Följ oss

Nyheter

Guldprisets utveckling från år 1800 och framåt

Publicerat

den

Priset på fysiskt guld - En bra historisk utveckling

Guld - En ädelmetall med bra historisk utvecklingGuldpriset har skjutit i höjden under de senaste åren, i synnerhet under 2011 då denna råvara nådde nya rekordnoteringar. Under de senaste månaderna har guldpriset stabiliserats kring en nivå runt 1.800 USD per troy ounce. Under de senaste tjugo åren är emellertid prisutvecklingen än mer imponerande, då guldpriset under denna period stigit med fantastiska 2.575 procent, vilket syns i diagrammet nedan.

Diagram över guldprisets utveckling från 1974 till 2011

Trots de senaste årens dramatiska ökning av guldpriset så har det historiskt sett försmäktat vilket visas i nedanstående diagram. Under perioden mellan 1800 till 1933 låg guldpriset stabilt kring 20 dollar per troy ounce.

Följande diagram visar det långsiktiga historiska priset på guld:

Guldprisets historiska utveckling från år 1800 och 1970

Diagrammet visar att det var i samband med att Bretton Woods-avtalet upphörde och de globala ekonomierna började tappa kraft, samtidigt som den traditionella ekonomiska världsordningen kullkastades, som den gyllene råvaran påbörjade sin första period av tillväxt.

Följande diagram visar guldprisets utveckling i tioårscykler och den årliga avkastningen för de senaste åren:

Guldets historiska avkastning, per årtionde och per år

Priset på guld är på en och samma gång både en spegel och en värdemätare för den globala ekonomiska rädslan hos placerare världen över. Guldpriset kan anses visa på deras rädsla för osäkerhet, rädsla för förlust och rädsla för fattigdom. Så länge denna rädsla kvarstår så kommer denna nya guldstandard att fortsätta spegla rädslan. Priset på guld har därför blivit ett index som visar på placerarnas rädsla.

Fortsätt läsa
Annons
10 Kommentarer

1 kommentar

  1. Lars Eriksson

    17 februari, 2012 vid 07:33

    Riksbanken har som framgår av deras hemsida sålt ut stora mängder guld sedan 2006. D v s under en period då guldpriset ökat rejält. Jag undrar
    hur mycket vi som skattebetalare förlorat i värdeökning på guldet i vår valutareserv under åren 2006 till 2012.
    Vore tacksam om Ni kunde kommentera det, eller om om Ni har en siffra.

    Med Hälsningar
    Lars
    (Intresserad skattebetalare)

  2. Chris

    29 mars, 2012 vid 20:25

    Hmm, undrar varför jag har missat den här posten, jag som är en trogen läsare.

    Lars, du har nog rätt i det, det har nog kostat ett par kronor i värdeökning.

  3. Claes

    3 mars, 2013 vid 00:54

    Det här med att guldpriset är en mätare på placerarnas rädsla har märkts tydligt de senaste månaderna. Så fort den största skräcken för USAs akuta budgetfrågor lagt sig så sjönk guldpriset.

  4. Juha

    14 maj, 2013 vid 10:35

    Det finns en kausal förbindelse mella olje- och guldpriset. Oljan är nästan 4-5 gånger dyrare än på 2000 och så är också guldet.

  5. Andre Ralvert

    13 augusti, 2013 vid 00:13

    Kollar man på grafen så ser det ut som en bubbla. Men samtidigt tror jag att det inte är helt fel att ha något i guld i och med oroligheterna framöver.

    Jag hörde ett mycket löst rykte om att Kina var intresserad över att införa en guldstandard. Någon annan som hört mer om detta?

  6. Jarneris

    4 oktober, 2013 vid 07:34

    Pris på guld och pris på olja har gått upp, eller är det kanske så att värdet på valutorna har gått ner. Varför ska vi värdera det i dollar eller kronor. Det verkliga värdet är en vara relativt en annan.

  7. Arne Elander

    28 maj, 2014 vid 13:32

    Missvisande text och felräkning i diagrammet gör ju att höjden av seriositet minskar.

    Diagrammet omfattar 37 år inte som texten antyder ”tjugo år”. Den procentuella ökingen är inte 2575 utan korrekt uträknat 2475.

