I takt med att råvarupriserna har stigit har även priset på matolja, som görs av raps, stigit något, som i sin tur fått det fett som blir över från fritöserna att bli en eftertraktad vara. Under de senaste åren har vi sett nyhetsrapporter om hur lastbilar och truckar kör upp mot snabbmatsrestauranger där de beväpnade med en slang tömmer restaurangernas fetttankar.

Med tanke på att en enstaka restaurang kan ha uppemot tre eller hyra hundra liter använt fett i sina tankar så blir det ganska stora tankar som krävs, det är inte ovanligt att de tjuvar som stoppas har tankar som rymmer uppemot 2.500 liter. En typisk snabbmatsrestaurang producerar närmare 150 till 250 pund mattfett per vecka.

Flera av våra läsare undrar kanske med rätta vad detta har med råvarumarknaden att göra. Processad fritösolja, också känt som gult fett, är faktiskt inte sopor utan handlas frekvent. Som en följd av ökade energipriser har priset på detta fett ökat markant eftersom det visat sig att det är ett utmärkt drivmedel för både de bilar och lastbilar som drivs på biodiesel. Biodiesel utvinns genom bearbetning av vegetabilisk olja eller animaliskt fett som tillsätts alkohol.

År 2000 handlades gult fett till 7,6 cent per pund, och i dag ligger priset på cirka 35 cent per pund, vilket gör att en lastbilstank är värd cirka 6.500 USD, vilket förklarar det ökade antalet stölder av matfett. Det känns allt lite elakt, först fick restaurangägarna betala för att bli av med sitt använda fett, och när det blir värdefullt så kommer tjuvarna.

• Inga relaterade inlägg hittade

Några korta kommentarer kring veckans marknadsutveckling så återkommer vi med Råvarubrevet som vanligt nästa fredag.

Vi befinner oss fortsatt i en period där investerare är väldigt försiktiga vad gäller Europa och utvecklingen kring Grekland och Spanien. Handelsbanken har flyttat botten för den kinesiska konjunkturen från Q1 till Q2 efter den dåliga makrodata som kom i april. Dessutom verkar en stärkt dollar negativt för råvarorna. Det senare blir extra tydligt när man jämför prisutvecklingen för råolja (Brent) i dollar och euro. Europriset på olja ligger idag ca 10 procent över nivån vid samma tidpunkt förra året samtidigt som dollarpriset är lägre. Det är nu tredje veckan i rad som oljepriset faller och WTI-oljan är nere på lägre nivåer än vid årets början. Fundamentalt så har lagersituationen förbättrats nämnvärt under veckan men vi tror fortsatt att kapacitetsproblemen på oljemarknaden och känsligheten för att även små störningar på utbudssidan kan skapa prisvolatilitet framöver. Elmarknaden och Q3 2012 har däremot stärkts med närmare 5 procent under veckan då prognoserna slog om från extremt våta och kalla (vilket skulle fördröjt smältvattnet till efter sommaren) till torrare och varmare. Faktorer som kol, tysk el och utsläppsrätter pekar fortsatt nedåt och kalenderåret 2013 exempelvis handlas nära rekordlåga nivåer.

Det har varit en något lugnare utveckling på metallmarknaden där nedgången på industrimetaller begränsas av höga produktionskostnader samtidigt som många nog bedömer detta som klart attraktiva nivåer att kliva in på långsiktigt. Guldet handlas oförändrat över veckan efter att först ha fallit ned till årslägsta i samband med dollarrörelsen. Sedan det stora generella metallprisfallet i september 2011 har guldet börjat röra sig i samklang med övriga basmetaller, dvs. det följer sentimentet i risk och generell konjunkturoro. Fram till dess hade guldet den speciella egenskapen att det rörde sig tvärt emot risksentiment, aktier och övriga basmetaller, så någonting har hänt. Oavsett vad som orsakat denna förändring i rörelsemönstret så innebär detta att den viktigaste anledningen till att äga guld – dess skydd mot kriser – inte alls är lika självklart just nu. Snarare tvärt om. Parat med att väldigt många ”kom sent till festen” och köpte på sig guld nära topparna förra året så ser vi detta som en klassisk ”bull trap”. Man sitter med en position som borde funka i denna miljön, krisen i sydeuropa tilltar, men man tappar bara pengar på positionen i alla fall. Någon gång tvingas man inse att det är fel, och detta sker oftast när det börjar gå fort och fler får panik. Pressen är nedåt på euron och även den verkar negativt för guldet som prissätts i dollar, och skulle Grekland tvingas eller vilja lämna euro-samarbetet utan en trovärdig plan för Spanien och Portugal så kommer pressen fortsätta. En riktigt kaosartad miljö efter ett Grekiskt avhopp kan teoretiskt gynna guldet men vi har svårt att se att ens det ger något större stöd åt guldet.

