Följ oss

Nyheter

Varför du bör undvika digitalt guld och silver

Publicerat

den

Silvertacka från Sprott
Silvertacka - InvesteringssilverVi får med jämna mellanrum höra av en del läsare att det egentligen är mycket smidigare att köpa ädelmetaller i form av ETF:er, så kallade börshandlade fonder än i fysisk form. Visst kan vi hålla med om att det är enklare att köpa dessa i vissa fall, men det finns en hel del frågetecken kring dessa fonder. Har du läst de prospekt som skrevs i anslutning till att dessa fonder skapades? Vi har gjort detta, och det var en ganska skrämmande läsning i vissa fall.Guld är främst en bevarare av värdet på kapital. Guld kan inte konsumeras och det kan inte skapas på konstgjord väg. Silver används snarare till övervägande del inom industrin, vilket lämnar ytterst lite utrymme för ökad investeringsefterfrågan, men i övrigt gäller samma sak för denna ädelmetall, det vill säga den kan inte skapas på nytt, det är snarast så att denna konsumeras och förbrukas genom industrin.

Under de senaste året har vi sett hur priserna på dessa metaller stärkts kraftigt, och vi har mer och mer valt att fokusera på hur dessa kan komma att utvecklas i framtiden samt även hur dessa handlas. En placerare som önskar ta del av en framtida värdestegring i dessa metaller kan välja att investera i dessa på olika sätt. Dels går det att köpa aktier i sådana företag som prospekterar och utvinner dessa metaller, dels går det att köpa guld och silver i fysisk form, endera som mynt eller investeringstackor. Utöver detta har finansindustrin valt att utveckla en uppsjö av konstgjorda konstruktioner som påstås vara likvärdiga direkta investeringar i dessa metaller. Bland annat påstås dessa vara bättre än fysiska investeringar eftersom placeraren har lättare kan ha en överblick över sina metaller, de kan handlas direkt i en vanlig aktiedepå och den spread, det vill säga skillnaden mellan köp- och säljkurs, som förekommer på dessa fonder eller ETF:er, är betydligt lägre än den för den fysiska råvaran.

“And gold is always accepted and is the ultimate means of payment and is perceived to be an element of stability in the currency and in the ultimate value of the currency and that historically has always been the reason why governments hold gold.”

Alan Greenspan, 20 maj, 1999

Den första frågan en placerare bör ställa sig, varför skall denne köpa ett instrument som i sin tur köper guld eller silver åt honom eller henne? Varför gå över ån efter vatten är den spontana tanken, den investeringen kan en placerare lika gärna göra själv. Till viss del kan det anses vara berättigat att låta experter hjälpa till med investeringsråd, det stämmer, men att gå från detta till att låta dem ta över hela ansvaret, att låta dem sköta en placering som du lika gärna kan sköta själv till ett minimum med tid är inte motiverat. De ETF:er vi talar om har guld respektive silver som underliggande tillgångar, och heter GLD och SLV när de handlas på börserna i USA. De förvaltare som finns på dessa fonder köper guld och silver när de får in dina pengar, och säljer på motsvarande sätt av tillgångar då du vill sälja eftersom du behöver kapitalet till annat.

Dessa förvaltare gör inte detta för att de tycker att de gör mänskligheten en tjänst, de gör detta för att vill tjäna pengar på dig och din okunskap. Nedan kommer vi visa att till och med regeringarna gör sitt bästa för att sko sig på sina medborgare genom att ta ut kraftiga överpriser då de säljer metallerna i form av mynt.

ETF:erna GLD och SLV

De två börshandlade fonderna GLD och SLV kan anses följa priserna på spotmarknaden ganska väl – i alla fall i teorin. Alla vet emellertid att teori är en sak och att verkligheten kan vara något helt annat.

Läser vi nu de prospekt som upprättats av överbetalda investeringsbankirer på de stora mäklarhusen ser vi att de specificerat alla de risker som är förknippade med investeringar i ädelmetaller. Att specificera riskerna är bra, det skall dessa mäklarhus göra, eftersom de har ett informationsövertag gentemot sina kunder. Emellertid, eftersom dessa döljer dessa risker genom att presentera tjocka luntor där riskerna anges med kursiverad stil ser vi att de flesta som investerar i dessa fonder fortfarande lever i föreställningen att det är fysiskt guld och silver som de köper, om än i en snyggare förpackning. I prospekten kan vi bland annat läsa

“Neither the Trustee nor the Custodian independently confirms the fineness of the gold allocated to the Trust in connection with the creation of a Basket.”

“In issuing Baskets, the Trustee relies on certain information received from the Custodian which is subject to confirmation after the Trustee has relied on the information. If such information turns out to be incorrect, Baskets may be issued in exchange for an amount of gold which is more or less than the amount of gold which is required to be deposited with the Trust.”

“In addition, the ability of the Trustee to monitor the performance of the Custodian may be limited because under the Custody Agreement the Trustee has only limited rights to visit the premises of the Custodian for the purpose of examining the Trust’s gold.”