    De senast 20 åren (1991-2011) har priset höjts från ca 400 till knappt 1700, vilket är en ganska medioker ökning. Ökning över hela perioden blir då 325%, vilket innebär en procentuell ökning per år om 7,5%. Frågan är om det under samma period slagit ordinär bankränta.

    Till er som glömt bort tiden med hög bankränta: 1991 hade jag ett inlånginskonto i bank med 12% ränta.

    • ...

      15 november, 2015 vid 03:19

      och nu är räntan minus..

  8. Esma

    25 augusti, 2020 vid 22:33

    Älskar

Skriv ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Nyheter

Fortum och Vargön Alloys tecknar femårigt avtal om kärnkraftsel

Publicerat

den

Vargön Alloys producerar

En framgångsrik omställning kräver stora mängder pålitlig och prisvärd fossilfri el skriver Fortum. Företaget har nu skrivit ett femårigt avtal om att leverera kärnkraftsel till Vargön Alloys.

”Vår uppgift är att se till att elen finns tillgänglig precis när våra kunder behöver den. Långsiktiga partnerskap spelar här en viktig roll.”

Avtalet omfattar elleveranser på 0,4 TWh per år och inkluderar ursprungsgarantier för kärnkraft i SE3 för hela volymen. Leveranserna börjar i december 2024. Vargön Alloys AB, beläget vid Göta Älv i Vänersborg, är en av Europas största tillverkare av ferrokrom, den legering som ger stålet dess hårdhet och motståndskraft mot korrosion.

– Jag är mycket förväntansfull inför de möjligheter som avtalet med Fortum ger oss som företag. Vårt partnerskap representerar en gemensam vilja att ta ett hållbarhetsansvar och vi ser att detta kommer ha en positiv påverkan för vår verksamhet, det säger Anders Lehman, vd Vargön Alloys.

Avtalet bidrar till Fortums strategiska mål om att ha minst 20 procent av sin produktion, under en rullande tioårsperiod, prissäkrad.

Fortsätt läsa

Nyheter

Kärnkraftreaktorutvecklaren Blykalla har gjort en kapitalanskaffning på 80 Mkr

Publicerat

den

Närbild på en del av Blykallas kärnkraftsreaktor

Blykalla har genomfört en kapitalanskaffning om 80 miljoner kronor. Rundan leddes av Norrsken Launcher tillsammans med Nucleation Capital, med deltagande från Earth Venture Capital, Farvatn och flera privata investerare.

Det tillförda kapitalet kommer att vara avgörande för Blykallas industrialisering av sin avancerade kärnreaktor, SEALER (Swedish Advanced Lead-cooled Reactor). SEALER är konstruerad för kommersiell kraftproduktion i ett mycket kompakt format, med unika säkerhetsfunktioner som möjliggörs av ett antal egenutvecklade innovationer.

En av dessa viktiga innovationer är Blykallas korrosionstoleranta stållegeringar, som möjliggör effektiv kylning av reaktorer med flytande bly. Med detta tekniska genombrott säger Blykalla att de kan uppnå effektiv serieproduktion, vilket leder till snabbare driftsättning och lägre kostnader än konventionell kärnkraft. SEALER gör det också möjligt att använda kärnkraft för att minska koldioxidutsläppen i industriella tillämpningar genom produktion av vätgas, biokol och biobränsle, utöver lokal elproduktion. Slutligen bidrar denna teknik till att förverkliga en cirkulär avfallsmodell. Jämfört med konventionell kärnkraft kan SEALERs bränslecykel utvinna upp till 140 gånger mer energi ur uranmalm, vilket endast ger en bråkdel av avfallet, som behöver lagras under endast 1 % av deponeringstiden.

Rod Adams, Managing partner på Nucleation Capital, säger: ”Vi är mycket glada över att kunna investera i Blykalla, en grupp med unik och mycket konkurrenskraftig korrosionsskyddsteknik för användning i deras relativt mogna blykylda reaktorkonstruktion. Denna teknik kommer att göra det möjligt för dessa reaktorer att överträffa sig själva som en avancerad kärnkraftsdesign, som kan ge tillförlitlig och koldioxidfri kraft till energiköpare runt om i världen.”