På livsmedel är det främst vete som varit i fokus under veckan. Uppgångar noteras på såväl den europeiska marknaden som den amerikanska. Torkan i Ryssland består och redan nu har man börjat tala om skördeförluster främst i de södra regionerna vilka är de som är viktigast för exportmarknaden. Situationen har dessutom förändrats något i USA från att ha varit helt idealiskt för bara två veckor sedan till torka och oro för minskad produktion. USDA redovisade i måndagens rapport klart försämrat skick på höstvetet framför allt i Kansas.

Hoppas att ni får en fortsatt trevlig Kristi himmelfärdshelg.

Handelsbanken Råvaror

Ansvarsbegränsning

Detta material är producerat av Svenska Handelsbanken AB (publ) i fortsättningen kallad Handelsbanken. De som arbetar med innehållet är inte analytiker och materialet är inte oberoende investeringsanalys. Innehållet är uteslutande avsett för kunder i Sverige. Syftet är att ge en allmän information till Handelsbankens kunder och utgör inte ett personligt investeringsråd eller en personlig rekommendation. Informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Kunder bör inhämta råd från sina rådgivare och basera sina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet.

Informationen i materialet kan ändras och också avvika från de åsikter som uttrycks i oberoende investeringsanalyser från Handelsbanken. Informationen grundar sig på allmänt tillgänglig information och är hämtad från källor som bedöms som tillförlitliga, men riktigheten kan inte garanteras och informationen kan vara ofullständig eller nedkortad. Ingen del av förslaget får reproduceras eller distribueras till någon annan person utan att Handelsbanken dessförinnan lämnat sitt skriftliga medgivande. Handelsbanken ansvarar inte för att materialet används på ett sätt som strider mot förbudet mot vidarebefordran eller offentliggörs i strid med bankens regler.

Det kanadensiska bolaget Black Iron, noterat på TSX i Kanada, prospekterar efter järnmalm i Ukraina, främst vid en fyndighet som heter Shymanivske. Bolaget har för avsikt att påbörja en produktion i slutet av 2015 och skall då producera 10 miljoner ton pellets per år. I denna video presenterar bolagets ledning sin verksamhet och förklarar hur den fortsatta prospekteringen ökar värdet på bolagets tillgångar och förhoppningsvis också värdet som marknaden åsätter dess aktie. Det har talats om en listning av bolagets aktier i Europa, endera i Stockholm, Oslo eller London.

• Black Iron, högkvalitativ järnmalm från Ukraina
• Oracle Coalfields går från prospektering till utveckling
• Nordic Iron Ore går på djupet efter järnmalmen
• Beowulf Mining, Iron man ”steels” the show…
• Northland Resources – Järn, koppar och guld

Snart kan du festa på flytande naturgas, så kallad LNG. Men för att vara lite mer precis så rekommenderar vi inte att du fuktar strupen med den, utan det är Viking Line som från och med januari 2013 tar ett nytt kryssningsfartyg i bruk som drivs av flytande naturgas i stället för traditionellt maritimt bränsle.

Viking Lines nya fartyg går under arbetsnamnet ”NB 1376” och kommer från och med januari 2013 trafikera sträckan Stockholm-Åbo. Fartyget, som tillverkas på STX varv i Åbo har en kapacitet på 2 800 passagerare samt ett stort antal fordon. Fartyget kommer att drivas av LNG som förvaras i specialbyggda tankar.

LNG innehåller varken svavel eller tungmetaller och reducerar koldioxidutsläpp med 20-30% jämfört med olja. LNG tillmötesgår IMO’s (International Maritime Organization) direktiv att svavelinnehåll i fartygsbränsle ej får överstiga 0,1 viktprocent från och med 2015. Dessutom uppfylls kommande krav på minskade kväveoxidutsläpp. Fartygets förbrukning av LNG är beräknat till 22 500 ton årligen eller ca 60 ton per dygn.

