Nyheter
SEB lanserar råvarucertifikatet RAVAROR S
Under 2000-talet har råvarupriserna stigit kraftigt vilket har gjort råvaror till ett populärt investeringsalternativ. Nu lanserar SEB ett råvarucertifikat kallat RAVAROR S, som återspeglar utvecklingen i SEB:s breda råvaruindex. Det är ett alternativ om man enkelt vill investera i råvarumarknaden utan att behöva ha åsikter om specifika råvaror.
Historiska studier visar att en placering i råvarumarknaden ofta sänker risken och ökar avkastningen i en portfölj bestående av aktier och räntebärande placeringar. Därför kan det vara bra att diversifiera mellan tillgångsslagen och att addera råvaror till portföljen.
Råvaror har historiskt sett också varit ett bra skydd mot inflation. Råvaror är en tillgång som ofta stiger i värde när inflationen är hög medan aktier och räntebärande placeringar tenderar att förlora i värde.
En placering i råvarumarknaden ger också en möjlighet att ta del av utvecklingen i världens tillväxtmarknader. När människor får det bättre och urbaniseringen ökar, stiger efterfrågan på råvaror. Kina startade den här resan för ca 10 år sedan och har kommit en bra bit på vägen. Men fortfarande har 2,5 miljarder människor i världen precis påbörjat resan. De senaste åren har industrialiseringen i tillväxtländer gjort att råvarumarknadens avkastning ofta överträffat de flesta andra placeringsalternativ.
SEB anser därför att råvaror bör vara en del i varje framgångsrikt, långsiktigt sparande. Banken har utvecklat en sparprodukt för att göra det enkelt att skapa en bred exponering mot råvarumarknaden, även med små belopp. Råvarucertifikat RAVAROR S följer direkt prisutvecklingen i SEB:s Råvaruindex och gör råvaror till ett tillgängligt investeringsalternativ.
SEB:s Råvaruindex – Innehåll anpassat för nordiska investerare

Översikt över de ingående råvarornas andelar i SEB:s Råvaruindex. Indexet följer terminskontrakten för respektive råvara genom 19 subindex.
SEB:s Råvaruindex, som har namnet SEB Commodity Index Excess Return, är framtaget av bankens råvaruexperter och följer avkastningen i terminskontrakten för 19 råvaruslag som är anpassade för nordiska investerare. Till skillnad från övriga råvaruindex i marknaden innehåller SEB:s Råvaruindex inte amerikansk naturgas, amerikansk råolja, nötkreatur eller grisar. Detta till förmån för exempelvis råris, raps och nordisk elektricitet. De råvaror som har störst vikt i SEB:s Råvaruindex är brentolja, bensin, gasolja, guld, koppar, nordisk elektricitet och europeiskt vete. Vid bestämningen av vikter har hänsyn tagits till produktionsvärde och likviditet i råvarumarknaden.
I tabellen här intill ser du indexets sammansättning. Varje kvartal återställer SEB råvarornas andel i indexet. Andelarna varierar mellan kvartalen beroende på prisutvecklingen på råvarorna. Eftersom de flesta råvaror handlas i dollar beräknas SEB:s Råvaruindex i dollar.
SEB:s Råvaruindex kan delas in i fyra huvudsakliga sektorer: energiråvaror, industrimetaller, ädelmetaller och jordbruksråvaror. Ur många perspektiv är dessa olika till sin karaktär men det finns också gemensamma drag. Exempelvis påverkas samtliga av den långsiktiga globala tillväxttrenden, konjunktursvängningar, valutakursrörelser och geopolitik, medan väder är den viktigaste källan till prisrörelser för jordbruksprodukter.

Grafen visar pro forma-utveckling för SEB Commodity Index Excess Return och certifikatet RAVAROR S sedan indexets start år 2004. Certifikatets värde exkluderar courtage. Källa: SEB.
Avkastning på råvarucertifikat RAVAROR S
Avkastningen som en investerare får vid en placering i RAVAROR S är en avspegling av hur SEB:s Råvaruindex utvecklas. Men det finns även några andra faktorer som påverkar. Du ser en översikt över vilka parametrar som påverkar certifikatet.