Norrsken, som ledde bolagets såddrunda tillsammans med Uniper 2022, säger: ”Blykalla bygger ett team i världsklass för att ta företagets unika IP mot snabb industrialisering. Denna teknik kommer att vara avgörande för den europeiska övergången till grön, säker baskraft som så desperat behövs för att minska koldioxidutsläppen i industrin, säkra nätets tillförlitlighet och leverera på de enorma behoven av att driva AI”, enligt Erik Engellau-Nilsson, partner på Norrsken Launcher.

Tien Nguyen, grundande partner på Earth Venture Capital, kommenterar: ”Vår investering i Blykalla understryker vår fasta tro på deep-tech vid en tidpunkt då Sydostasiens behov av ren, hållbar energi är obestridligt. Med Indonesien, Singapore, Filippinerna och Thailand i spetsen beräknas efterfrågan på SMR-driven energi överstiga 10 GW år 2035. Detta återspeglar ett akut behov av energilösningar som kan driva på den ekonomiska tillväxten och samtidigt säkerställa ett hållbart klimat. Blykallas innovativa tillvägagångssätt är perfekt anpassat för att hantera denna utmaning och erbjuder en skalbar, effektiv energilösning.”

Blykalla är för närvarande i förberedande arbete för att licensiera tekniken i Sverige, en regulatorisk miljö som snabbt anpassas till utvecklingen av ny kärnkraft. Ett viktigt steg för att industrialisera och kvalificera tekniken är att bygga den elektriska testreaktorn i Oskarshamn, som utvecklas tillsammans med OKG (Unipers svenska dotterbolag) och KTH (Kungliga Tekniska Högskolan). Parallellt för företaget diskussioner med industriella partners för att stödja byggandet av kärnreaktorer för off-grid värme- och elproduktion. Blykalla har hittills mött marknadsintresse från aktörer inom gruv-, stål- och andra energiintensiva industrier.

Jacob Stedman, Blykallas VD, kommenterar: ”Det är fantastiskt att vara en del av denna kärnkraftsrenässans, och att se hur stort intresset för kärnkraft är från företag i takt med att de regulatoriska förutsättningarna faller på plats. SEALERs funktioner, kostnad och effekt gör den perfekt lämpad för industriella användare som vill minska koldioxidutsläppen och bli enda avnämare, eller till och med ägare, av SMR. Det speglar det starka och brådskande behovet från industrin att säkra tillgången till ren och konkurrenskraftig energi. Detta kommer trots allt att vara avgörande för branschens gröna omställning och fortsatta tillväxt.”

Blykalla på 1 minut
Fortsätt läsa

Nyheter

Mexikos sockerproduktion den lägsta på ett decennium

Publicerat

den

Sockerbitar i närbild

Mexiko beräknas att producera 4,7 miljoner ton socker i år, den lägsta sockerproduktionen under det senaste decenniet. Sockerproduktionen fortsätter att ligga under de senaste två säsongerna på grund av minskande industriella skördar på grund av långvarig torka.

Både den veckovisa sockerproduktionen och sockerrörskrossen ligger betydligt under de senaste två säsongerna.

Vi har sett en ökning av sockerrörsarealen den här säsongen jämfört med förra året. Hittills ligger ton sockerrör per ha över de senaste två säsongerna.

Mexiko fortsätter att se låga mängder nederbörd. Eftersom Mexiko inte har ordentliga bevattningssystem, beror landets sockerrörsproduktion strikt på nederbörd. Än så länge fortsätter den ackumulerade nederbörden att ligga under de senaste två åren samtidigt som den också ligger under tioårsgenomsnittet.

Med en inhemsk produktion på 4,7 miljoner ton kommer Mexiko att behöva importera socker för att fortsätta exportera socker till USA.

Hur mycket socker kommer Mexiko att importera?

Även med lägre sockerproduktion kommer Mexiko att leta efter socker från sina grannar för att kunna uppfylla så mycket av sin amerikanska kvot som möjligt. För att möta amerikanska exportvolymer bedömer analytikerna att Mexiko kommer att importera cirka 500 000 ton. Hittills har Mexiko importerat cirka 168 000 ton vilket gör att landet över 300 000 ton kvar att importera. Importen kommer sannolikt att komma från Centralamerika och Brasilien.

Eftersom USA inte producerar tillräckligt med socker för att möta den inhemska efterfrågan måste de importera socker. Större delen av USAs importerade socker kommer från Mexiko på grund av deras nära handelsrelation och geografiska närhet.

Fortsätt läsa

Populära