Det är AGA som kommer att leverera den flytande naturgasen från AGAs LNG-terminal i Nynäshamn som invigdes under 2011. Dessutom pågår planering, projektering och tillståndsprocess för bunkring (tankning) av fartyget vid Stadsgården i Stockholm.

• Nigeria planerar att dubbla produktionen av olja
• Japans ökade efterfrågan på naturgas förändrar den globala marknaden
• Kina fryser utan internationell naturgas
• Naturgas – nästan som olja men ändå inte…
• Australien kan dubbla sina reserver av naturgas

Priset på skogsfastigheter är lågt i Lettland och det finns väldigt många små fastigheter, som dessutom i många fall inte underhålls. Latvian Forest är ett svenskt företag med en enkel affärsidé. Man förvärvar små skogsfastigheter i Lettland, som man sedan förvaltar och kan sköta i större enheter. Timmer från Lettland är likvärdig med timmer från exempelvis Sverige, och över tid är det därför rimligt att anta att priserna mellan länderna och även Europa närmar sig varandra.

Latvian Forests VD Fredric Zetterström presenterade företaget på en kapitalmarknadsdag i Stockholm den 15 maj 2012. Presentationen filmades och kan ses direkt här på Råvarumarknaden.se.

• 8 frågor till Latvian Forest
• Ägarskiften av skogsfastigheter
• Black Iron, ett järnmalmsföretag på uppgång
• Trigon Agri – Jordbruk i öster på Stockholmsbörsen
• Sotkamo Silver tar nästa steg

Nedan är en brittisk karikatyr från 1962 där det kalla kriget skildras som en armbrytning utan vinnare; likheterna med den nuvarande situationen på guldmarknaden är ganska träffande i och med att debatten mellan monetarister och guldförespråkare har nått en ny nivå, och en fortsatt intensifiering är att vänta allt eftersom vi närmar oss presidentval i USA. Ekonomin är naturligtvis det hetaste samtalsämnet med tanke på att många av de problem världen står inför idag direkt kan kopplas till ekonomiideologiska frågor, och där kommer guldet ofta på tapeten.

Den nuvarande situationen på marknaden kan därav liknas vid en armbrytning mot monetarister, förhoppningen är att monetaristerna till slut tappat alla krafter och tvingas återgå till det de gör bäst, nämligen att trycka på sin panic button och pressa mer pengar. Guldentusiasterna har ett eget vapen, nämligen en ständigt tilltagande hop av intelligenta investerare som börjar få alltmer uppmärksamhet framförallt på internet, och med ett stadigt sjunkande förtroende för fiatvalutor så tycks trenden för framtiden vara satt.

Marknadspsykologin är central för att förklara armbrytningsliknelsen; monetarister använder sig av korta stötar mot guldpriset genom kända knep såsom blankning av guldkontrakt, tillfällig bläcktorka i sedelpressarna och annan maktutövning via media, i hopp om att rubba den positiva guldprisutveckling som pågått sedan 2001; emellertid utan ihållande effekt även om den uppenbarligen påverkar investare till en viss mån, vilket vi ser just nu när guldpriset nyligen brytit under 1600 USD/uns. Naturligvis styrs guldpriset även av andra faktorer även om köp och sälj huvudsakligen domineras av dessa ideologiska läger. Den nuvarande nedgången sägs t.ex. bero på en allmänt avtagande köpkraft bland investerare i råvarubranschen, men att den har politiska undertoner är det nog ingen som tvivlar på.

Men guldet är inte på väg neråt. Tvärtom, är det enbart skenet som bedrar. Kina är fast besluten om att putta ner Indien som världens största guldköpare och ökade under första kvartalet 2012 guldimporten sexfaldigt till 135,5 ton, vilket är en enorm siffra och det faktum att guldpriset inte reagerat nämnvärt på den här nyheten som kom ut i tisdags, är en trend vi ser allt oftare i finansvärlden; viktiga nyheter ignoreras eller slukas i det stora informationsflödet. I vilket fall har det underlättat för kineserna att dammsuga marknaden på billiga guldkontrakt, eftersom vi nu ser en kraftig ökning av importen.

