Konjunkturnedgången påverkar elpriset

Den svenska ekonomin är inne i en tydlig avmattningsfas deklarerade Konjunkturinstitutet igår. Avmattningen i ekonomin, främst tillverkningsindustrin, gör att elanvändningen minskar vilket håller nere elpriset. Samtidigt har vi haft en ovanligt kall inledning på oktober vilket gör att det går åt mer el för att värma upp våra hus. Den goda tillgången på framförallt vattenkraft gör att elpriset på spotmarknaden är relativt stabilt nu, även om det nådde en toppnivå i måndags på omkring 60 öre per kWh i det södra elområdet, enligt elbolaget Bixias elprisrapport. 

– Vi räknar med att snittpriset denna vecka hamnar på omkring 41 öre per kWh och nästa vecka, då det väntas bli varmare och blåsa mer, räknar vi med att priset hamnar på cirka 38 öre, säger Matina Rosenberg analytiker och meteorolog på Bixia. 

Bixia ser en tydlig effekt av att konjunkturnedgången har påverkat elanvändningen det senaste halvåret. 

– Vi får gå tillbaka till 2009 för att hitta lika svaga tillväxtsiffror och det syns tydligt i snittförbrukningen på el som har gått ner, säger Matina. 

Hållbar omställning kräver mer förnybar el

Det är många faktorer som påverkar elpriset, alltifrån väder, ledningskapacitet och kärnkraftsrevisioner till konjunktur och politiska beslut, inte minst klimatomställningen. 

– Elmarknaden är komplex och det vi ser just nu, att konjunkturen mattas av, har en dämpande effekt på elpriset. Samtidigt är vi inne i en stor omställning mot ett hållbart samhälle som innebär att vi kommer att behöva mer el i framtiden när våra industrier och fordon ska gå på förnybar el istället för fossila bränslen. Här pågår flera spännande projekt som handlar om att ställa om stål- och cementindustrin just nu. När den dagen är här, då den mest energikrävande industrin elektrifieras, då kommer vi att behöva mycket mer förnybar el, säger Matina. 

Vindkraften byggs ut i rekordfart

Vindkraften fortsätter att byggas ut i rekordfart här i Sverige. Enligt Svensk Vindenergis prognos väntas produktionen fördubblas inom fyra år och då står den för mer än en fjärdedel av elanvändningen i Sverige. 

– Det innebär att vi får in mer förnybart i vårt nordiska elsystem vilket vi kommer att behöva både själva och för att kunna exportera till andra länder som inte kommit lika långt i avvecklingen av fossila bränslen. Det bidrar till stora koldioxidutsläppsminskningar. Klimatproblemet är globalt, men förutsättningarna skiljer sig åt. Norden har goda förutsättningar för förnybar energi, säger Matina Rosenberg.