Nyheter
Kriget i Iran skapar en gödselkris som vi inte har sett tidigare
Kriget med Iran har fått oljepriserna att skjuta i höjden. Men det driver också upp kostnaderna för alla typer av kemikalier, inklusive gödningsmedel som urea, ammoniak och andra kväveprodukter som är nödvändiga för livsmedelsproduktion. Allt detta sker vid den värsta möjliga tidpunkten – strax före vårens sådd, när gödningsmedel behövs som mest. Och även om jordbrukarna har sett högre spotpriser på exempelvis urea tidigare, särskilt 2022, finns det redan tecken på att denna kris kan bli värre. Så hur tillverkas egentligen gödselmedel? Och vad innebär högre gödselmedelskostnader för jordbrukarna och för livsmedelspriserna? I det här avsnittet av Odd Lots-podden gästar Alexis Maxwell, senioranalytiker på Bloomberg Intelligences jordbruksteam, för att berätta mer.
Urea görs av naturgas och produceras där det finns billig sådan, och sedan fraktas urean till världens bönder. För att sätta betydelsen av gödsel i relation till något, så lyfter Maxvell fram att jorden har omkring 7 miljarder människor och utan gödsel skulle jorden sannolikt kunna klara att försörja bara 4 miljarder människor.
Nyheter
Bjarne Schieldrop, Iran backar inte, konflikten och högt oljepris fortsätter
Oljeanalytikern Bjarne Schieldrop beskriver i en intervju med Dagens industri en snabbt förvärrad situation i Mellanöstern där Irans agerande i Hormuzsundet driver upp oljepriserna och skapar global osäkerhet. Han menar att Iran, som redan är hårt pressat och delvis söndertrasat av konflikter, inte kommer att ge upp sitt främsta maktmedel, kontrollen över oljan och sundet. Detta gör att kriget och störningarna i oljehandeln sannolikt fortsätter. ”Det enda makten de har kvar, det är oljan och Hormuzsundet.”
Läget i Hormuzsundet och Irans strategi
Iran upplever sig ha ett strategiskt övertag genom kontrollen över Hormuzsundet, där omkring 20 procent av världens oljeproduktion passerar. En full eller delvis stängning får omedelbara effekter på Asien, som är starkt beroende av olja från Mellanöstern. ”Asien känner omedelbart effekten av det här.”
Iran använder denna position för att sätta press på USA och president Trump, som är känslig för stigande bensinpriser inför kommande val.
Effekter på oljepriset och globala lager
Den globala oljeproduktionen har fallit med cirka 20 procent. Enligt Schieldrop hade priset kunnat rusa till 500 dollar per fat om inte världen haft stora kommersiella lager att luta sig mot. ”Vi lever fortsatt på buffrene.”
USA har dessutom öppnat för att köpa tidigare sanktionerad rysk och iransk olja för att dämpa prisuppgången. Samtidigt förbereder sig G7-länderna på att släppa olja från sina strategiska reserver om situationen förvärras.
Begränsade möjligheter att skydda sjöfarten
Trump har talat om att skydda fartygstrafiken genom militära eskorter och försäkringsstöd, men Schieldrop är skeptisk. USA vill undvika risken att amerikanska soldater dödas i Hormuzsundet, vilket skulle bli en politisk katastrof. ”Det är inget mediaevent han har bjudit in oss att se.”
Iran behöver inte ens stänga sundet helt, attacker mot enstaka tankfartyg eller drönarattacker räcker för att störa flödet.
Asiens utsatthet och den globala logistikkedjan
Olje- och bränslelogistiken är ett komplext globalt system med långa transporttider. Stängningen av Hormuzsundet har redan lett till bränslebrist i delar av Asien och Mellanöstern. ”Det är en lång, komplex logistik som nu är bruten sönder.”
Historiskt klarar världen ungefär en månad av stora störningar genom att tömma lager – därefter riskerar priserna att explodera.