Och det finns alldeles säkert en baktanke till det här. I en marknad där investerare blir allt mer kortsiktiga ser den smarta investeraren vikten av att gå emot strömmen och förbereda för mer långsiktiga händelser, som t.ex. följderna av den urspårade överkonsumtion som drivit på den så kallade ekonomiska tillväxten världen över utan att ta hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna av den här typen av hänsynslöst beteende. Hållbar utveckling är ett modeord på uppsving och det har inte kommit ur det tomma intet.

Guldpriset ligger för närvarande omkring 1590 USD/uns med tre kritiska stödnivåer på 1590 respektive 1575 samt 1540-1550 USD/uns. Tekniskt sett har vi gått in i en konsolideringsfas som definieras av en kilformation. Ett utbrott från denna formation är att vänta inom kort varefter nya tekniska förutsättningar kommer att skapas. (Källa: goldmadesimplenews.com)

Faktum är att guldet är kraftigt undervärderat om vi beaktar den väsentliga obalansen i volym mellan dollarn och guldet vilket kan ses i bilden ovan. Den gula linjen representerar dollarmängden i samhället medan den blå symboliserar guldpriset. Det finns en anledning till varför den gula linjen betecknas som Shadow Gold Price ; det är där guldpriset egentligen bör vara. (Källa: QB Asset Management, Mike Maloney, Erste Group Research)

Det ska inte stickas under stol med att guldet kräver en disciplinerad och uthållig investerare. I och med att ädelmetallsmarknaden präglas av hög volatilitet så är tillfälliga nedgångar inget att skygga för utan tvärtom ett nödvändigt ont för att råvaran ska kunna samla kraft på nytt och bibehålla den hittills 11-åriga bullmarknaden. Massmedia gillar gärna att betona guldets nedfall när det passar storbankernas agenda (vilket visserligen går emot principerna för en fri media, men inflytelserika institutioner behöver öka sina vinster genom att lassa över övervärderade tillgångar till intet anade kunder); men i själva verket händer fler saker bakom kulisserna vilket den uthålliga investeraren ständigt påminner sig om.

Argumenten för guldprisets eventuella nedgång har tappat mycket av sin kraft och allmänhetens medvetenhet om sakfrågan har lett till en fortsatt acceptans för guldet som ett trovärdigt alternativ till en hårdvaluta. Att frågan först nu under senare tid har blivit ett debattämne är en indikation för kommande tider.

Guldcentralen AB har funnits sedan 1967 och är en del av en ädelmetallkoncern som funnits sedan 1879. Företagets ägare är KA Rasmussen AS i Norge. Det är 5:e generationen som driver företaget just nu. Guldcentralen säljer fysiskt guld, silver, platina och palladium till privatpersoner och företag. Det företaget säljer är handelsgodkända tackor och mynt. Företagets hemsida.

• Guldcentralen Mars 2012
• Guldcentralen februari 2012
• Centralbankernas innehav hotar inte prisuppgången på guld
• Att guldpriset är högre än platinapriset är både sällsynt och skrämmande
• Guldcentralen April 2012

På senare tid har vi kunnat ta del av rapporter om att det har uppstått ett överskott på ekologisk mjölk, vilket är en följd av att bland annat Arla och andra mejerier har uppmuntrat mjölkbönderna att producera ekomjölk. Nu överstiger produktionen konsumentefterfrågan, och det finns risk för att flera bönder kan komma att tvingas upphöra med sin ekoproduktion om inte konsumentintresset ökar igen. I dag hamnar den ekologiska mjölk som inte kan säljas som sådan i de vanliga mjölkpaketen i stället, vilket medför att mejerierna kortsiktigt tvingas betala överpriser för denna mjölk. Arla skall enligt uppgift öka marknadsföringen av ekologiska mejeriprodukter.

Efterfrågan har ökat i en rasande fart, men fortfarande låg…

År 2001 uppgick produktionen av ekologisk mjölk till cirka fyra procent av den svenska mjölkproduktionen. Totalt producerades det då 124 miljoner liter mjölk av Sveriges drygt 13.000 mjölkgårdar. Av dessa drevs endast 475 med ekologisk inriktning.

2010, vilket är det senaste året som Svensk Mjölk redovisar uppgifter för, uppgick den totala mängden invägd mjölk till 2.862.200 ton, varav den ekologiska svarade för 259.400 ton, motsvarande nio procent av all mjölkproduktion i Sverige.

