iron produktion i Kina som fortgått trots låga priser. Nu ser brytpunkten ut att vara nådd, importen av råvaran till NPI har planat ur och befintliga lager kommit ned. Globala nickellager är också låga efter att en stor mängd metall kommit ut ur kinesiska lagerhus uppbundna i finansiella positioner under året.
Aluminium
Årets nedgång på 20% i aluminiumpriset kommer inte upprepas nästa år men vi ser ingen anledning till att priserna ska vända upp. Tvärt emot konsensus som förväntar sig en återhämtning till USD 1641 så tror vi att priserna etablerar sig omkring 1500. Kina har överraskande framgångsrikt växlat 75% av sin högkostnadsproduktion till ny vertikalt integrerad produktion som är konkurrenskraftig även på exportmarknaden vid USD 1500. Utöver Kina ökar expansionen i Mellanöstern, accelerat av låga energipriser som dels sänker produktionskostnaden och dels ökar behovet av diversifiering av ekonomin.
Koppar
Ett av våra bästa case det här året har varit fallande kopparpris. Vi tror inte att botten är nådd utan tror att koppar kommer handlas på USD 4000/ton redan under första halvåret. Lägre efterfrågan i Kina och ett nytt år av växande gruvproduktion kommer förvärra överskottet i koppar som är den metall som fallit minst i förhållande till sin produktionskostnad.
Olja
Kinas importtrend har varit stark men under de tre senaste månaderna mattats ut och legat på, eller under, trend. Importen är volatil men vi vill gärna se att den skjuter ordentligt över trend för att dämpa vår oro att olja är sist i raden av råvaror att se sin import till Kina mattas i bakvattnet av lägre industriproduktion. Olja är till större del en konsumtionsvara jämfört med andra råvaror. Däremot har tillväxttakten i bilförsäljningen har fallit till noll, undantaget bilar med minde motorer som sedan september får subventioner.
Al-Naimi mot Zanganeh
Idag råder en bred konsensus att sanktionerna hävs under första kvartalet 2016 och Iran säger sig därefter kunna öka produktionen med 1 Mbpd. Bloombergs senaste undersökning visar att analytiker räknar med mindre än halva den volymen till marknaden under näst år. Vi tror att det finns skäl för den sittande regeringen att överdriva volymen olja som kan komma ut men tror samtidigt att analytikernas prognos som mycket baseras på paralleller till Iraks återkomst är för modesta. Irans återkomst fick OPEC att överge sitt produktionsmål vid mötet den 4/12 efter att Saudiarabiens oljeminister Al-Naimi inte vill ge bort marknadsandelar till ärkerivalen Iran, företrädd av oljeminister Zanganeh. Om OPEC tar Iran på så stort allvar gör vi också det.
Skifferproduktionen planar ut
Efter Q3-rapporternas produktionsprognoser prisades det snabbt in en dramatisk nedgång i USA:s skifferoljeproduktion. Sedan dess har emellertid produktionen överraskande planat ut och till och med ökat. Vår tes är att kostnadsarbete och teknikeffektiviseringar kommer föra skifferproduktionen mot en punkt där industrin klarar att öka produktion utan stöd från markant högre priser. Vi tror att den vändningsspunkten ligger i första halvåret men redan nu har produktionen överraskat över prognos.
Underinvesteringar är en ickefråga
Det generella argumentet mot lägre oljepriser är att fallande investeringar skapar framtida brist och därför måste oljepriset stiga. Investeringarna har fallit med omkring 25 % detta år och estimaten för nästa år är ytterligare 10 % lägre. Den siffran tror vi kommer falla ytterligare eftersom effekterna är irrelevanta för 2016 när det finns för mycket olja i marknaden. Därmed finns inget behov av investeringsdrivet tillskott av ny produktion.
Ädelmetaller
Vi har tidigare argumenterat för att Fed:s supermjuka penningpolitik var den främsta drivkraften till guldprisuppgången efter finanskrisen. Guld föll också kraftigt när Fed började guida för ett slut på stimulativa åtgärder, ”tapering”. Under hösten har guld visat sig allt mer känsligt för amerikansk makrodata som i sin tur har påverkan på Fed:s höja- eller inte höjaspel. De uteblivna höjningarna har initialt fått guld att stiga men därefter har guldet åter hamnat i sin fallande trend.
Orkar Fed få upp räntan?