Risk för attacker mot iransk oljeinfrastruktur
USA och Israel har antytt att de kan slå till mot en strategisk ö där Irans oljeexport koncentreras. En attack skulle kunna förändra hela marknaden. Schieldrop menar att Israel sannolikt vill slå ut Irans förmåga att producera och exportera olja helt, medan USA främst vill förstöra vapensystem. ”Israel vill ödelegge allt som heter kapitalutstyr i Iran.”
En sådan attack skulle få långvariga effekter på oljepriset, även för 2027 och 2028.
Det avgörande framåt
Det viktigaste att bevaka nu är om Irans produktionsanläggningar, exempelvis på Kharg Island, blir attackerade. Om Iran förlorar sin exportförmåga kan landet i gengäld försöka stoppa andra länders export genom Hormuzsundet. ”Hvis Iran ikke har möjligheten til å producere og exportere olje, så har heller ikke Iran någon motivasjon til å tillåte andre länder att exportera olje ut ur hormonstredet.”
Nyheter
Studsvik förvärvar Kärnfull Next för att börja utveckla reaktorprojekt
Studsvik och Kärnfull Next har sedan tidigare ett nära samarbete, men idag meddelade Studsvik att man tar steget fullt ut och köper Kärnfull Next. Det utökar Studsviks affär, från att tillhandahålla tekniska tjänster för befintlig kärnkraft till att även utveckla nya reaktorprojekt. Med affären så tar Kärnfall Nexts grundare även plats i Studsviks koncernledning.
Studsvik har i decennier haft en global roll inom den tekniska infrastrukturen kring kärnkraft. Bolaget levererar bland annat bränsle- och materialprovning, analysprogramvara för reaktorer samt tjänster inom hantering av radioaktivt avfall till reaktoroperatörer och teknikutvecklare världen över.
Bolagets unika ställning i den nukleära industrin går tillbaka till den svenska kärnkraftens tidiga utveckling. Sverige utvecklade unika laboratorier och tekniska kompetens, dessa verksamheter kommersialiserades senare i stället för att stanna i statlig regi. Idag driver Studsvik en av världens få privatägda miljöer för kärnteknisk forskning och utveckling, och arbetar med reaktoroperatörer, teknikutvecklare och forskningsorganisationer inom den globala kärnkraftsindustrin.
Genom köpet av Kärnfull Next breddar Studsvik nu sin verksamhet till utveckling av nya reaktorprojekt. Kärnfull Next arbetar teknikneutralt med utveckling av projekt för små modulära reaktorer, SMR, och har byggt relationer med reaktorleverantörer, kommuner, investerare och beslutsfattare i takt med att Sverige förbereder sig för en ny generation kärnkraftsprojekt.
Vad Studsvik betalar
Studsvik betalar 6,5 miljoner euro för Kärnfull Next på kassa- och skuldfri basis, till vilket det etappvis kan tillkomma ytterligare 2 miljoner euro fram till 2029. Därutöver finns prestationsbaserade tilläggsköpeskillingar på upp till cirka 14 miljoner euro, kopplade till framgångsrik utveckling och försäljning av projektbolag.
-
Nyheter3 veckor sedanLappland Guldprospektering säkrar kapital för en påskyndad tidsplan
-
Nyheter4 veckor sedanEtt samtal om ädelmetaller ur ett längre perspektiv
-
Nyheter2 veckor sedan1,5 timmar om varför guld och silver kommer att fortsätta att gå upp i pris
-
Analys3 veckor sedanBrent above USD 71: Options skew and geopolitics argue against short positioning
-
Nyheter2 veckor sedanRekorddyr februari i norr, fortsatt höga elpriser i mars
-
Nyheter3 veckor sedanDatacenter på 300 MW byggs i Långsele
-
Nyheter2 veckor sedanVärldens största batterisystem ska byggas i Minnesota, på massiva 30 gigawattimmar
-
Nyheter2 veckor sedanChristian Kopfer kommenterar läget på oljemarknaden och Anders Wennberg halvmetallen antimon



