Elanvändningen fortsätter att öka

matina-rosenberg-bixia.jpg

Vår elanvändning fortsätter att öka men utan energieffektiviseringar skulle ökningen varit ännu högre. Samtidigt som elanvändningen ökar sker det en expansiv utveckling av förnybar produktion och vi kopplar samman oss med fler ledningar mot Europa. Bixias långtidsprognos för nordiska elprisets utveckling pekar på en prisnedgång fram till 2019 och därefter en ökning fram till 2030.

Just nu byggs det mycket förnybar elproduktion i Norden, framförallt är det vindkraftsproduktionen som ökar. Samtidigt får Finland en nytt kärnkraftverk 2019. 2019 och 2020 stängs två kärnreaktorer i Sverige. Stängningen av kärnkraften innebär för Sverige att risken för höga priser ökar på grund av knapphet på effekt kalla vindfattiga vinterdagar.

Från 2020 och framåt kommer vi vara sammankopplade med fler ledningar mot kontinenten. Utan dem skulle vi i Norden svämmas över av kraft. Ledningar höjer prisnivån i Norden generellt sett. Ledningarna hjälper oss i stunder med knapphet, men kan också innebär att vi importerar kraft då exempelvis Tyskland har mycket sol- och vindkraftproduktion. Vi kan alltså förvänta oss ett fortsatt lågt elpris de närmaste åren och därefter en uppgång.

Matina Rosenberg, analytiker och meteorlog på Bixia

– I vårt basscenario räknar vi med ett snittpris runt 43 euro per MWh år 2030, säger Matina Rosenberg, analytiker på Bixia. Snittpriset under de senaste sex åren har legat på 29 euro per MWh. Vår nuvarande prognos är högre än föregående beroende främst på höjda bränslepriser och att ledningskapaciteten mot Europa ökar.

Ett ökat elanvändande beror främst på befolkningsökning, flera stora datacenter som byggs i Norden och allt fler elbilar. Avgörande för om elbilen får ett större genombrott på marknaden är kostnaden för batteriet. Den kostnaden har minskat drastiskt de senaste åren. Enligt Bixias prognos bedömning går vi mot en fossilfri andel av fordonsflottan kring 10 procent år 2030. Detta är hälften av de nordiska ländernas målsättning kring 20 procent.

Det som bland annat håller tillbaka elanvändningen är en ökad andel mikroproduktion där den producerade elen används direkt av konsumenten. Regeringen avsätter en del av budgeten för 2018 för perioden 2018–2020 till investeringsstödet för solceller. Stödandelen för privatpersoner har likaså ökat. Vi kan se att intresset ökat, men fortsatt är det på en mindre skala. Avgörande för fortsatt utveckling av mikroproduktion är den politiska viljan och eventuella stöd framåt för att nå utsatta mål.

Satsningen på förnybar elproduktion i Norden och i övriga Europa, framför allt i Tyskland, kommer att få stora konsekvenser för prisbildningen på marknaden. Det blir allt färre timmar under ett normalår där kol- eller gaskondens är marginalprissättande. Mer förnybart innebär alltså att det blir fler timmar som elpriset pressas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

scroll to top