Ekologisk mjölk efterfrågas i allt högre grad av konsumenterna, vilket gör att mejerierna gynnar de mjölkbönder som levererar denna typ av mjölk genom att ge dem ett pristillägg på det som dessa levererar. Dessutom ges dessa möjligheten att erhålla miljöersättning för ekologisk produktion från såväl den svenska staten som från EU. Detta gör att många mjölkföretagare funderar på en omställning.

Hur många producenter som kommer att satsa på ekologisk mjölk avgörs huvudsakligen av den ekonomiska lönsamheten. Andra aspekter som kommer att påverka är tillgången på mark och möjligheten att teckna långsiktiga arrendekontrakt. Hur framtida miljöersättningar för ekologisk produktion kommer att utformas, är också något som kommer att vara avgörande för utvecklingen. Storleken på merpriset för den ekologiska mjölken, något som i sin tur styrs av efterfrågan från konsumenterna, är emellertid den enskilt viktigaste faktorn för hur omställningstakten kommer att utvecklas de närmaste åren.

Höga krav på ekobönder

Att driva en ekologisk mjölkbesättning kräver en hel del av bönderna. Det krävs till exempel en hög grad självförsörjning, minst hälften av allt det foder som korna får skall komma från den egna gården och allt skall vara ekologiskt. Det är därför rekommenderat att den som ställer om till ekomjölk har minst en hektar per ko och ungdjur, men ännu hellre en och en halv.

För att mjölken skall få kallas för ekologisk så krävs det att den kommer från kor som både fötts upp på och lever på ett ekologiskt sätt, bland annat krävs det att kalvarna skall får dia i tre till fyra dagar samt äta ekologiskt foder. I regel står korna inte lika mycket i ladugården som andra kor, men då de väl är där är skötseln strikt reglerad. Det finns hårda regler avseende bland annat ljus, ventilation, vilken yta som varje djur skall ha tillgång till och att det inte får förekomma drag. Korna får inte heller ges antibiotika i förebyggande syfte.

En besättning ekologiska kor producerar dessutom mindre mjölk än andra kor, cirka 8.000 kilo per år, att jämföra med 9.000 för andra kor, i gengäld får mjölkbönderna en bättre ersättning för den ekologiska mjölken. Högre kostnader för producenterna och en lägre produktion gör att denna mjölk blir dyrare, men i gengäld får konsumenten en bättre produkt med färre tillsatser.

Krav från KRAV

KRAV kontrollerar all ekologisk produktion i Sverige, inklusive hur ekologisk mjölk framställs. Två gånger per år kontrollerar KRAV alla anslutna bondgårdar varav den ena ofta sker oanmält för att säkerställa att kvalitén upprätthålls.

Ett av kraven på den ekologiska mjölken är att den aldrig får blandas med annan mjölk på mejeriet, inte heller under produktionen, men i övrigt behandlas den på samma sätt som den traditionella mjölken, både när det gäller standardisering och pastörisering. Lätt- och mellanmjölk av båda sorterna berikas med D-vitamin, så kallad kolekalciferol eftersom vitamin D3 är fettlösligt och därför inte förekommer naturligt i dessa när det mesta av grädden har tagits bort. De flesta känner ingen smakskillnad på de olika sorterna och de ger konsumenterna samma vitaminer och mineraler.

För helåret 2011 beräknas det genomsnittliga avräkningspriset för konventionell mjölk, exklusive eventuella efterlikvider, ha uppgått till cirka 3,25 kronor. Det är 15 öre högre än motsvarande pris 2010. Preliminära beräkningar visar att det genomsnittliga avräkningspriset för ekologisk mjölk, exklusive efterlikvider, är i stort sett oförändrat på cirka 4,45 kronor jämfört med 2010.

Utvecklingen av nyckeltalet mjölkintäkt minus foderkostnad för en konventionell respektive en ekologisk typgård uttryckt i nominella belopp (kr/kg mjölk). Nyckeltalet är beräknat på avräkningspriser exklusive säsongsavdrag/- tillägg och efterlikvider. Juni – december 2011 är prognos där det endast ingår aviserade avräkningsprisförändringar före den 5/12 2011. Källa: Svensk Mjölk.

• Sverige – en exportör av kaffe
• Mjölk – inte bara bra för benen…

Trigon Agri – ett danskt företag vars aktier är noterade på Stockholmsbörsen – är en integrerad producent av spannmål och mjölkprodukter och bolaget bedriver sin verksamhet i Ukraina, Ryssland och Estland. Affärsmodellen bygger på storskalighet och hög effektivitet där ambitionen är att kunna producera spannmål på väldigt stora arealer med lägsta möjliga personalbehov och uppnå lägsta möjliga produktionskostnad per ton.