Med andra ord, det konstgjorda guldet och silvret du köper kanske finns där, och kanske inte. Frågan är vem som vet detta. Det är tydligt att inte ens förvaltarna har rätt att undersöka detta, och de väljer ju att inte enbart köpa fysiska metaller. I vissa fall köper de istället ädelmetallerna med leverans i framtiden, certifikat på dessa metaller och andra typer av artificiellt framställda metaller då inte ens dessa kan få leverans av fysiska metaller.

Är du fortfarande övertygad om att det är bättre att äga digitalt guld och silver? Var inte det.

Det finns inte en regering i världen som vill att du hellre äger fysiskt guld jämfört med de digitala metallerna. Orsaken beror naturligtvis på att det undandrar dem kontrollen över ditt kapital och därmed deras förmåga att beskatta dig.

Det amerikanska myntverket säljer sitt silver, i form av Silver Dollar Eagles till sina kunder för 26 USD styck. Varje mynt ligger på ett ounce, alltså 31,1 gram styck. Samma ounce kostar på den amerikanska råvarubörsen Comex under 11 dollar per ounce. Problemet är, det är ytterst svårt att jämföra dessa två med varandra. Som privatperson kan du köpa ditt silver på termin på Comex, men det är ganska stora volymer som handlas. Varje kontrakt utgör 5,000 ounce, motsvarande 155 kilo silver, och det är kanske litet mer än vad en enskild placerare tänkt sig. Att sedan få leverans av dessa kontrakt är dessutom betydligt svårare än vad det ser ut att vara. Dessutom är det förenat med stort administrativt besvär och höga avgifter.

Två guldtackor av investeringsgradDe stora fonderna och bankerna i USA köper ibland ädelmetaller för sina kunder och förvarar dessa tillgångar fysiskt åt sina kunder. Naturligtvis tar de betalt för detta, precis som de gör då de sätter in dina pengar i en fond. Några av de förvaringsinstitut som våra ädelmetallfonder GLD och SLV använder sig av är Bear, Stearns & Co. Inc., Lehman Brothers Inc., Citigroup Global Markets Inc., Merrill Lynch, Goldman Sachs, J.P. Morgan Securities, UBS Securities and Morgan Stanley & Co. Nej detta är inget vi hittar på, det står svart på vitt i dessa fonders prospekt. Efter de senaste årens kaos på finansmarknaderna där dessa banker inte kunnat leva upp till sina åtaganden så är det inte hos dessa vi skulle vilja ha våra pengar.

Emellertid, det är inte bara under senare år det varit problem med detta, redan under 2007 såg vi att Morgan Stanley gjorde upp i godo med sina kunder. Enligt stämningen skulle Morgan Stanley ha sålt ädelmetaller till sina kunder som skulle förvaras i bankens valv med oinskränkt ägande. I vissa fall hade banken köpt guld och silver, i vissa fall inte, de hade istället köpt olika typer av derivat, så kallat konstgjort guld. Kostnaden för detta uppgick till 4,4 miljarder USD för Morgan Stanley.

Vissa personer rycker på axlarna åt detta, och säger att detta inte är något som drabbar dem, de använder sig inte av de amerikanska finanshusen. Känner du till en schweizisk bank som heter UBS? Denna stängde nyligen en av sina fonder, och det är inte längre möjligt att ta ut pengarna innan slutet av nästa år. De hävdar att den ”temporära stängningen” beror på att banken vill skydda sina investerares värden. De vill alltså skydda investerarna från att ta ut sina pengar nu. Vem litar du mest på? Banker eller dig själv som vet vad du köper, och som kan förvara dina ädelmetaller i bankfacket för några hundralappar per år?

Eftersom priset på fysiskt silver kopplat sig loss från priset på papperssilver har den som placerat i en ETF tappat i värde (jämfört med ex. SEK) medan den som köpt fysiskt silver inte har tappat något alls sedan toppen i mars då premierna på fysiskt silver stigit i takt med att priset på papperssilver sjunkit. Vi vet vad vi hellre köper, och det är inte papperssilver.

Fortsätt läsa
Annons
1 kommentar

1 kommentar

  1. roger lagerfeldt

    9 mars, 2014 vid 21:16

    Er artikel ”varför man inte ska äga digitalt guld/silver” är en fantastisk upplysning för mig. Verkar som det enda säkra är att ha det fysiskt själv. Har försökt hitta säkra ETF för silver,platina,rodium etc eftersom det är svårt att hitta, beskattat eller FÖR stora mängder att ha själv. Men efter er artikel har hjälpt mig på traven att förstå att man ska ha det fysiskt själv. Vad hände med Lehman Brothers guldinnehav när de gick i konkurs ??? Och att Morgan stanley INTE köpte fysiska guldet till sina klienter är ju helt otroligt. Jag har pratat med Kitco som man kan investera i digitala ädelmetaller men ,jag har haft svårt att förstå vem som kan kontrollera att Kitco verkligen köper ädelmettalerna ?? Så fann jag en notis på google där det visar sig att KITCO har STORA legala problem….ett av de största i kanadas historia.. Vem vill lägga sina pengar där. Tack för artikeln, hlsn roger lagerfeldt

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära