Nyheter
Järnmalmspriset sjunker under 100 dollar när Kina ökar miljökraven
Järnmalmspriset sjönk under 100 dollar per ton på fredagen för första gången sedan juli 2020, då Kinas åtgärder för att städa upp sin tungt förorenande industrisektor ledde till en snabb och brutal kollaps.
Ekologi- och miljöministeriet sade i ett utkast på torsdagen att det planerade att involvera 64 regioner under nyckelövervakning under vinterföroreningskampanjen. Regulatorn sa att stålverk i dessa regioner skulle uppmanas att minska produktionen baserat på deras utsläppsnivåer under kampanjen från oktober till slutet av mars.
”Stränga produktionskontroller har drivit marknadspriserna på senare tid och de pessimistiska utsikterna för efterfrågan har intensifierats”, skriver analytiker från SinoSteel Futures.
Priserna har mer än halverats sedan toppnoteringen i maj då världens största ståltillverkare kommunicerade mål med lägre volymer i år. Efterfrågan har samtidigt påverkats negativt av en kraftig nedgång i Kinas fastighetssektor.
Järnmalm har varit en av de bäst presterande stora råvarorna och en anmärkningsvärd outlier i en bredare högkonjunktur som har sett att aluminium stiga till en 13-årig topp, gaspriserna rusa och kolterminerna stiga till oöverträffade nivåer.
Järnmalmsterminerna sjönk mer än 20 % under förra veckan och handlades på 99,55 dollar per ton fredag morgon i New York.
Nedgången ”har spelat ut snabbare än väntat”, säger UBS. UBS förutspår att priserna kommer att bli i genomsnitt 89 dollar nästa år, en minskning med 12 procent från sin tidigare prognos. Järnmalmsproducenterna Rio Tinto Group, BHP Group, Vale och Fortescue Metals Group har fått se sina aktiekurser falla.
Det finns fortfarande ett stort utbud eftersom Kinas efterfrågan minskar betydligt snabbare än vad tillgången minskar, enligt Citigroup.
Spotpriset på armeringsjärn är nära sin högsta nivå sedan maj, om än 12 % under den månadens högsta, och rikstäckande lager har krympt i åtta veckor.
Kina har upprepade gånger uppmanat stålverk att minska produktionen i år för att begränsa koldioxidutsläppen.