Trigon Agri deltog på en kapitalmarknadsdag den 15 maj 2012 där företagets VD Ülo Adamsson på presenterade verksamheten på Operaterrassen i Stockholm. Presentationen spelades in och du kan se filmen direkt här på Råvarumarknaden.se.

• Trigon Agri inför utdelningspolicy
• Trigon Agri – jordbrukets doldis på Stockholmsbörsen
• Kinesiskt livsmedelsbolag kan komma att listas i Sverige
• Sino Agro Food – ett steg närmare börsen
• Sino Agro Food – Diversifierat jordbruk i Kina

Raps (Brassica napus) är en oljeväxt med mycket karakteristiska gula blommor, som är nära besläktad med växter som kål, kålrot och rybs. Det finns två varianter av denna växt, höst- (vinter-) raps och vår- (sommar-) raps. Den stora skillnaden är när de sås, men båda blommar samtidigt under försommaren. Skörden sker sedan ett par veckor senare. Utöver detta kräver vårraps mindre gödsel då den till sin natur är härdigare, men höstraps har en högre oljehalt. Oljan som pressas ur rapsväxtens små svarta fröer kan användas dels som matolja, dels som bränsle. Det mjöl som är restprodukt av pressningen används i huvudsak till djurfoder.

Raps, precis som alla andra oljeväxter, är en mycket viktig hörnsten i det svenska jordbruket. Såväl rapsolja som rapsmjöl är viktiga råvaror för den svenska livsmedelsindustrin, och som tidigare nämnts används rapsmjöl som djurfoder. Oljeväxter är en mycket lönsam gröda, och med dagens höga priser på raps erhåller lantbruket en högre avkastning på höstraps än på det annars mycket högavkastande höstvetet. Det är bland annat en ökad användning av raps som energikälla som har bidragit till detta.

Officiell statistik

Sedan 1953 särredovisas skörden av svensk raps vilket gör att det finns bra underlag för denna gröda. Rapsskörden har genom åren varierat betydligt i omfattning. 1956 uppgick den totala skörden av höstraps till 12.720 ton, medan det rekordåret 1990 skördades 240.790 ton höstraps. Skörden av vårrapsen är betydligt mindre, och har varierat mellan 3.910 ton 1959 och 123.240 ton 1984. Jordbruksverket publicerar löpande statistik om hektar- och totalskördar av raps i det Statistiska meddelandet JO 16 SM Skörd av spannmål, trindsäd, oljeväxter, potatis och slåttervall.

Den areal som raps odlas på varierar kraftigt över åren. Det kan till exempel exemplifieras med den areal höstrapsen har odlats på. 1990 odlades det höstraps på 84.598 hektar i det svenska lantbruket, medan siffran hade fallit till 19.626 hektar 1999.

På samma sätt har arealen på vilken vårraps odlas på varierat kraftigt. Vårraps har odlats på som minst 12.112 hektar år 2000 och som mest 65.488 hektar år 1986.

På Jordbruksverkets webbplats publiceras årligen statistik om arealen som odlas med raps i det Statistiska meddelandet JO 10 SM Jordbruksmarkens användning.

EU:s statistikkontor, Eurostat, publicerar regelbundet statistik om skörd och areal av oljeväxter i Europa i sin databas under kategorin Agriculture och underkategorin Regional Agriculture Statistics.

Food and Agricultural Organization of the United Nations, FAO, publicerar regelbundet statistik om skörd och areal av raps i världen i sin databas under kategorin Production och underkategorin Crops.

En jämförelse med övriga vegetabiliska oljor

Biodiesel

På grund av de lägre nivåerna av giftiga egenskaper är rapsolja från genetiskt modifierad raps en mer lovande källa för framställning av biodiesel än rapsolja från traditionellt modifierad raps som ett förnyelsebart alternativ till fossila bränslen.

Handel i rapsterminer

Rapsterminer går till leverans januari, mars, maj, juli och november. Raps handlas i huvudsak på Kanadas enda råvarubörs Winnepeg Commodity Exchange (ICE Futures Canada) under tickersymbolen RS där huvudkontraktet prissätts i kanadensiska dollar och cent (CAD). Utöver detta handlas såväl terminer som optioner på europeisk rapsolja och rapsmjöl på Matif i Paris.