Vårt huvudscenario är att Fed kommer höja försiktigt under 2016 för att sedan öka takten under 2017. Under de senaste fyra höjningscyklerna har dock Fed varit i princip färdiga med höjningarna inom 12 månader. Vi räknar alltså med ett långsammare tempo denna gång och det är också vad marknaden prissätter. Det finns dock en risk att investeringar är gjorda på antagande om klart lägre räntenivåer, vilket ökar känsligheten när höjningarna kommer. Därmed finns en befogad oro för den mer perifera obligationsmarknaden och långa statspapper som kan falla dramatiskt i pris, mer än prognoserna indikerar. Det är inte osannolikt att ett sådant scenario kan tända finansiell turbulens som tvingar Fed att backa från höjningsplanen. Ett sådant scenario ser vi som mycket gynnsamt för guld som är bästa tillgång vid misstro mot det finansiella systemet. Scenariot är inte vårt huvudspår men intressant nog för att lyfta vår prognos på guldpriset till USD 1200/oz, väl över konsensus tro på USD 1100/oz nästa år.
VW-påverkan på ädelmetaller är över
Den tydligaste effekten av skandalen i Tyskland i råvarumarknaden har varit kraftigt stigande priser på palladium. Platina och palladium används i katalysatorer för att rena avgaser. Palladium mestadels i bensinbilar medan platina huvudsakligen i dieselbilar. Prisrörelserna omedelbart efter skandalen speglar marknadens förväntningar på minskad efterfrågan på dieselbilar framgent. Några månader senare kan vi konstatera att metallerna har återgått till sin tidigare trend.
Jordbruk
Marknadsoron i Q3 var till stor del spunnen ur den svaga globala makromiljön med stort fokus på de Kinadominerade råvarorna. Det spillde över även på jordbruksprodukter. Det fjärde kvartalet har varit betydligt lugnare för jordbruksråvaror. I ett avseende har dock global makro haft en viktig påverkan; genom urstark USD. Med stark USD går USA:s export mycket trögt och det har lett till att utgående lager i förhållande till årlig konsumtion stigit till höga 45 % för vete. Det finns alltså nästan en halv skörd i lager. Högre nivåer har vi inte haft sedan 2010/2011 och vi får före dess gå tillbaka till 1987 för att finna liknande lagersituation.
EUR/USD mot 1.00
Höstsått vete i USA ser bra ut. I kombination med ytterligare USD-förstärkning, i vår prognos där EUR/USD når 1 under nästa år, så ser situationen allt mer alarmerande ut för USA:s vetelager som bör pressa de närmsta terminerna och driva upp terminskurvan i ännu brantare contango. Anekdotiskt hör vi om bönder som börjat köpa storsäckar för att lagra vete då de inte vill sälja ut lager till rådande priser och silos är fulla.
Gynnar MATIF
Svag EUR gör Europa till självklar första exporthamn. Samma sak gäller för rubeln och Ryssland som därmed övertagit rollen som världens största veteexportör från USA. Det skapar större risker eftersom Ryssland och förra Sovjetblocket har mycket högre variation i skörden än USA. För nästa år har Ryssland mer än normalt kvar att exportera av årets skörd, mycket mer än förra året. I kombination med att skicket på de höstsådda grödorna blivit bättre på senare tid så kommer Ryssland vara mer benäget att lätta på lager vilket skapar ytterligare prispress.
Majspriserna på botten?
Majspriset har nått nivåer där lönsamheten ifrågasätts av odlaren och borde finna stöd i produktionskostnaden. Majs har varit extra hårt ansatt då grödan är tätare kopplad till energimarknaden genom användningen i etanolindustrin och därmed det fallande oljepriset. Problemet för en amerikansk bonde nästa år är att alternativen vårvete och främst sojabönor är lika illa som majs.
Sojatrenden i Kina intakt
I tider då den ena efter den andra råvaran får se en knäck i importen till Kina står fortfarande soja stark. USA:s export till Kina är dock ned 7 %, på grund av stark amerikansk dollar. Andra exportörer, främst Brasilien tar USA:s marknadsandel (med hjälp av en valuta som fallit efter kollapsen i olje- och järnmalmspriser) och det gynnar inte Chicagohandlad soja. Argentina börjar luckra upp sin konservativa exportpolitik och sänkte exportskatten på soja från 35 till 30 %. Det kan möjligen ta lite av USA:s marknadsandel, eventuellt med extra draghjälp från en devalvering.
[box]SHB Råvaruplanket är producerat av Handelsbanken och publiceras i samarbete och med tillstånd på Råvarumarknaden.se[/box]
Ansvarsbegränsning
Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.
Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.