*3 avser årtalet, vilket betyder att tickern RSK3 avser leverans av raps i maj 2013.

Kontraktsspecifikationer (Winnepeg Commodity Exchange)

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på raps på Winnepeg Commodity Exchange avser 20 ton raps.

Tick Value

0,10 CAD per ton, motsvarande 2 CAD per ton.

Daglig prisavvikelse

Priset på raps tillåts variera med upp till 45,00 CAD per ton över eller under tidigare dags stängningskurs.

Trading Hours

Raps handlas på CME Globex elektroniska handelsplattform från 9:00 AM till 2:15 PM fredag eftermiddag, New York Time.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen för raps på Winnepeg Commodity Exchange är vid handelns stängning vid den tredje handelsdagen som föregår den femtonde dagen i lösenmånaden.

Leveranskvalité

Vid fullgörandet av varje kontrakt, skall säljaren leverera raps av sådan kvalité som fastställts av Canadian Grain Commission (CGC).

Kontraktsspecifikationer (Matif)

Kontraktstorlek

Ett terminskontrakt på raps på Matif avser 50 ton raps.

Leverans

FOB pråm vid någon av följande hamnar: Belleville, Metz and Frouard vid Mosel, Bülstringen, Vahldorf eller Magdeburg vid Mittellandkanalen, Würzburg vid Main eller Gent vid Escaut.

Leveransmånader

På Matif går raps till leverans varje år i februari, maj, augusti och november. Det finns alltid sex olika options- och terminsklasser öppna samtidigt.

Prissättning

På Matif prissätts raps i Euro och eurocent per ton. Minsta tillåtna tick size är 0,25 Euro per ton, motsvarande 12,50 Euro per kontrakt.

Sista handelsdagen

Sista handelsdagen för raps på Matif är vid handelns stängning vid den handelsdagen som omedelbart föregår lösenmånaden.

Leveranskvalité

Double zero, av god och marknadsmässig kvalitet enligt följande standarder

• Oljehalt, basis 40 procent
• Fukthalt, basis 9 procent
• Orenheter, basis 2 procent

Premium och rabatter tillämpas och motsvarar skillnaden mellan levererad vara och standardkvalitet:

• 1,5 % för varje 1 % av oljehalten
• 1 % för varje % fukt
• 1 % för varje 1 % orenheter

Kvaliteten hos den raps som levereras definieras enligt följande:

• Fukt: högst 9 %
• Orenheter: högst 3 %
• Oljesyra surhetsgrad: högst 2 %
• Erukasyra: högst 2 %
• Glukosinolater Innehåll: max 25 mikromol

• Trigon Agri – Jordbruk i öster på Stockholmsbörsen
• Den globala veteskörden väntas minska
• Ökad avkastning på jordbruksrelaterade råvaror
• Skatten på konstgödsel en het potatis
• Kinesiskt livsmedelsbolag kan komma att listas i Sverige

En färsk rapport med titeln “Australian Gas Resources Assessment 2012” som tagits fram av Geoscience Australia i samarbete med Bureau of Resources and Energy Economics visar att Australien kan komma att dubbla sina reserver av naturgas.

Australien har redan traditionella naturgasreserver som räcker i 184 år med dagens produktionstakt. Den nya rapporten visar att Australien även kan ha 400 biljoner kubikfot av åtkomlig shale gas, även kallat skiffergas på svenska, vilket i runda tal skulle dubbla landets reserver av naturgas.

ConocoPhilips (COP), BG Group (BG), Hess Corp (HES) och Mitsubishi Corp (8058) har redan accepterat att finansiera undersökningsprojekt. Men det ska tilläggas att projekten ännu är i tidiga stadier och att det lär krävas en hel del insatser för att lära sig mer om reserverna och hur de bäst kan tas upp.

Australiens nya reserver lär alltså inte i närtid kunna mätta Japans akuta behov av flytande naturgas (LNG), men landet lär kunna bli en tacksam kund i framtiden.

• Shale gas – nu också en het råvara i svenska marker
• Algeriet satsar stort på skiffergas
• Relationen mellan naturgas och olja når rekordnivåer
• Naturgas på väg att testa lagringskapaciteten i USA
• Naturgas – nästan som olja men ändå inte…